Syftet med arbetet var att beskriva förskollärares och förskolechefers tankar och erfarenheter om femtontimmarssystemet, samt hur förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavarna ser ut. Vi ville också få förskollärarnas och förskolechefernas åsikter kring hur de anser att femtontimmarssystemet och förskolans strävansmål går ihop.   Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod, där urvalet blev tre förskollärare och tre förskolechefer från tre olika förskolor i två olika kommuner. För att analysera informanternas svar har vi tagit del av tidigare forskning om bland annat; förskolans bidrag till barns utveckling och lärande, Vygotskijs tankar, läroplanens strävansmål samt vikten av att ha en god kontakt med vårdnadshavarna. Studiens resultat visar att alla informanter är positiva till femtontimmarsreformen som kom 2002. Samtliga förskollärare anser att kontakten med vårdnadshavarna inte påverkas i skiftet mellan heltid och femtontimmarsperioden och att alla barn kan sträva mot läroplanens olika strävansmål på lika villkor.   Förskollärarna var eniga om att femtontimmarssystemet är bra, de menar att det är ett bra sätt att få ta del av förskolan och samtidigt få tid hemma. Förskolecheferna var oeniga gällande femtontimmarsbarnens möjlighet till att sträva mot förskolans strävansmål på ett likvärdigt sätt som heltidsbarnen. Samtliga förskollärare svarade att femtontimmarsbarnen missar en del av den fria leken inomhus men att femtontimmarsbarnen har samma möjlighet att sträva mot strävansmålen som heltidsbarnen. Förskollärarna ansåg att kontakten höll lika bra kvalité med femtontimmarsbarnens vårdnadshavare som med heltidsbarnens. De har dock olika tankar om hur bra den är.

No description available.

No description available.

Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svårigheter som finns i att arbeta utefter en ramlag som Socialtjänstlagen. Äldreomsorgens biståndshandläggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjälp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan få den hjälp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet är att undersöka hur behovsbedömningen går till i två kommuner med olika riktlinjer och hur de tillämpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrater har använts för att belysa den arbetssituation och de svårigheter som förekommer i biståndshandläggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillämpats för att få en djupare inblick samt att få en helhetsförståelse av problemet. Förutom det empiriska materialet presenteras utvald litteratur om ämnet. De viktigaste resultaten är de skillnader som framkom i de båda kommunernas behovsbedömning på grund av deras olika riktlinjer. Deras respektive handlingsutrymmen är skilda så till vida att den ena kommunen har möjlighet att bevilja insatsen till ett stort antal medan den andra kommunen beviljar endast ett fåtal. Detta visar tydligt att lagens krav om jämlikhet inte uppnås och att samma ansökan kan få olika bedömning beroende på var personen är bosatt.

<p>Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svårigheter som finns i att arbeta utefter en ramlag som Socialtjänstlagen. Äldreomsorgens biståndshandläggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjälp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan få den hjälp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet är att undersöka hur behovsbedömningen går till i två kommuner med olika riktlinjer och hur de tillämpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrater har använts för att belysa den arbetssituation och de svårigheter som förekommer i biståndshandläggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillämpats för att få en djupare inblick samt att få en helhetsförståelse av problemet. Förutom det empiriska materialet presenteras utvald litteratur om ämnet. De viktigaste resultaten är de skillnader som framkom i de båda kommunernas behovsbedömning på grund av deras olika riktlinjer. Deras respektive handlingsutrymmen är skilda så till vida att den ena kommunen har möjlighet att bevilja insatsen till ett stort antal medan den andra kommunen beviljar endast ett fåtal. Detta visar tydligt att lagens krav om jämlikhet inte uppnås och att samma ansökan kan få olika bedömning beroende på var personen är bosatt.</p>

Under min ämneslärarutbildning har jag lärt mig att granska, kritisera och analysera innehåll i utbildning. Den här studien tar avstamp i mitt granskande av Skolverkets formuleringar kring hur lärare bör förhålla sig till begreppet digital kompetens. Under en veckas tid har jag levt utan samtliga digitala verktyg och analyserat mitt mående, mina aktiviteter och de visuella skiftningar som sker omkring mig i relation till mitt skärmanvändande. Därefter bjöds en ung informant in till intervju efter att ha levt i 24 timmar utan sociala medier. Donna Haraway och Vilém Flusser diskuterar människans och maskinens relation till varandra och jag befinner mig i mitten av denna diskussion: mellan en posthumanistisk teoribildning och en humanistisk sådan. Genom den här studien vill jag skapa förståelse för människan som en cybernetisk organism och hur detta förändrar vår sociala samvaro och vårt mående genom frågorna: Vilka olika aktiviteter, känslor och visuella föränderligheter framträder i min tillvaro baserat på ett leverne med eller utan skärmar? samt Hur påverkas en informants tillvaro av att leva utan sociala medier i ett dygn?I undersökningens gestaltande del undersöker jag fotografiskt de visuella skiftningarna som sker omkring mig under tre veckor som ett autoetnografiskt prövande genomfördes. Jag kallar dessa fotografier för visuella reflektioner. Ytterligare gestaltande undersökande skedde genom ett prövande av analoga fotografiska metoder på en digital ljusinstallation jag verkställde med inspiration från den form mobiltelefonens skärm har.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den pedagogiska måltiden tillskrivs ha av verksamhetschefer för gemenskapen och den sociala samvaron på vård- och omsorgsboenden för äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken verksamhetschefer inom Stor Stockholms geografiska område. Vår teoretiska utgångspunkt utgick från Antonovskys referensram kring det salutogena perspektivet ”Känsla av sammanhang” [KASAM] med de centrala begreppen meningsfullhet (delaktighet), begriplighet och hanterbarhet i fokus under analysfasen av empirin. Det transkriberade textmaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att den pedagogiska måltiden på vård- och omsorgsboenden tillför den äldre personen möjligheter till social samvaro och gemenskap. Vårt resultat leder dock till slutsatsen att trots implementering av den pedagogiska måltiden på de vård- och omsorgsboenden där intervjuerna genomfördes är måltidssituationen skör utifrån faktorer som utformandet av måltidsmiljö och personalens individuella resurser.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre?</p><p>Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet. </p><p>Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien. </p>

Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre? Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet.  Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien.