Vår allmänna litteraturöversikt baserades på artiklar avseende munvården hos äldre eller patienter som är beroende av hjälp. Dålig munhälsa kan leda till lidande och olika sjukdomstillstånd. Sjuksköterskors ansvarsområde omfattar munhälsan; de visade sig väl medvetna om dess inverkan på patientens livskvalitet. Undersökningarna visar olika brister: bristfälliga kunskaper hos vårdpersonalen, brister i vårdrutinerna samt tidsbrist. Vårdarnas motvilja och osäkerhet om patientens integritet och vårdtagarnas egna ointresse ända intill våldsamt motstånd bidrar till svårigheter. Syftet är att beskriva faktorer som hindrar respektive främjar genomförandet av munvård till patienter. Åtta kvantitativa och sex kvalitativa artiklar visar att munvården är eftersatt delvis beroende på personalens utbildningsnivå - inte minst hos dem som praktiskt utför vården. Kunskaperna behöver uppdateras för att vidmakthållas och utökas med nyare forskningsresultat. Flexibilitet i rutinerna behövs för anpassning till tillfälliga störningar exempelvis tidsbrist. Rutiner behövs för uppföljning av vårdtagarens munhälsa och säkerställande av god vårdkvalitet.Dokumenteringen kunde baseras på munhälsobedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide ( ROAG). Det har visats ge samstämmighet mellan olika personal samt mellan personals och patienternas egen värdering av munhälsan.Resultatens diskussion visar på tänkbara sätt att förbättra denna betydelsefulla vårdaspekt. Möjliga vägar till målet är regelbundna uppdateringar av personalens kunskapsnivå och en rutinmässig dokumentering av munhälsan.Vi föreslår bl.a. att tillsätta munvårdsansvariga personer på motsvarande sätt som det finns inkontinensansvariga undersköterskor eller undersköterskor som ansvarar för materialförrådet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The Swedish system of environmental quality objectives is a so-called MBO, Management By Objective and has the purpose to guide the Swedish society towards sustainable ecological development. The system involves the whole society from the parliament and the government down to individual citizens. At the regional level, it is the county administrative boards that are responsible for the work with the system of environmental objectives. At the County Administrative Board of Västmanland County, it is the environmental unit who is in charge of work with the environmental objectives and they want input for how to improve their work with the environmental objectives, both internally at the Administrative Board and externally with external parties. The main purpose and goal of the study is to present the work of four other county administrative boards regarding their work with the environmental quality objectives and to identify external parties’ opinions of how they want the County Board of Västmanland county to work with them in this matter. The work is designed as a case study of four county councils, where the environmental objectives coordinators at the four county administrative boards were interviewed about their work with environmental quality objectives. External parties were also interviewed to explore their view on how they want the county administrative board to operate in a coordinating role in the system of environmental quality objectives. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using the template-based model.  The case study of the four selected county administrative boards shows that the county administrative boards have developed their own systems using various methods and procedures for their work with the environmental quality objectives, although, the study comes to some conclusions: The number of people involved in the work with the environmental quality objectives varies between the county administrative boards It is not enough of time to work with the environmental quality objectives The numbers of environmental objectives coordinators have reduced over the past years The priority of the work with the environmental quality objectives varies between the county administrative boards None of the county administrative boards have updated regional environmental quality objectives     Currently do the external parties not have so much contact with the county administrative board of Västmanland concerning the work with the environmental quality objectives and they want to have more collaboration with county administrative board in this matter. / Miljömålssystemet är något som involverar hela samhället, från riksdag och regering, till den medborgare som via sina vardagsbeslut kan påverka om miljökvalitetsmålen nås. Länsstyrelserna är de som ansvarar för det regionala arbetet med miljömålssystemet och de ska verka för att målen nås i respektive län och svara för regional uppföljning. Länsstyrelsen har i sin roll som regional miljömyndighet även en övergripande och samordnade funktion i miljömålsarbetet, tillsammans med kommuner, näringsliv och frivilliga organisationer. På Länsstyrelsen Västmanlands län är det miljöenheten som har hand om miljömålsarbetet och de har önskat undersöka hur miljömålsarbetet kan effektiviseras och förbättras internt och externt. För närvarande arbetar inte länsstyrelsen efter någon arbetsplanering. För att underlätta för Länsstyrelsen Västmanlands läns arbete att ta fram förslag till förbättringar och effektiviseringar i sitt interna och externa miljömålsarbete har studiens huvudsakliga syften och mål varit att presentera arbetsmetoder samt situationer på andra län i Mellansverige samt att kartlägga externa intressenters meningar om hur Länsstyrelsen Västmanlands län bör verka i sin samordnande roll. Detta genomfördes som en fallstudie över fyra länsstyrelsers miljömålsarbete, där miljömålssamordnarna på respektive länsstyrelse fick svara på frågor utifrån fyra problemkategorier; resurser, prioritet, struktur och målsättning. De externa intressenterna, (kommuner, företag och en intresseorganisation) blev även de intervjuade för att undersöka deras åsikter om hur de vill att länsstyrelsen bör verka i sin samordnande roll. En övergripande inblick över Sveriges miljöbudget utfördes där effekter av budgetnedskärningar belystes. Sveriges miljöbudget för år 2013 ligger på 4,9 miljarder kronor vilket är en minskning mot det föregående året. Miljöbudgeten beräknas även bli lägre i framtiden än beräknat. Vissa projekt som syftar till att förbättra kvaliteten på den svenska miljön har drabbats negativt av detta på grund av minskade finansiella resurser. För att få en fördjupad förståelse i miljömålssystemet och dess möjliga brister genomfördes även en litteraturstudie. Denna visade att miljömålssystemet är ett så kallat MBO, Management By Objective, eller på svenska, målstyrning. Det är ett system som bygger på målsättning för att styra en organisation åt en önskad riktning, eller som i detta fall samhället, mot en hållbar ekologisk utveckling. Miljömålssystemet är uppbyggd som en hierarki, där generationsmålet befinner sig i toppen och har en övergripande vision och de 16 miljökvalitetsmålen befinner sig på botten och har en mer specifik utformning. För att kunna uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen finns etappmål som anger steg på vägen till måluppfyllelsen av dessa. Systemet involverar hela samhället, där några särskilt viktiga aktörer, förutom riksdag och regering, beslutar om målen, bland annat Naturvårdsverket, länsstyrelserna, kommunerna samt näringslivet. MBO eller målstyrning anses ha en rad positiva effekter, men kräver emellertid att vissa villkor är uppfyllda för att tekniken ska fungera ändamålsenligt. Enligt litteraturen så tycks dessa villkor inte vara uppfyllda och därmed är fallet så att målstyrning inte att kan anses vara att föredra som ett sätt att styra. Även vid formulering av miljömål finns det särskilda krav som bör uppfyllas för att målen ska verka önskvärda. Dessa ska heller inte krocka med andra mål. När det gäller svenska miljökvalitetsmål anses vissa inte uppfylla kraven. Vid uppföljning av miljökvalitetsmålen används en rad indikatorer för att kontinuerligt undersöka och följa tillståndet i miljön. Dock har fokus legat på kvantifierbar data och gör det därmed svårt att mäta estetiska värden som vissa av miljökvalitetsmålen uttrycker, exempelvis storslagenheten i miljökvalitetsmålet ”Storslagen fjällmiljö”. Det finns även en rad målkonflikter kopplat till miljömålssystemet, både externa konflikter som är de mest vanliga och allvarligast förekommande, samt interna målkonflikter som är mer sällsynta. Antalet personer som är direkt involverade i miljömålsarbete varierar mellan länsstyrelserna. Två av länsstyrelserna har en heltidstjänst, medan de två andra har en halvtidstjänst för miljömålssamordning. Även antalet miljömålsansvariga samt dagar avsatta för miljömålsarbete varierar mellan länsstyrelserna. Men tiden för miljömålssamordnare eller miljömålsansvariga uppges som otillräcklig för ålagda uppgifter.  Även de neddragningar som sker i miljöbudgeten kan märkas av på länsstyrelserna både i det allmänna miljöarbetet och i direkta miljömålsmedel. Det är ett fåtal av miljömålssamordnarna som upplever att miljömålsarbetet är klart prioriterat på sin respektive länsstyrelse och detta kan bero på att ledningen på länsstyrelserna inte anser att det är en del av den ordinarie verksamheten utan en aktivitet på sidan, som i och med detta lätt kan bli nedprioriterat. Just ledningen, anser samtliga miljösamordnare, spelar en stor roll för hur miljömålsarbetet prioriteras.  Om miljömålsarbetet nedprioriteras kan det bli svårare att nå miljömålen. För att undvika detta och istället få miljömålsarbetet prioriterat krävs det, enligt miljömålssamordnarna, klara riktlinjer, politiska åtgärder, ständig förnyelse och nya idéer.  Men för detta behövs det resurser och detta verkar det vara brist på inom miljöområdet i stort, förutom i vissa prioriterade områden, som exempelvis klimatarbete. Gällande strukturen för länsstyrelserna, så uppger ingen av de fyra miljösamordnarna att det bedrivs någon form av utbildning om miljömålssystemet för länsstyrelsernas anställda, dock finns planer på att införa det hos några. Samtliga miljösamordnare uppger att det sker samordning med externa intressenter inom deras län, men att det är mer indirekt kopplat mot miljömålen. Någon uppföljning av åtgärdsprogrammen förekommer inte eftersom länsstyrelserna eftersom de antingen inte har några aktuella åtgärdsprogram eller att det inte är fastställt hur programmen ska följas upp. Miljömålssamordnarna anser att målsättningen rörande de nationella miljökvalitetsmålen är för visionära och behövs konkretiseras mer, men de täcker in relevanta områden där miljöproblemen finns. Alla länsstyrelser har kommit i kontakt med målkonflikter i sitt arbete, bland annat när områdena jakt och biologisk mångfald ställs mot varandra. Ingen av länsstyrelserna har uppdaterade regionala mål då det anses vara för tidskrävande att regionalisera de nationella målen och samtidigt hålla dem uppdaterade. Samtliga av de externa intressenter vi intervjuat i denna studie arbetar på något sätt med miljöfrågor. Samverkan mellan Länsstyrelsen Västmanlands län och intressenterna gällande miljömålsarbete sker, även om det mestadels är indirekt. De externa intressenterna anser inte att länsstyrelsens samordning är märkbar och önskar en förbättring inom detta område, även att länsstyrelsen ska etablera en större kontakt utåt mot både kommuner och företag.

The purpose of this study is to see how reading aloud is prioritized and practiced in preschool. The study was conducted through qualitative interviews with three preschool teachers on three different preschools. The study has given a broader insight into how preschool today use reading aloud as a tool.   The study is based on Lev Vygoskij’s theories about learning from a socio-cultural perspective. Reading aloud has proved to be an extremely social activity in preschool. The result of the study shows that the preschools have a similar view on the importance of reading aloud in terms of language development and the social aspect, but they differ in how reading aloud is practiced and prioritized. The study confirms previous research by showing how reading aloud is significant, not only for the linguistic development, but also for the well-being of children. Keywords: Reading aloud – Reading aloud prioritised -Teachers in preschool

<p>Pre obavljanja levog manevra, sa prioritetnog prilaza TWSC nesignalisane raskrsnice, vozač procenjuje interval koji se javlja u konfliktnom toku i bira onaj interval koji mu je najviše prihvatljiv. Vreme koje je potrebno za procenu prihvatljivog intervala je predstavljeno u vidu vremena čekanja u opsluzi vozila na raskrsnici. Sa pojavom prihvatljivog intervala, vreme čekanja u opsluzi vozila se završava, i tada počinje vreme za izvođenje manevra levog skretanja. Odluka o momentu početka izvođenja manevra levog skretanja je subjektivna i zasniva se na proceni vozača. Ispravna subjektivna procena uvek rezerviše bezbednosno vreme. U ovoj disertaciji je predstavljen razvoj detaljnog matematičkog postupka za proračun bezbednosnog vremena. Merenja na nesignalisanim raskrsnicama su dokazala primenjivost predloženog modela, mogućnost proračuna subjektivnog bezbednosnog vremena i visoko učešće bezbednosnog vremena u kritičnom intervalu (oko jedne trećine). Dobijeni rezultati su visoko saglasni sa HCM.</p> / <p>Before the left turn manoeuvre, from priority approach at TWSC unsignalized intersection, the driver estimates the interval occurring in the conflict flow and chooses the one which is most acceptable for him. The time required for evaluation of acceptable interval is presented by the service waiting time of vehicles at an intersection. With the appearance of an acceptable interval, service waiting time for vehicle ends, and then starts a time for performance of left turn manoeuvre. A decision about the moment of starting left turn manoeuvre is subjective and based on a driver&rsquo;s estimate. Correct subjective evaluation always reserves the safety time. This dissertation presents development of a detailed mathematical procedure for calculation form of safety time. Measurements at unsignalized intersections are proven applicability of the proposed model, possibility of calculation subjective safety time and high participation of safety time in critical gap (about one-third). The obtained results are highly consistent with HCM.</p>