<p>Det svenska biståndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhällets roll i demokratiseringsprocesser har fått ökad uppmärksamhet de senaste 15 åren och är numera ett av de vanligaste fokusområdena inom demokratibistånd. Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska demokratibiståndet inriktat på det civila samhället och dess effekter och dess möjligheter att påverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvärderingar av olika projekt, vars syfte varit att stärka det civila samhället, har biståndets egentliga effekter kunnat redovisas. De länder som undersöks i denna uppsats är Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra län-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och främst i attityd- och beteendeförändringar på individnivå hos de som varit inblandade i organisationer, men även bland vanliga medborgare. Människor har blivit mer medvetna om deras politiska och civila rättigheter. I vissa fall har även förändringar skett främst på lokalnivå, där kommunalpolitiker blivit mindre rädda för det civila samhäl-let, och dialoger kunnat föras och där organisationer och vanliga medborgare vågat ställa krav på vissa av deras rättigheter. På detta plan har biståndet alltså kunnat påverka det civila samhället.Vad som dock utgör ett hinder för det civila samhällets möjligheter att påverka på nationell nivå är den bristande respekt som de statliga institutionerna visar. För att det civila samhäl-let ska kunna påverka beslut och öka demokratin i de länder som undersöks behöver en ömsedig respekt utvecklas mellan staten och det civila samhället.</p> / <p>The Swedish aid focused on democratization amounted to approximately 4 billion SEK in 2008. The role of civil society in democratization processes have received increased atten-tion in the last 15 years and is now one of the most common focus areas of democracy as-sistance. The aim of this thesis is to examine the Swedish democracy assistance focused on civil society and its effects and its ability to influence the processes of democratization. By examining evaluations of different projects, which aim was to strengthen civil society, the actual effects have been possible to show.The countries examined in this thesis is Moldova, Ethiopia, Zimbabwe and four countries in Latin America, Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. The results shown in the thesis is primarily in attitude and behavior change at the individual level among those who have been involved in organizations, but also among ordinary citizens. People have become more aware of their political and civil rights. In some cases, even changes primarily at the local level, where local politicians have become less fearful of civil society, and dialogue, and where organizations and ordinary citizens dared to make demands on some of their rights. On this level, the aid has been able to influence civil society.What, however, is an obstacle to civil society's ability to influence at the national level is the lack of respect which the state institutions show. For civil society to be able to influence decisions and increase democracy in the countries under study there need to be a reciprocal respect developed between the state and civil society.</p>

Sammanfattning Turkiet är ett land som, i takt med en stärkt ekonomi, fått ett ökat inflytande i omvärlden. Landet står dessutom i egenskap av kandidatland till EU på Europas tröskel. Men hur stark är egentligen demokratin i Turkiet och vad har landet för utsikter att utvecklas mot en konsoliderad demokrati? Genom analysfrågan:Har demokratin i det turkiska samhället stärkts under perioden 2002 till 2013? ämnar denna uppsats svara på frågeställningen: Vilka förutsättningar har samhället i Turkiet att utvecklas i riktning mot demokratisk konsolidering, sett utifrån Juan J. Linz och Alfred Stepans teori? I denna uppsats utgörs demokratisk konsolidering av tre antaganden: De demokratiska institutionerna och principerna åtnjuter ett utbrett samhälleligt stöd. Alla beslut som fattas och alla åtgärder som vidtas i samhället genomsyras av de demokratiska principerna och ett demokratiskt agerande. De demokratiska principerna och institutionerna är så starka att de inte låter sig påverkas av större samhällsomvandlingar eller av landets ekonomiska status.  Med det turkiska samhället avses valda delar av landets civil- samt politiska samhälle. Tidsaspekten som berörs är 2002 till 2013. Uppsatsen kommer fram till att demokratin i det turkiska samhället till del har stärkts. Samtidigt som det politiska samhället upplevt breda demokratiska reformer har civilsamhället i landet gått bakåt. Detta leder fram till slutsatsen att det turkiska samhällets förutsättningar för en demokratisk konsolidering i närtid bedöms som minimala. Däremot anses det turkiska samhället på sikt ha goda möjligheter till demokratisk konsolidering. Detta givet att en fortsatt vilja avseende demokratisk konsolidering finns hos landets politiker, samtidigt som EU och andra demokratiska krafter stöttar Turkiet i denna strävan.

Det svenska biståndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhällets roll i demokratiseringsprocesser har fått ökad uppmärksamhet de senaste 15 åren och är numera ett av de vanligaste fokusområdena inom demokratibistånd. Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska demokratibiståndet inriktat på det civila samhället och dess effekter och dess möjligheter att påverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvärderingar av olika projekt, vars syfte varit att stärka det civila samhället, har biståndets egentliga effekter kunnat redovisas. De länder som undersöks i denna uppsats är Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra län-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och främst i attityd- och beteendeförändringar på individnivå hos de som varit inblandade i organisationer, men även bland vanliga medborgare. Människor har blivit mer medvetna om deras politiska och civila rättigheter. I vissa fall har även förändringar skett främst på lokalnivå, där kommunalpolitiker blivit mindre rädda för det civila samhäl-let, och dialoger kunnat föras och där organisationer och vanliga medborgare vågat ställa krav på vissa av deras rättigheter. På detta plan har biståndet alltså kunnat påverka det civila samhället.Vad som dock utgör ett hinder för det civila samhällets möjligheter att påverka på nationell nivå är den bristande respekt som de statliga institutionerna visar. För att det civila samhäl-let ska kunna påverka beslut och öka demokratin i de länder som undersöks behöver en ömsedig respekt utvecklas mellan staten och det civila samhället. / The Swedish aid focused on democratization amounted to approximately 4 billion SEK in 2008. The role of civil society in democratization processes have received increased atten-tion in the last 15 years and is now one of the most common focus areas of democracy as-sistance. The aim of this thesis is to examine the Swedish democracy assistance focused on civil society and its effects and its ability to influence the processes of democratization. By examining evaluations of different projects, which aim was to strengthen civil society, the actual effects have been possible to show.The countries examined in this thesis is Moldova, Ethiopia, Zimbabwe and four countries in Latin America, Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. The results shown in the thesis is primarily in attitude and behavior change at the individual level among those who have been involved in organizations, but also among ordinary citizens. People have become more aware of their political and civil rights. In some cases, even changes primarily at the local level, where local politicians have become less fearful of civil society, and dialogue, and where organizations and ordinary citizens dared to make demands on some of their rights. On this level, the aid has been able to influence civil society.What, however, is an obstacle to civil society's ability to influence at the national level is the lack of respect which the state institutions show. For civil society to be able to influence decisions and increase democracy in the countries under study there need to be a reciprocal respect developed between the state and civil society.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats. Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras. Detta dubbla uppdrag med sina två relativt olika roller i fråga om arbetsuppgifter och ansvarsområden, men också avseende vilken kompetens och erfarenhet som krävs i de olika rollerna, kan sägas ha en fram- och en baksida. Det dubbla uppdragets baksida handlar dels om konsekvenser för de lokala avdelningarnas strategiska arbete med organisationens politiska uppdrag och därigenom medlemmarna, till exempel i fråga om att den formella fackliga tiden används till att agera chef. Dels medför baksidan konsekvenser för de lokala avdelningarnas arbetsmiljö bland annat i fråga om anställdas tillgång till arbetsledning samt de förtroendevaldas arbetstid. Framsidan innebär en potential som, givet att det dubbla uppdraget ges rätt förutsättningar, skulle kunna fungera som ett potentiellt vaccin mot tjänstemannastyrning och oligarkiska tendenser inom en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen organisation.

The purpose of this thesis is to explore what possibilities Swedish public library has to work with and promote integration. The possibilities are examined on the basis of internal requirements of integration, the role of public library in the civil society and its policy documents. Further, the thesis examines what Swedish National library politics could contribute to this particular field. The experience of integration politics shows that a genuine commitment from all parts of the society is required in order to build an integrated society. The part of a society that public libraries are closest to and have the greatest impact on is undoubtedly the civil society. Within this research I have highlighted the changes that should be made in our society in order to achieve the goal of integration, as well as the opportunities that our public libraries should take in order to efficiently work towards these changes. If the work is to be more effective, a personal commitment as well as targeted investments done by librarians are necessary. Public library’s regulations express the importance of fighting against segregation, as well as the importance of making the cultural heritage of minorities a part of the common cultural heritage, and creating the opportunities for people to meet and get inspired by each other. This Research reveals that what is expressed in documents does not always have an impact on what happens in the reality and that there is an uncertainty when it comes to the function of public library and its power of influence. Opposite to what has been said, this study also proves that there are genuine enthusiasts there, the driving forces, who are working for a positive development and changes on the front.

The aim of this thesis is to investigate and increase the understanding of a present function of today´s public library, namely the function of meeting place; here called the social function or social space. Two small town libraries are included in the study, and the questions examined are:How is this function described at the two libraries and what similarities and differences are there between the two? How can one describe the relation between how the library as social space is described in research and at the libraries? The theoretical framework used in examining these questions, consists of three different discourses in culture policy (the discourse of state, market and civil society) and theories on civil society and the public library. A summary of current research makes visible eight different aspects of the public library as a social space. These aspects functions as parts of the theoretical framework as well. When put in relation to the material from the two small town libraries, the following aspects emerge as dominant: the library as a ”third place”, the library as a low-intensive meetingplace, the library as a space for inclusiveness and belongingness – and in a perhaps slightly more indirect way also the library as a space for civic librarianship (in a Swedish sense) and learning aspects. The ways in which the library as social space is described can to a relatively large extent be related to a communicative discourse or civil society, although in some aspects also to the state and market discourses.

Föreliggande studie har haft syftet att undersöka varför människor vill engagera sig i frivilligorganisationer och vilken påverkan de upplever att deras frivilligengagemang har på såväl ett individuellt plan som i ett större samhälleligt perspektiv. Studien har varit kvalitativ och semi-strukturerade intervjuer har använts som metod. De teoretiska perspektiv som studien grundats i har varit socialt kapital samt begreppen civilsamhälle och tillit. I studien har fyra respondenter från två olika frivilligorganisationer intervjuats. Studien visar att altruistiska skäl såsom att vilja hjälpa andra men också egennyttiga skäl som att engagera sig för att må bra eller få ett socialt sammanhang, som motiv till engagemang. Gällande påverkan av frivilligarbetet framkom att respondenterna såg engagemanget som ett sätt att förändra samhället i stort men också att förändra för en enskild person. Utifrån bland annat sociala sammanhang, som respondenterna upplevde att engagemang gav, kan man se en koppling mellan socialt kapital och frivilligengagemang. / <p>2019-01-15</p>

This essay studies the discourse about cooperation with the civil society within strategies and action plans considering violent extremism produced by the Swedish state and four different Swedish municipalities. The study also considers if some special actor from the civil society is mentioned more often than others in terms of cooperation. The analysis is implemented through a critical discourse analysis according to Fariclough and contextualized through Deans version of Foucaults theory about governmentality. The result shows that the discourse about cooperation used by the Swedish state impacts on the discourse used by the municipalities even though the municipalities use less harsh and imperative formulations. Religious communities are mentioned more often than other actors in terms of cooperation partners even though the documents rarely specify what kind of religious community they mean. This can partly be explained through the concept of “violent extremism” which leads to problems in actual cooperation and to feelings of alienation and stigmatization within different communities, especially Muslim.

Syftet med studien är att undersöka Sidas ramorganisationers syn på sin roll i att motverka trenden av krympande utrymme för civilsamhället internationellt. Här användes en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra ramorganisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, demokrati eller jämställdhet. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I studien framgick att respondenterna ser organisationens roll som tredelad i frågan. Den första rollen var att motverka och kringgå direkta restriktioner från regeringar i länder som tar emot bistånd. Den andra fokuserade på dialogen med Sida och andra givare för att underlätta finansiering och administration för organisationen, dess partners i verksamhetsländerna och andra, mer administrativt svaga organisationer som annars riskerar att exkluderas. Respondenterna såg även hur civilsamhällets utrymme att verka riskerade att minskas av motstridiga ekonomiska och politiska intressen. Svensk handelspolitik togs upp som ett område som i vissa fall står i kontrast till regeringens uttalanden om att stödja civilsamhället internationellt. Följaktligen såg de sin tredje roll i att påverka regeringen för att lyfta frågan om det krympande utrymmet, inte bara som en biståndsfråga, utan som något som ska genomsyra fler politikområden.

Bakgrund: Folkhälsan på landsbygden är sämre än i städer. Bristen på forskning om folkhälsa kopplat till ideellt engagemang på landsbygden är stor och eftersom över hälften av alla svenskar engagerar sig ideellt skulle det kunna vara en outnyttjad resurs för det folkhälsofrämjande arbetet. Syfte: Studien undersökte ideellt engagerades upplevelser av att främja hälsa på landsbygden. Frågeställningarna har belyst ideellt engagerades upplevelser avmöjligheter och hinder för att nyttja ideellt engagemang för att främja hälsa. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju deltagare som varit ideellt engagerade i minst fem år. Innehållsanalys har använts som analysmetod och ansatsen var induktiv för att få ökad kunskap inom området. Resultat: Ideellt engagemang kunde kopplas ihop med både demokrati, socialt kapital, empowerment och KASAM. Möjligheterna som respondenterna upplevde var bland annat sociala fördelar, inflytande och påverkan i dels den engagerades liv, dels att lösa utmaningar i lokalsamhället, samarbete med kommunen samt ökad kunskap. Hinder som upplevdes var den urbana normen, bristen av stöd från kommunen samt hur engagemanget organiseras. Slutsats: Det ideella engagemanget har en viktig roll i det folkhälsofrämjande arbetet för att öka folkhälsa, demokrati, jämlikhet och på så vis bidra till ett hållbart samhälle. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>