<p>Abstract</p><p>Matchmaking on an organisational level</p><p>– about co-operation between municipal introduction-units and voluntary organisations</p><p>Essay in Political Science D, by Rebecka Johansson, spring 2006</p><p>The aim of this study is to examine co-operation between municipal introduction-units, which work to integrate newly arrived immigrants and refuges, and voluntary organisations in Sweden. The essay is a comparative case study which examines three local authorities and the main questions are;</p><p>- Do voluntary organisations constitute a functioning co-operation partner to the municipal introduction-units? Are there conditions for future co-operation?</p><p>The answer to the questions is that there are no, or rarely any, co-operation between voluntary organisations and municipal introduction-units. It is difficult to judge whether there are conditions for future co-operation. The theory used is interorganisational theory and it’s thesis on resource-dependency. According to the theory organisations need to have some kind of dependency towards the other organisations to be interested in co-operation. This study shows that the local authorities are more eager to co-operate than the voluntary organisations. Both types of organisations can see benefits with co-operation, but the voluntary organisations also see costs. The main problem for the voluntary organisations is lack of resources, both economic and personnel. Many organisations have too few volunteers. Both the local authorities and the voluntary organisations see the role of the voluntary organisations as being a complement to the local authorities. The local authorities are only willing to compensate the voluntary organisations economically for smaller costs in an eventual co-operation. In other fields such as healthcare the role of voluntary organisations has developed from being a voice to delivering services on payment from the public sector. The integration field has not reached this point, and many voluntary organisations are critical towards such a development as they fear losing their autonomy in a too close co-operation with the local authority. The local authorities want to co-operate, but they still want to be in charge of the introduction program.</p>

Trots att tidigare forskning konstaterat fritidsaktiviteters potential att främja socialt kapital och hundars förmåga att skapa social interkation mellan människor, har lite forskning fokuserat på att undersöka brukshundklubbars sociala betydelse. Min ambition i den här uppsatsen har därför varit att undersöka om en brukshundklubb utgör en social plattform där medlemmar kan dra nytta av olika fördelar som uppstår ur de sociala relationer som upprättas via föreningslivet i klubben. Vilka sociala kapitalresurser möjliggörs via föreningslivet i en brukshundklubb och vilka är effekterna av dem? är frågor som jag söker svar på i den här uppsatsen.

Föreliggande studie har haft syftet att undersöka varför människor vill engagera sig i frivilligorganisationer och vilken påverkan de upplever att deras frivilligengagemang har på såväl ett individuellt plan som i ett större samhälleligt perspektiv. Studien har varit kvalitativ och semi-strukturerade intervjuer har använts som metod. De teoretiska perspektiv som studien grundats i har varit socialt kapital samt begreppen civilsamhälle och tillit. I studien har fyra respondenter från två olika frivilligorganisationer intervjuats. Studien visar att altruistiska skäl såsom att vilja hjälpa andra men också egennyttiga skäl som att engagera sig för att må bra eller få ett socialt sammanhang, som motiv till engagemang. Gällande påverkan av frivilligarbetet framkom att respondenterna såg engagemanget som ett sätt att förändra samhället i stort men också att förändra för en enskild person. Utifrån bland annat sociala sammanhang, som respondenterna upplevde att engagemang gav, kan man se en koppling mellan socialt kapital och frivilligengagemang. / <p>2019-01-15</p>

<p>Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten.</p><p>Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.</p><p>• Vilka är projektledarna?</p><p>- Hur är deras arbetsklimat?</p><p>- Vilka är deras arbetsuppgifter?</p><p>- Vad driver dem?</p><p>- Hur ser deras stöd ut?</p><p>• Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?</p><p>• Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?</p><p>• Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?</p><p>Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna.</p><p>Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker. Många känner sig ensamma i sitt dagliga arbete, men tycker att arbetet i sig är viktigt och engagerande.</p><p>Det finns en hög kompetens inom organisationerna, i projekten och hos projektledarna. En fara kan vara att tro att ett brinnande engagemang utesluter en hög kompetens.</p><p>Den övergripande studie som denna uppsats bygger på kan vara ett sätt att synliggöra kunskapen, dels för projektledarna själva, men även för andra projekt och andra intresserade.</p>

<p>Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati – Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie – talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gör</p><p>det legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut. Vid konflikter väger ledningens ord tyngre – organisationen har utvecklats till ett fåtalsvälde. Michels studie genomfördes för snart hundra år sedan. Idenna uppsats undersöks en av agensfrivilligorganisationer – Förbundet djurens rätt.Genom deltagande och reflekterande observation, intervjuer,genomgång av dokument samt egen erfarenhet av organisationen prövas om oligarkins järnlag fortfarande kan sägas råda också i en frivilligorganisation som Förbundet djurens rätt i dag.</p>

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete. • Vilka är projektledarna? - Hur är deras arbetsklimat? - Vilka är deras arbetsuppgifter? - Vad driver dem? - Hur ser deras stöd ut? • Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete? • Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt? • Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete? Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna. Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker. Många känner sig ensamma i sitt dagliga arbete, men tycker att arbetet i sig är viktigt och engagerande. Det finns en hög kompetens inom organisationerna, i projekten och hos projektledarna. En fara kan vara att tro att ett brinnande engagemang utesluter en hög kompetens. Den övergripande studie som denna uppsats bygger på kan vara ett sätt att synliggöra kunskapen, dels för projektledarna själva, men även för andra projekt och andra intresserade.

The Swedish system of environmental quality objectives is a so-called MBO, Management By Objective and has the purpose to guide the Swedish society towards sustainable ecological development. The system involves the whole society from the parliament and the government down to individual citizens. At the regional level, it is the county administrative boards that are responsible for the work with the system of environmental objectives. At the County Administrative Board of Västmanland County, it is the environmental unit who is in charge of work with the environmental objectives and they want input for how to improve their work with the environmental objectives, both internally at the Administrative Board and externally with external parties. The main purpose and goal of the study is to present the work of four other county administrative boards regarding their work with the environmental quality objectives and to identify external parties’ opinions of how they want the County Board of Västmanland county to work with them in this matter. The work is designed as a case study of four county councils, where the environmental objectives coordinators at the four county administrative boards were interviewed about their work with environmental quality objectives. External parties were also interviewed to explore their view on how they want the county administrative board to operate in a coordinating role in the system of environmental quality objectives. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using the template-based model.  The case study of the four selected county administrative boards shows that the county administrative boards have developed their own systems using various methods and procedures for their work with the environmental quality objectives, although, the study comes to some conclusions: The number of people involved in the work with the environmental quality objectives varies between the county administrative boards It is not enough of time to work with the environmental quality objectives The numbers of environmental objectives coordinators have reduced over the past years The priority of the work with the environmental quality objectives varies between the county administrative boards None of the county administrative boards have updated regional environmental quality objectives     Currently do the external parties not have so much contact with the county administrative board of Västmanland concerning the work with the environmental quality objectives and they want to have more collaboration with county administrative board in this matter. / Miljömålssystemet är något som involverar hela samhället, från riksdag och regering, till den medborgare som via sina vardagsbeslut kan påverka om miljökvalitetsmålen nås. Länsstyrelserna är de som ansvarar för det regionala arbetet med miljömålssystemet och de ska verka för att målen nås i respektive län och svara för regional uppföljning. Länsstyrelsen har i sin roll som regional miljömyndighet även en övergripande och samordnade funktion i miljömålsarbetet, tillsammans med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. På Länsstyrelsen Västmanlands län är det miljöenheten som har hand om miljömålsarbetet och de har önskat undersöka hur miljömålsarbetet kan effektiviseras och förbättras internt och externt. För närvarande arbetar inte länsstyrelsen efter någon arbetsplanering. För att underlätta för Länsstyrelsen Västmanlands läns arbete att ta fram förslag till förbättringar och effektiviseringar i sitt interna och externa miljömålsarbete har studiens huvudsakliga syften och mål varit att presentera arbetsmetoder samt situationer på andra län i Mellansverige samt att kartlägga externa intressenters meningar om hur Länsstyrelsen Västmanlands län bör verka i sin samordnande roll. Detta genomfördes som en fallstudie över fyra länsstyrelsers miljömålsarbete, där miljömålssamordnarna på respektive länsstyrelse fick svara på frågor utifrån fyra problemkategorier; resurser, prioritet, struktur och målsättning. De externa intressenterna, (kommuner, företag och en intresseorganisation) blev även de intervjuade för att undersöka deras åsikter om hur de vill att länsstyrelsen bör verka i sin samordnande roll. En övergripande inblick över Sveriges miljöbudget utfördes där effekter av budgetnedskärningar belystes. Sveriges miljöbudget för år 2013 ligger på 4,9 miljarder kronor vilket är en minskning mot det föregående året. Miljöbudgeten beräknas även bli lägre i framtiden än beräknat. Vissa projekt som syftar till att förbättra kvaliteten på den svenska miljön har drabbats negativt av detta på grund av minskade finansiella resurser. För att få en fördjupad förståelse i miljömålssystemet och dess möjliga brister genomfördes även en litteraturstudie. Denna visade att miljömålssystemet är ett så kallat MBO, Management By Objective, eller på svenska, målstyrning. Det är ett system som bygger på målsättning för att styra en organisation åt en önskad riktning, eller som i detta fall samhället, mot en hållbar ekologisk utveckling. Miljömålssystemet är uppbyggd som en hierarki, där generationsmålet befinner sig i toppen och har en övergripande vision och de 16 miljökvalitetsmålen befinner sig på botten och har en mer specifik utformning. För att kunna uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen finns etappmål som anger steg på vägen till måluppfyllelsen av dessa. Systemet involverar hela samhället, där några särskilt viktiga aktörer, förutom riksdag och regering, beslutar om målen, bland annat Naturvårdsverket, länsstyrelserna, kommunerna samt näringslivet. MBO eller målstyrning anses ha en rad positiva effekter, men kräver emellertid att vissa villkor är uppfyllda för att tekniken ska fungera ändamålsenligt. Enligt litteraturen så tycks dessa villkor inte vara uppfyllda och därmed är fallet så att målstyrning inte att kan anses vara att föredra som ett sätt att styra. Även vid formulering av miljömål finns det särskilda krav som bör uppfyllas för att målen ska verka önskvärda. Dessa ska heller inte krocka med andra mål. När det gäller svenska miljökvalitetsmål anses vissa inte uppfylla kraven. Vid uppföljning av miljökvalitetsmålen används en rad indikatorer för att kontinuerligt undersöka och följa tillståndet i miljön. Dock har fokus legat på kvantifierbar data och gör det därmed svårt att mäta estetiska värden som vissa av miljökvalitetsmålen uttrycker, exempelvis storslagenheten i miljökvalitetsmålet ”Storslagen fjällmiljö”. Det finns även en rad målkonflikter kopplat till miljömålssystemet, både externa konflikter som är de mest vanliga och allvarligast förekommande, samt interna målkonflikter som är mer sällsynta. Antalet personer som är direkt involverade i miljömålsarbete varierar mellan länsstyrelserna. Två av länsstyrelserna har en heltidstjänst, medan de två andra har en halvtidstjänst för miljömålssamordning. Även antalet miljömålsansvariga samt dagar avsatta för miljömålsarbete varierar mellan länsstyrelserna. Men tiden för miljömålssamordnare eller miljömålsansvariga uppges som otillräcklig för ålagda uppgifter.  Även de neddragningar som sker i miljöbudgeten kan märkas av på länsstyrelserna både i det allmänna miljöarbetet och i direkta miljömålsmedel. Det är ett fåtal av miljömålssamordnarna som upplever att miljömålsarbetet är klart prioriterat på sin respektive länsstyrelse och detta kan bero på att ledningen på länsstyrelserna inte anser att det är en del av den ordinarie verksamheten utan en aktivitet på sidan, som i och med detta lätt kan bli nedprioriterat. Just ledningen, anser samtliga miljösamordnare, spelar en stor roll för hur miljömålsarbetet prioriteras.  Om miljömålsarbetet nedprioriteras kan det bli svårare att nå miljömålen. För att undvika detta och istället få miljömålsarbetet prioriterat krävs det, enligt miljömålssamordnarna, klara riktlinjer, politiska åtgärder, ständig förnyelse och nya idéer.  Men för detta behövs det resurser och detta verkar det vara brist på inom miljöområdet i stort, förutom i vissa prioriterade områden, som exempelvis klimatarbete. Gällande strukturen för länsstyrelserna, så uppger ingen av de fyra miljösamordnarna att det bedrivs någon form av utbildning om miljömålssystemet för länsstyrelsernas anställda, dock finns planer på att införa det hos några. Samtliga miljösamordnare uppger att det sker samordning med externa intressenter inom deras län, men att det är mer indirekt kopplat mot miljömålen. Någon uppföljning av åtgärdsprogrammen förekommer inte eftersom länsstyrelserna eftersom de antingen inte har några aktuella åtgärdsprogram eller att det inte är fastställt hur programmen ska följas upp. Miljömålssamordnarna anser att målsättningen rörande de nationella miljökvalitetsmålen är för visionära och behövs konkretiseras mer, men de täcker in relevanta områden där miljöproblemen finns. Alla länsstyrelser har kommit i kontakt med målkonflikter i sitt arbete, bland annat när områdena jakt och biologisk mångfald ställs mot varandra. Ingen av länsstyrelserna har uppdaterade regionala mål då det anses vara för tidskrävande att regionalisera de nationella målen och samtidigt hålla dem uppdaterade. Samtliga av de externa intressenter vi intervjuat i denna studie arbetar på något sätt med miljöfrågor. Samverkan mellan Länsstyrelsen Västmanlands län och intressenterna gällande miljömålsarbete sker, även om det mestadels är indirekt. De externa intressenterna anser inte att länsstyrelsens samordning är märkbar och önskar en förbättring inom detta område, även att länsstyrelsen ska etablera en större kontakt utåt mot både kommuner och företag.

No description available.

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati – Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie – talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gör det legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut. Vid konflikter väger ledningens ord tyngre – organisationen har utvecklats till ett fåtalsvälde. Michels studie genomfördes för snart hundra år sedan. Idenna uppsats undersöks en av agensfrivilligorganisationer – Förbundet djurens rätt.Genom deltagande och reflekterande observation, intervjuer,genomgång av dokument samt egen erfarenhet av organisationen prövas om oligarkins järnlag fortfarande kan sägas råda också i en frivilligorganisation som Förbundet djurens rätt i dag.

Denna uppsats handlar om gränslöst frivilligarbete. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån fem frivilligarbetares upplevelser av sitt engagemang för gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö. Ett engagemang som jag av egen erfarenhet vet är väldigt påfrestande och ofta blir en stor del av ens liv. Syftet är att ta reda på hur de upplever sin arbetssituation som frivilligarbetare, att ta reda på vad som är deras motiv och drivkrafter och på vilket sätt de hanterar det tunga arbete som de utför och de upplevelser som detta för med sig. Resultatet visar på en tung arbetssituation med en hög arbetsbelastning. Trots att det är de frivilliga själva som bestämmer hur mycket de vill arbeta så är det svårt att dra en gräns och sätta stopp p.g.a. att de människor de hjälper är hårt utsatta och inte kan få hjälp från annat håll. Många sätter därför andras välmående långt före sitt eget. Engagemang av detta slag medför en stor påverkan både psykiskt och på övrigt liv och då inga möjligheter till coping erbjuds inom organisationen så har var och en själva utvecklat strategier för att orka. Det visar sig att de med tidens gång allt bättre lärt sig att hantera situationen, att det är betydelsefullt att arbeta med likasinnade som man kan få stöd av men även att ett sätt att orka är att begränsa arbetet. Det visar sig att det finns flera olika motiv och drivkrafter till att engagera sig i denna typ av frivilligarbete, men genomgående är en stark politisk övertygelse och en känsla av en skyldighet att göra livet bättre för dessa människor, samtidigt som engagemanget även medför fördelar.