I den här studien undersöker jag hur självidentitetsprocessen går till med hjälp av sociala medier för kvinnor från norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger på att undersöka hur sju kvinnor framställer sig själva och hur de använder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i åldrarna 23 till 44 år har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton på sociala medier under en längre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlänningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige på sociala medier på olika sätt. Utifrån Giddens teorier om reflexivitet och identitetsskapande i det moderna samhället har empirin analyserats och det visar sig bland annat att sociala medier är en viktig del för att behålla kontakten med hemorten. Dessutom uppfattar informanterna att det är tidskrävande att använda sociala medier.

När vi ser en annan människa börjar vi redan där kategorisera henne eller honom. Anledningen är att förenkla och att lättare kunna orientera oss i den sociala verkligheten. I vår studie har vi undersökt hur en sådan kategorisering eller identifikationsprocess ser ut när det första mötet sker via en bild. Studiens utgångspunkt var en kvalitativintervju med bilder som diskussionsunderlag fyra stycken personer deltog och fick försöka tillskriva en identitet till ett objekt i en bild. Totalt användes sex stycken bilder föreställandes olika typer av människor och händelser. Resultatet visar att identifikationsprocessen går igenom fyra faser med tillhörande underprocesser. Den första fasen ämnar till att ringa in vad som sker och hitta ett underlag för vidare personbeskrivning. I fas två börjar man tillskriva attribut på objektet baserat utifrån de erfarenheter man bär med sig. Fas tre är intressant för där formas objektet till att passa in i den beskrivning man valt och till det sammanhang som porträtteras i bilden. Fas fyra används inte alltid utan kan ses som en sista utväg om man inte känner sig bekväm med den identitet som vuxit fram.

I uppsatsen undersöks huruvida fiktionstexter kan vara en resurs för ungas identitetsskapande i religionsundervisningen på gymnasiet, och om det finns en didaktiskt konflikt mellan förmedlingen av kunskapsstoff och utvecklandet av en personlig livssyn. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie och material har valts ut, kategoriserats och analyserats enligt den metoden. Materialet består av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. De teoretiska perspektiv som anläggs i arbetet är framförallt sociologiska, filosofiska och psykologiska teorier om meningsskapande och identitetsutveckling samt litteraturvetenskapliga och religionssociologiska om fiktion och dess påverkan på människor. Undersökningen kommer fram till att fiktionstexter kan vara en positiv resurs för identitetsutvecklande, men att det behöver forskas mer om detta inom ramen för religionsdidaktik. Undersökningen visar också på att det finns en tydlig didaktisk konflikt mellan förmedlingen mellan kunskapsstoff och utvecklingen av en personlig livssyn eller identitet.

Jag har i denna uppsats ämnat undersöka hur den beundransvärda karaktären framställs i svenska utvecklingsromaner med nedslag i 1900-talets början, mitt och slut. I studien relateras den beundransvärda karaktären i romanerna till den samtida kontextens beskrivningar av hur en ”god” samhällsmedborgare ska vara. Detta då jag som blivande lärare ser ett intresse i att vara medveten om vad skönlitteraturen kan förmedla. Uppsatsen tar således avstamp i en teori om att skönlitteraturen är identitetsskapande och att det till följd därav blir väsentligt för lärare att undersöka vilken didaktisk intention och funktion den litteratur som ges plats i klassrummen har.  Studien genomförs på tre romaner genom kvalitativ textanalys. I resultatdelen redovisas vilka beundransvärda karaktärsdrag som framkommit vid textanalysen och dessa diskuteras sedan i förhållande till sin samtida kontext i analys och diskussionsavsnittet. I min analys av resultatet framkommer det både hur de beundransvärda dragen förändrats över tid men även hur vissa av dem är beständiga. De beundransvärda karaktärsdragen stämmer ofta överens med samhällets ideal av en ”god” samhällsmedborgare men romanerna presenterar också normer som skolan säger sig vilja motverka.

The purpose of this study is to increase the understanding of how an individual's identity is constructed and reinforced through clothing brands. This we intend to achieve by studying and analyzing the significance of clothing brands on consumers. In close proximity to this purpose, we have chosen to work with three research questions: • How do consumers see clothing as a means to express themselves? • What perception does consumers have on clothing brands as identity creators? • How do consumers value wearing clothes from a particular clothing brand?

Religion på Internet är en undersökning som behandlar frågor om hur Internetanvändare argumenterar kring skapelsemyter på diskussionsforum på Internet. Vidare argumenteras det för en identitetsskapande aspekt av Internet – kan sökare, med hjälp av diskussionsforum på Internet, skapa sig en identitet? I ett sekulariserat samhälle utgår man ofta från att religionen förlorar sin betydelse, men det är viktigt att skilja mellan sekulariseringen på organisationsnivå och på individnivå. På individnivå är religionen fortfarande viktig, vilket framgår av de forum som används i den här undersökningen samt i den litteraturstudie som är en del av uppsatsen. Många, framför allt unga, Internetanvändare använder diskussionsforum för att ge uttryck för sina funderingar och med den o-begränsning som Internet innebär kan användarna lätt hitta svar och kommentarer som både kan stärka och bryta ner den egna identiteten.   När det gäller religion på Internet är det viktigt att skilja mellan Internet-religion och religion på Internet. En Internet-religion är skapad på Internet för att utföras på Internet, medan en religion på Internet kan vara information om etablerade religioner offline. Det kan vara svårt för Internetanvändare att skilja på online och offline – de möter flera olika ”verkligheter” och det gäller att kunna förhålla sig till alla dessa på ett eller annat sätt. Internetanvändarna möter ett bricolage, de får ett utrymme där de kan inspireras och plocka olika sociokulturella företeelser för att sätta ihop dem till något nytt.   Argumentationen bland Internetanvändare kring olika skapelsemyter gäller den bibliska och den fornskandinaviska synen på skapelsen samt evolutionsteorin och Big Bang. I de undersökta diskussionsforumen har användarna möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter och de är inte alltid vetenskapligt underbyggda, det handlar ofta om vad användaren tycker, och det får sällan stå oemotsagt. I analysen av inläggen på fyra olika diskussionsforum har fyra olika kategorier av användare växt fram; evolutionister, kreationister, sökare och fundamentalister. Gränserna mellan dessa kategorier är inte helt tydlig, flera användare ger utryck för att tillhöra flera av de nämnda kategorierna.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades. Sedan tolkade jagbildmaterialet tillsammans med samtalen med hjälp av visuell kultur och semiotiken.Dessa har sammanställts och diskuterats i en diskussionsdel där jag besvarar varje frågafrån frågeställningen. Studien har visat att ungdomarna har berättat om deraslevnadsvillkor, sociala och kulturella förutsättningar. De har använt sig av bilder, ikoneroch andra symboler hämtat från ungdomars visuella värld som är starkt påverkad avmånga olika typer av bilder, medier och populärkultur.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången.

Syftet med studien är att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för självrepresentation hos studenter från medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) på Högskolan i Halmstad.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, på vilket sätt den används och i vilket syfte. Frågeställningarna är som följer: Vilka bildmedier används? Finns det en medvetenhet kring användandet av bildmedierna? Varför används dessa bildmedier? Hur används dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till är att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll när det gäller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhället och världen. Hela oskrivna regelverk kring bildanvändandet existerar och de flesta är väl insatta i dem. Bilden i alla dess former används dels som bevis på vad man gjort, dels som kommunikator för att mestadels medvetet men också omedvetet sända olika budskap. Dessa budskap handlar främst om identitet och marknadsföringen av denna men också om relationer och bekräftelse.