No description available.

No description available.

Föreliggande studie har haft syftet att undersöka varför människor vill engagera sig i frivilligorganisationer och vilken påverkan de upplever att deras frivilligengagemang har på såväl ett individuellt plan som i ett större samhälleligt perspektiv. Studien har varit kvalitativ och semi-strukturerade intervjuer har använts som metod. De teoretiska perspektiv som studien grundats i har varit socialt kapital samt begreppen civilsamhälle och tillit. I studien har fyra respondenter från två olika frivilligorganisationer intervjuats. Studien visar att altruistiska skäl såsom att vilja hjälpa andra men också egennyttiga skäl som att engagera sig för att må bra eller få ett socialt sammanhang, som motiv till engagemang. Gällande påverkan av frivilligarbetet framkom att respondenterna såg engagemanget som ett sätt att förändra samhället i stort men också att förändra för en enskild person. Utifrån bland annat sociala sammanhang, som respondenterna upplevde att engagemang gav, kan man se en koppling mellan socialt kapital och frivilligengagemang. / <p>2019-01-15</p>

Civilsamhället, bestående av en mängd ideella organisationer med social inriktning, är idag ett högst aktuellt forskningsområde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna är en del av civilsamhället och en växande rörelse, sedan den första såg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hälsa skiljer sig anmärkningsvärt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvär och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket är några anledningar till tjejjourernas existens. Det här är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor. Frågeställningarna handlar om funktion för målgruppen och i förhållande till andra aktörer samt hur relationen mellan funktion och villkor beskrivs av aktiva i rörelsen. För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med tio personer engagerade i tjejjoursrörelsen. Vår analys av informanternas utsagor kopplade till civilsamhällesforskning, ledde till slutsatserna att tjejjourers funktion kan bestå i vara ett komplement till offentliga insatser samt att vara en röst för målgruppen. Funktionen som röst tar huvudsakligen sitt uttryck i form av opinionsbildning i frågor om jämställdhet och unga tjejers utsatthet. Något som tycks utmärkande i funktionen som komplement är möjligheten till anonymitet, vilket verkar kunna innebära en annan typ av bemötande än vad som är möjlig hos offentliga och privata motsvarigheter. Tjejjourerna skiljer sig även från andra aktörer på så vis att de har en gemensam ideologisk tolkningsram som får konsekvenser för hur de förstår unga tjejers utsatthet och deras sätt att arbeta, ett arbetssätt vi uppfattar som empowerment-influerat. Angående tjejjourers villkor upplevs det problematiskt att tjejjourers finansiering består av kortsiktiga ekonomiska bidrag eller öronmärkta projektmedel som leder till svårigheter att bygga en långsiktig och kvalitetssäkrad verksamhet. Utveckling inom tjejjoursrörelsen att anställa personer ses som en möjlighet samtidigt som det ställer krav på tydligare strukturer och en uttalad ansvarsfördelning för att undvika interna konflikter. Korta anställningar där verksamheten byggs upp kring en individs funktion, riskerar att gå ut över den målgrupp som tjejjourerna har ett uttalat ansvar gentemot.

Studien har sin utgångspunkt i klyftorna på dagens arbetsmarknad, där utrikes födda kvinnor har den lägsta graden av sysselsättning. I samband med en migration förändras individers kapital då de gamla kapitalen inte värderas som konkurrenskraftiga i det nya sammanhanget. Kapitalen är nödvändiga för att öka individens anställningsbarhet och etablering. Enligt tidigare forskning ökar anställningsbarheten när individen volontärarbetar samtidigt som denna söker arbete. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur arbetssökande utrikes födda kvinnor ser på sitt volontärarbete i relation till en etablering på den reguljära arbetsmarknaden.Syftet undersöks med hjälp av frågeställningarna: Hur upplever de intervjuade själva att deras anställningsbarhet påverkats av det frivilliga engagemanget? Vilka kapital framkommer i de intervjuade kvinnornas berättelser i samband med volontärarbete?Studien bygger på en narrativ metod där tre kvinnors berättelser ligger till grund för analysen. Syftet och frågeställningarna besvaras utifrån teorierna om The theory of employability och om Bourdieus kapital. Huvudresultatet i denna studie är att kvinnorna kom i kontakt med flera olika typer av kapital i samband med sitt frivilligarbete. Dessa kapital värderas olika beroende på vilket fält de befinner sig i, och påverkar kvinnornas syn på sin anställningsbarhet kopplat till volontärt engagemang. / This study is based on the gaps in today's labour market, where foreign-born women have lowest levels of employment. In connection with (deleted the “a”) migration, the individuals' capital changes as the older capital is no longer valued as competitively in the new context. This capital is necessary in increasing the employability and establishment on the labour market for the individual. According to earlier research, employability increases when the individual volunteers while looking for work. With this as a background, the study aims to investigate how job-seeking, foreign-born women consider their volunteer work in relation to the labor market. The study is guided by the following questions: How do the interviewees perceive the influence of their volunteer work with employability, and what volunteer-related capital is evident in the interviewees’ stories? The study employs a narrative method, in which three women's stories form the basis of the analysis. The purpose and research questions are assessed based on The Theory of Employability and Bourdieu's capital. The main findings in this study were that these women encountered several types of capital in connection with their volunteer work. The values of capital varied depending on the fields of volunteer work they were engaged in, and this effected the women's views of their employability.

Denna uppsats handlar om gränslöst frivilligarbete. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån fem frivilligarbetares upplevelser av sitt engagemang för gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö. Ett engagemang som jag av egen erfarenhet vet är väldigt påfrestande och ofta blir en stor del av ens liv. Syftet är att ta reda på hur de upplever sin arbetssituation som frivilligarbetare, att ta reda på vad som är deras motiv och drivkrafter och på vilket sätt de hanterar det tunga arbete som de utför och de upplevelser som detta för med sig. Resultatet visar på en tung arbetssituation med en hög arbetsbelastning. Trots att det är de frivilliga själva som bestämmer hur mycket de vill arbeta så är det svårt att dra en gräns och sätta stopp p.g.a. att de människor de hjälper är hårt utsatta och inte kan få hjälp från annat håll. Många sätter därför andras välmående långt före sitt eget. Engagemang av detta slag medför en stor påverkan både psykiskt och på övrigt liv och då inga möjligheter till coping erbjuds inom organisationen så har var och en själva utvecklat strategier för att orka. Det visar sig att de med tidens gång allt bättre lärt sig att hantera situationen, att det är betydelsefullt att arbeta med likasinnade som man kan få stöd av men även att ett sätt att orka är att begränsa arbetet. Det visar sig att det finns flera olika motiv och drivkrafter till att engagera sig i denna typ av frivilligarbete, men genomgående är en stark politisk övertygelse och en känsla av en skyldighet att göra livet bättre för dessa människor, samtidigt som engagemanget även medför fördelar.

Utifrån empiriskt material i form av insamlande enkäter från GERDA-projektet undersöks här äldres tillit kopplat till socialt kapital och konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier. Det sociala kapitalet som begrepp har operationaliserats genom variabler för förvärvsarbete och ideellt arbete. Syftet är att ta reda på om socialt kapital påverkar äldres tillit och hur konsumtion av nyheter/samhällsprogram via olika medier påverkar äldres tillit till andra människor och institutioner. Resultatet baserar sig på univariata, bivariata och multivariata sambandsanalyser som undersöker hur det sociala kapitalet och mediekonsumtion påverkar den partikulära tilliten, generella tilliten och lokalsamhälletilliten. Slutsatserna visar på att såväl det sociala kapitalet, som konsumtion av nyheter/samhällsprogram via medier, påverkar äldres tillit till andra människor och samhällsinstitutioner. Respondenter med högt socialt kapital har större tillit än de med lågt social kapital. Genom att de med lågt socialt kapital tar del av nyheter/samhällsprogram via medier kan det leda till att de har liknande mängd tillit som respondenter med högt socialt kapital som inte tar del av nyheter/samhällsprogram via medier. Det framkommer även att de som tar del av nyheter/samhällsprogram via radio, internet och dagstidning stärker sitt ställningstagande genom detta.