No description available.

No description available.

Tidigare forskning har visat att förvärvsarbete tillfredsställer både psykosociala och ekonomiska behov och även att kompetenstillförsel är en framgångsfaktor för en individs upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka individens erfarenheter av förändring i livskvalitet genom projektet “Ris till flis”. Vi valde att göra en fallstudie, där det unika i studien var individens upplevelser av förändring, genom att de blev anställda av kommunen under ett år. Vi ville med vår studie kunna förstå hur individerna upplevde deltagandet i interventionen, och gjorde därför en fenomenologisk, hermeneutiskt inriktad studie. I studien ingick fem individer mellan 25 och 52 år som alla hade varit långtidsarbetslösa upp till tio år och uppburit försörjningsstöd av kommunen. De individer vi intervjuade kom från olika sammanhang, med representanter från båda könen, olika åldrar och från olika länder med skiftande kultur. En intervjuguide med semistrukturerade frågor gjordes. De 30 till 45 minuter långa intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och allt material sammanställdes i de redan givna kategorierna från intervjuguiden. Analysen gjordes genom att vi med ett reflexivt förhållningssätt, mellan helhet och delar, tolkade både det manifesta och det latenta i intervjuerna; en hermeneutisk meningstolkning. I resultatet fann vi tre teman som var viktiga att ta fasta på och som stärkte individens upplevelse av livskvalitet, det psykosociala behovet av arbete, behovet av ekonomisk kontroll och möjlighet att något kunna förutsäga hur livet skulle kunna gestalta sig.  Gemensamt var att alla individer i vår undersökning upplevde att den positiva förändringen gav ekonomi, nya livsmål och nytt framtidshopp.

No description available.

<p>Långtidsarbetslöshet är ett stort problem i vårt samhälle, så även i Hudiksvalls kommun. ArbIT är en arbetsmarknadspolitisk satsning som grundar sig på ett samverkansavtal mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen. Målsättningen är att ArbIT ska ses som ett program där deltagarna ska få stöd och redskap för att skapa sig nya förutsättningar och lösningar för att lättare komma in på arbetsmarknaden, påbörja studier eller starta eget företag. Programmets utformning var tidigare en ren datorutbildning (Datorteket) men inriktningen av programinnehållet är under förändring mot en mer individanpassad coachning då många deltagare som kommer till ArbIT idag redan har goda datakunskaper.</p><p>Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer belysa vilka framgångsfaktorer respektive hinder sex deltagare upplevde på arbetsmarknadsprogrammet ArbIT. Vi gjorde en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med sex deltagare som deltog i arbetsmarknadsprogrammet ArbIT vintern 2005/2006. Resultatet visade att upplevelsen av ArbIT till största delen var positiv. Deltagargruppen och de sociala aspekterna upplevdes som den största framgångsfaktorn. Största hindren var avsaknaden av egen tid för att tillsammans med handledare identifiera egna möjligheter och mål. De sex deltagarna vi intervjuat ansåg alla att motivationen sjönk efter ungefär halva tiden och intervjupersonerna ansåg att detta berodde på bristen på arbete, då det inte fanns några arbeten att söka.</p>

No description available.

Långtidsarbetslöshet är ett stort problem i vårt samhälle, så även i Hudiksvalls kommun. ArbIT är en arbetsmarknadspolitisk satsning som grundar sig på ett samverkansavtal mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen. Målsättningen är att ArbIT ska ses som ett program där deltagarna ska få stöd och redskap för att skapa sig nya förutsättningar och lösningar för att lättare komma in på arbetsmarknaden, påbörja studier eller starta eget företag. Programmets utformning var tidigare en ren datorutbildning (Datorteket) men inriktningen av programinnehållet är under förändring mot en mer individanpassad coachning då många deltagare som kommer till ArbIT idag redan har goda datakunskaper. Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer belysa vilka framgångsfaktorer respektive hinder sex deltagare upplevde på arbetsmarknadsprogrammet ArbIT. Vi gjorde en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med sex deltagare som deltog i arbetsmarknadsprogrammet ArbIT vintern 2005/2006. Resultatet visade att upplevelsen av ArbIT till största delen var positiv. Deltagargruppen och de sociala aspekterna upplevdes som den största framgångsfaktorn. Största hindren var avsaknaden av egen tid för att tillsammans med handledare identifiera egna möjligheter och mål. De sex deltagarna vi intervjuat ansåg alla att motivationen sjönk efter ungefär halva tiden och intervjupersonerna ansåg att detta berodde på bristen på arbete, då det inte fanns några arbeten att söka.

Syftet med denna studie är att förstå äldre långtidsarbetslösas situation utifrån deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta påverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar på personer i åldersgruppen 50-64 år som har varit arbetslösa i sex månader eller längre och som är lågutbildade. En kvalitativ metod har använts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjälp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fält, habitus och symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete är väldigt viktigt för respondenterna och inte främst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter. Vidare visar resultatet att respondenterna hade olika strategier för att hantera långtidsarbetslöshet. Den mest framträdande strategin var att skapa en liknande struktur i deras vardag som de hade när de arbetade. Respondenterna ser också sig själva i de yrken som de arbetade inom innan de blev arbetslösa och de har svårigheter att söka arbeten i andra fält av arbetsmarknaden. / The aim of this study is to understand elderly long-term unemployed situation by their experiences of unemployment and how this affect how they construct their identity. The study focuses on people in the age group 50-64 which been out of work for sex months or longer and have a low education. A qualitative method was used and the data for the study was collected by semi-structured interviews with seven individuals. The result was analyzed using Pierre Bourdieus theoretical terms field, habitus and symbolic capital. The study shows, among other things, that work is really important for the respondents and it’s not primary because of the economic part but the social part. Furthermore the results showed that the respondents had different strategies to cope with long-term unemployment. The most prominent strategy was to create a similar structure in their weekday as they had when they were working. The respondents also see themselves as their old profession instead of being unemployed and have difficulties to search work in other fields of the labour market.

Unemployment and long term unemployment is a reality for a large number of people in Sweden. This may be the result of structural changes in the labor market, but involves a wide range of issues. Along with other actors, the social services are obliged to support the long term unemployed to find a job. The aim of this study was to describe and analyze the work done by social workers towards the long term unemployed, 25-49 years old, in two municipalities. We performed altogether six qualitative interviews. In each municipality we selected two social workers and the head of the work unit. The interviews were recorded and transcribed. We used a social constructionist perspective and organizational theory for the analysis. Results show that the social workers believe that they have almost twice as many clients as they can handle with a good quality in social work. We also present, in the study that a considerable coordination with other units of the social services and other authorities is taking place, but that the social workers are partly negative towards its functioning.