<p>Långtidsarbetslöshet är ett stort problem i vårt samhälle, så även i Hudiksvalls kommun. ArbIT är en arbetsmarknadspolitisk satsning som grundar sig på ett samverkansavtal mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen. Målsättningen är att ArbIT ska ses som ett program där deltagarna ska få stöd och redskap för att skapa sig nya förutsättningar och lösningar för att lättare komma in på arbetsmarknaden, påbörja studier eller starta eget företag. Programmets utformning var tidigare en ren datorutbildning (Datorteket) men inriktningen av programinnehållet är under förändring mot en mer individanpassad coachning då många deltagare som kommer till ArbIT idag redan har goda datakunskaper.</p><p>Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer belysa vilka framgångsfaktorer respektive hinder sex deltagare upplevde på arbetsmarknadsprogrammet ArbIT. Vi gjorde en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med sex deltagare som deltog i arbetsmarknadsprogrammet ArbIT vintern 2005/2006. Resultatet visade att upplevelsen av ArbIT till största delen var positiv. Deltagargruppen och de sociala aspekterna upplevdes som den största framgångsfaktorn. Största hindren var avsaknaden av egen tid för att tillsammans med handledare identifiera egna möjligheter och mål. De sex deltagarna vi intervjuat ansåg alla att motivationen sjönk efter ungefär halva tiden och intervjupersonerna ansåg att detta berodde på bristen på arbete, då det inte fanns några arbeten att söka.</p>

Långtidsarbetslöshet är ett stort problem i vårt samhälle, så även i Hudiksvalls kommun. ArbIT är en arbetsmarknadspolitisk satsning som grundar sig på ett samverkansavtal mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen. Målsättningen är att ArbIT ska ses som ett program där deltagarna ska få stöd och redskap för att skapa sig nya förutsättningar och lösningar för att lättare komma in på arbetsmarknaden, påbörja studier eller starta eget företag. Programmets utformning var tidigare en ren datorutbildning (Datorteket) men inriktningen av programinnehållet är under förändring mot en mer individanpassad coachning då många deltagare som kommer till ArbIT idag redan har goda datakunskaper. Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer belysa vilka framgångsfaktorer respektive hinder sex deltagare upplevde på arbetsmarknadsprogrammet ArbIT. Vi gjorde en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med sex deltagare som deltog i arbetsmarknadsprogrammet ArbIT vintern 2005/2006. Resultatet visade att upplevelsen av ArbIT till största delen var positiv. Deltagargruppen och de sociala aspekterna upplevdes som den största framgångsfaktorn. Största hindren var avsaknaden av egen tid för att tillsammans med handledare identifiera egna möjligheter och mål. De sex deltagarna vi intervjuat ansåg alla att motivationen sjönk efter ungefär halva tiden och intervjupersonerna ansåg att detta berodde på bristen på arbete, då det inte fanns några arbeten att söka.

Sammanfattning Nyckelord: Behov &amp; Motivation, Belöning, Företagets mål och Nackdelar. Bakgrund: Personalen är en av de viktigaste resurserna inom företagen idag vilket innebär att fokus ligger på att behålla kompetent personal. Att förlora och nyanställa personal är förenat med en stor kostnad för företag. Ett sätt att stimulera anställda att vilja stanna kvar inom företaget är att ha ett väl fungerande belöningssystem. Problemformulering: Ett belöningssystem som är olämpligt utformat kan ge negativa konsekvenser som ex att den anställde inte uppfattar belöningen eller att den upplevs som orättvis. Vilka belöningsaktiviteter har bäst effekt för att motivera anställda inom banker att vilja prestera sitt yttersta för att företaget ska nå uppsatt resultat? Syfte: Studien avser att undersöka vilka belöningsaktiviteter chefer och anställda uppfattar finns och hur dessa motiverar enskilda individer samt vilka belöningar som påverka mest? Metod: En förstudie har gjorts på Handelsbankens kontor i Helsingborg för att testa intervjufrågorna som används i vår kvalitativa studie med chefer på Swedbanks kontor i Helsingborg, Falköping och Skövde. Även en kvantitativ studie med enkäter utfördes hos de anställda på dessa kontor. Teori: Den teoretiska referensramen i studien bygger på vetenskapliga artiklar och litteratur kring belöningssystem och motivationsfaktorer. Empiri: Empiriskt material har samlats in genom intervjuer av anställda på chefspositioner samt genom enkätundersökning med de anställda inom berörda Swedbank kontor. Analys: I analysdelen jämför vi chefers och anställdas svar mot varandra. Slutsats: Studien visar att både chefer och anställda har en blandad uppfattning om det nuvarande belöningssystemet och vilka belöningsaktiviteter som uppfattas som mest positiva, men vi fokuserar på de belöningar som omfattar trivsel. Intressant är att chefer hade en klar uppfattning kring bankens nuvarande ekonomiska belöningssystem ”Eken” medans anställda hade en annan inställning och inte såg detta som en belöning. Det framkom också att anställda hade låg sjukfrånvaro vilket kan tyda på att de trivs på sin arbetsplats och att banken är en bra arbetsplats.