Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att undersöka rådande könsnormer och sociala relationer i två klasser i årskurs fem på en skola i södra Stockholm. Metoden för insamling av material har varit fyra gruppintervjuer och sammanlagt har 12 informanter deltagit. Materialet analyseras med ett poststrukturalistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket utgörs av Michel Foucaults syn på makt, Judith Butlers begrepp kring normer och R.W. Connells begrepp kring maskulinitet. Analysen skildrar rådande femininitetsnormer, maskulinitetsnormer och visar på hur de uppstår i relation till varandra, samt belyser maktens kontextuella betydelse i skolmiljön. Analysen av elevernas sociala relationer visar på en hierarki och diskuteras i relation till könsnormerna och elevernas utrymme för identitetsskapande. En avslutande diskussion belyser pedagogikens roll och en åtgärdsinriktad forskning som betydande för att arbeta med läroplanens värdegrund med inriktning på jämställdhet och likabehandling.

Sammanfattning: Arbetet syftar till att undersöka hur unga och unga vuxna konstruerar sina profiler på Facebook och på vilket sätt nätverkssidan påverkar deras självkänsla.Särskilt viktigt är detta då studier har påvisat att självkänsla och psykisk ohälsa är direkt korrelerade.Då tidigare studier saknat ett intersektionellt perspektiv utifrån subjektiva upplevelser av sociala medier är det en viss kunskapslucka som denna studie hoppas kunna bidra till att fylla. Studien har utförts genom intervjuer av unga och unga vuxna mellan 16 och 25 år, med olika tillskrivna kategorier av kön och klass. Genom innehållsanalyser av intervjuerna har centrala teman framtagits och analyserats för att svara på frågeställningarna.Studien verkar för att utifrån Goffmans teorier om “jaget”, Butlers teori om den performativa identiteten och med ett intersektionellt perspektiv förstå hur unga och unga vuxna konstruerar sina liv på Facebook och vad detta har för betydelse för deras självkänsla.Informanterna diskuterar olika normer och idealbilder på Facebook och hur detta påverkar vad de kan lägga upp. Beroende på samspelet mellan de intersektionella kategorierna är olika idealbilder framträdande bland informanterna. “Att inte vara för mycket”, att vara “humoristisk” och att se “anständig ut” är några av dessa idealbilder.Arbetet lyfter även ett centralt tema bland informanterna gällande “den tysta mobbningen” och hur bilder och profiler på Facebook kan leda till en subtil utfrysning av specifika individer. En viktig aspekt som framkommit genom undersökningen är unga och unga vuxnas efterfrågan efter förståelse från vuxna, då de upplever att vad som sker på Internet inte ses som något allvarligt bland vuxna de diskuterat detta med. För professionella inom det sociala arbetet är det viktigt att unga och unga vuxnas upplevelser på Internet tas på allvar, för att kunna ge stöd och för att motverka en låg självkänsla då det kan bidra till andra samhällsproblem.

No description available.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur normer kommer till uttryck och jämföra barns identifikationsmöjligheter i bilderböcker på två förskolor. I samhället finns olika normer som kan ses som positioner eller sociala konstruktioner, som individer bygger upp sin identitet kring. Vår teoretiska utgångspunkt är det intersektionella perspektivet för att skapa förståelse för hur olika identitetspositioner samverkar med varandra och är sammanflätande. Undersökningen genomfördes med hjälp av två förskolors totala tillgängliga litteraturutbud. Sammanlagt analyserades 179 böcker. Resultatet visar att det finns tydliga gränser och hierarkier mellan olika sätt att vara, leva och se ut. Exempel på det är att en pojke med skandinaviskt utseende som lever i en kärnfamilj eller med någon av sina föräldrar och tillhör det socioekonomiska mellanskiktet befinner sig inom normen i alla identitetspositioner. Detta resulterar i att de synliggörs i stor omfattning. Är du däremot missgynnad i en eller flera positioner,     t ex en flicka med annan etnicitet som lever i en regnbågsfamilj, är det stor risk att aldrig bli synliggjord genom litteraturen.

Den 1 februari år 2012 genomförde LKAB en organisationsförändring som bland annat innefattade införandet av explicita värderingar. Dessa värderingar är engagemang, nytänkande och ansvar vilket sammanfattas till ENA. Värderingarna är framtagna i en process som involverade medarbetarna. Syftet med denna organisationsförändring är, bland annat, att höja attraktionskraften av det egna varumärket, bygga en gemensam företagskultur samt minska avståndet mellan omvärldens uppfattningar och företagets verksamhet. Vi har i denna studie valt att beskriva och analysera hur LKAB:s anställda upplever företagets nylanserade explicita värderingar. Bland de svarande finns det en omfamnande samt en avståndstagande bild till LKAB:s värderingsarbete. De svarande beskriver främst företaget i termer av produktion och ekonomi. Ingen av de svarande beskriver spontant LKAB med orden engagemang, nytänkande och ansvar vilket delvis kan bero på att ENA är en relativt nyligen genomförd organisationsförändring. De två bilder som framgår när de svarande beskriver syftet med ENA-arbetet är dels att det är ord som inte fyller någon funktion och dels att de är ord som har en betydelse i verksamheten.Alla de svarande kände inte till orden. Men bland de svarande som kände till ENA så relaterades orden till allt ifrån att hålla ordning på arbetsutrustningen till företagets historia samt dess framtid.

No description available.

No description available.

Undersökningar visar på samband mellan ohälsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sägs vara den mest kritiska då detta i högre utsträckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjälpa detta och denna studie har därför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förändra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens område rör lärande och påverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv växer förmågan att utveckla sin identitet och anställningsbarhet fram som centrala aspekter. Frågeställningarna har därför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sådant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgående förståelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts där tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats. Det insamlade intervjumaterialet har analyserats med hjälp av narrativ metod och resultaten visar på en komplex påverkan på ungdomarnas identitetsskapande. Detta ger i sin tur en ökad anställningsbarhet vilket således understryker vikten av att ha fokus på den identitetsskapande processen i liknande projekt.

Instagram lanserades i oktober 2010 och är en applikation där du med hjälp av kamerafunktionen på din mobiltelefon eller din surfplatta kan dela med dig av bilder. Instagram tillåter sina användare att ta en bild, redigera den, för att sedan dela med sig av bilden till sina följare. Syftet med denna studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv få förståelse för och kunskap om hur Instagram med dess format kan vara en del av identitetsskapande processer samt fungera som ett verktyg för självpresentation. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 20-25 som är aktiva Instagram-användare. Det teoretiska ramverket bygger på Meads teorier om jaget, Asplunds teori om social responsivitet, Giddens teori om självet som ett reflexivt projekt samt begrepp från Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultat från studien visar att Instagram kan tolkas som en plattform där jaget och identiteten kan konstrueras. Vidare belyser resultatet att våra respondenter väljer vilka bilder deras följare ska få ta del av, vad dessa bilder ska visa samt hur dessa bilder ska se ut och på så vis medvetet styr den uppfattning de vill att deras följare ska få av dem. Resultatet påvisar även att dessa självpresentationer i form av bilder framställs i självbekräftande syfte.

Sammandrag Denna uppsats ämnar studera huruvida yrkesidentitet påverkar perception av arbetsgivarvarumärke och val av arbetsplats, en outforskad aspekt inom fältet arbetsgivarvarumärke som uppmärksammades efter genomgång av tidigare forskning. Tidigare studier fokuserar främst på exponering som den avgörande faktorn för ett attraktivt arbetsgivarvarumärke och forskningen i denna studie har haft som avsikt att undersöka om även yrkesidentitet kan vara en av de mest avgörande faktorerna vid intresseskapande av ett företag. Motiv för denna uppfattning fanns vid ett möte med ett av Sveriges största nyhetsmedium, Dagens Nyheter (DN); ett välexponerat företag med ett mycket starkt arbetsgivarvarumärke. Attraktionen i arbetsgivarvarumärket upplevs dock endast främst inom den specifika målgruppen journalister och redaktionspersonal vilket företaget observerat i svårigheten att rekrytera andra yrkeskategorier. Fokus hos företag mot en viss yrkeskategori kan te sig problematisk när företaget har behov av att anlita personal inom ett annat område än organisationens huvudsakliga. Detta dubbla ansikte i arbetsgivarvarumärket har varit utgångspunkten i uppsatsarbetet där DN-fenomenet visat att ett etablerat arbetsgivarvarumärke inte alltid räcker för att attrahera och rekrytera personal. För att undersöka en viss yrkesgrupps perception av arbetsgivarvarumärke intervjuades systemvetarstudenter vid Uppsala Universitet då svårigheter att tillgodose sitt personalbehov inom IT är just problemet i fallet DN. Med en fenomenologisk ansats syftade studien gå in i studenternas medvetande och förstå deras uppfattningar och gruppens åsikter som en helhet. Genom Cooleys (1992) teori spegeljaget och Goffmans (1990) intryckstyrning kunde respondenternas tankevärld filtreras och analyseras. Resultatet av studien visade att yrkesidentiteten påverkar val av arbetsplats såväl som influerar arbetstagares perception av arbetsgivarvarumärke. Anledningen till yrkesidentitetens inverkande roll på valet kan förklaras som ett uttryck av arbetstagarens spegeljag. Val av arbetsplats kan även ses som en individs intrycksstyrning där denne vill säkerställa att anställningen låter individen ge ett positivt intryck till allmänheten.