The essay presents a qualitative study, which intends to investigate how the identityconstruction of the second generation of young people with Kurdish origin has been formedconsidering the complexity of living between two or more different cultures as well theinfluence of family norms and values. The theoretical basis lies inthe identity construction and ethnic identity in which we have tried toexpress and illustrate this complexity. Previous research we have assumed includes affiliation,and a third identity, where we have used a number of researchers studies to elucidatethis topic. In order to facilitate the study, ten in-depth interviews with Kurdish youths aged18-25 years have been applied. The common factor for these respondents is that they all cameto Sweden at a young age. However, two of these were born in Sweden. The result of thestudy demonstrates that all respondents have been affected in the construction of theiridentity. Ultimately, they also experience a sense of belonging both to Sweden and to theircountry of origin. They identify themselves according to how others in the surroundingsperceive and categorize them. Additionally, it seems that parents and the surroundings haveplayed a decisive role in the creation of identity and the affiliation.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker. I en av barnböckerna tillskrevs makt även identitetskategorierna manligt kön och ålder, i en kvinnligt kön och någon form av funktionsnedsättning, och i en verkade makt inte tillskrivas några av identitetskategorierna kön, ålder, klass, etnicitet eller funktionsnedsättning. För att en mångfald av karaktärer ska tillskrivas makt saknas dock även en varierad framställning av etnicitet och klass. En mångfald av karaktärer som tillskrivs makt i barnlitteratur är viktigt eftersom studien även visar att förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande kan påverkas av de normer och attityder som framställs i barnlitteratur.

I denna uppsats avser jag redogöra för hur min undersökning kring lekens inverkan på för-skolebarns identitetsskapande gick till och vad den gav för resultat. De frågeställningar jag använt mig av under studiens gång har varit följande: kan och i sådana fall hur, lek kan inverka på barns identitetsskapade? I vilka leksammanhang kan barns identitetsskapande gynnas? Hur arbetar pedagogerna vid förskolan för barns identitetsskapande i lek? Som metod för att genomföra arbetet har jag utfört observationer där jag med hjälp av en observationsmanual fört anteckningar om barnens lekar. Dessa har jag sedan tolkat med hjälp av olika teoretiska perspektiv och reflekterat kring hur barnens identitetsskapande gynnades i den aktuella leksituationen. Resultatet har visat att barns lek innehåller ett mångfacetterat utbud av identitetsskapan-de komponenter och att leken verkar som ett forum där detta kan utvecklas. Studien fram-håller även pedagogens betydelsefulla roll i detta arbete och den makt vuxna har över huruvida barnen ges möjlighet att växa i sig själva eller inte.

Identitetsskapandet som det ser ut idag och möjligheten att skapa en ny variant av ett existerande jag online är ett relativt nytt fenomen. I den könslösa cybervärlden växer ett behov fram av att visa upp vem man vill är, eller vem man önskar framställa sig som. Bieffekterna av att framställa sig själv genom bilder på sociala medier kan vara psykiskt påfrestande i form av en orimlig strävan efter en perfektion som inte är verklig och ett ökat bekräftelsebehov. En del av det problemområdet och det jag vill undersöka i min studie är hur identitetsskapandet genom kroppen ser ut på Instagram, och om representation skiljer sig åt könen emellan. Jag har gjort en kvalitativ bild- och innehållsanalys av utvalda träningskonton på Instagram för att se hur de skapar en identitet genom framställningen av sin kropp med tillhörande rubriker och hashtags. Dessutom vill jag se på hur dessa bilder tas emot av publiken/följarna och om det finns en kommunikation mellan dem och de publicerande användarna. Studien vill se om det finns en skillnad mellan männen och kvinnornas framställning genom sina kroppar, om de upprätthåller normativa könsstereotypiska ideal eller om de går emot dem. Resultatet visar att framställningen inom särskilda kategorier skiljer könen åt ordentligt men flera är även jämnt representerade i antalet bilder från bägge könen. Kommentarsfälten såg annorlunda ut könen emellan där män uppskattades för sin kropp som muskulös medan kvinnan begränsades till ett sexuellt objekt, trots att hennes kropp framställdes på samma sätt: situerad i en gymlokal i ett träningssammanhang.

Syftet med studien är att undersöka barns identitetsskapande genom leken. Leken betyder mycket förbarns liv och den ger oss stora möjligheter att kunna studera barns beteende såväl som utveckling.Med hjälp av kvalitativa observationer på ett fritidshem med barn i årskurs ett till tre kunde vi undersökabarns identitetsskapande med George Herbert Meads teori om den signifikanta andra via deras fria lek.Meads teorier har varit en utgångspunkt för vår studie. Resultatet vi kom fram till var att barn genomderas fria lek på fritidshem skapar sin identitet utifrån andra i sin omgivning. Slutsatsen som vi har dragitfrån resultaten är att den fria leken inte endast har betydelse på individens identitetsskapande utan även individens relation till andra i sin omgivning.

Människors arbete med att skapa och forma sina identiteter är processer som pågår med olika intensitet under hela livet. Enligt de styrdokument som gäller idag, och även i tidigare läroplaner, anses historieundervisning ha betydelse för elevers utveckling av kunskaper som hjälper dem att förstå sin egen identitet och sin roll i den samhälleliga kontexten. Ett väl utvecklat historiemedvetande skrivs också fram i kursplanen som ett syfte med historieundervisningen.Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att undersöka vad forskning säger om vilken betydelse undervisning i skolämnet historia har för identitetsskapande processer hos elever i årskurs 4–6 i relation till den undervisning de får ta del av i svensk skola. För att besvara studiens frågeställning söktes efter relevanta källor i tre olika databaser; Google Scholar, Summon och SwePub.Resultatet visar att det finns flera samspelande aspekter som ligger till grund för att historieundervisningen ska bli gynnsam för elevernas identitetsskapande. Bland annat tillskrivs ett väl utvecklat historiemedvetande vara viktigt samt utvecklande av narrativ förmåga, detta stämmer väl överens med innehållet i läroplanen.Slutsatsen för denna litteraturstudie är att forskning visar att de identitetsskapande processerna hos elever i årskurs 4 – 6 påverkas av vilket perspektiv undervisande lärare anlägger på undervisningen. Hur väl förtrogen läraren är med begreppet historiemedvetande och hur hen tar sig an det är således avgörande för elevernas identitetsskapande processer genom historieundervisning. Detta resultat gäller för elever i grundskolans alla stadier. / <p>so</p>

Syftet med studien är att med hjälp av en analysmodell skapad för att utforska historiemedvetande i läroböcker undersöka om och hur läroböcker i historia skapar förutsättningar för elever att vidareutveckla sitt historiemedvetande kopplat till identitet. Genom en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i analysbegreppen identitetskapande, kontinuitet, konkretion och kontext har vi sökt svar påfrågeställningarna: Vilka förutsättningar skapar historieläroboken för att utveckla elevers historiemedvetande kopplat till identitet? och Vad i innehållet kan vara utgångspunkt för elevers identitetsskapande?Studiens empiriska material består av de kapitel som behandlar tidsperioden runt Vasatiden i två historieläroböcker med tillhörande arbetsuppgifter riktade mot elever i årskurs 4–6. Analysen visar att läroböckerna fokuserar på dåtiden och sällan gör kopplingar till samtiden. Kopplingar till framtiden saknas. Som utgångspunkt för identitetsskapande kan det vara problematiskt eftersom avsaknaden av sammankopplingen av tidsdimensionerna behövs för att skapa förståelse för var man kommer ifrån och vad som präglar den man är och vem man kan bli.De analyserade historieläroböckerna saknar förklaringar som sätter in den fakta som presenteras i ett större historiskt sammanhang. Makthavarnas bevekelsegrunder och drivkrafter förklaras stundtals, men hur handlingsalternativen såg ut för vanliga människor i allmänhet och för kvinnor i synnerhet förklaras inte. Det är fokus på Sveriges historia i båda läroböcker och berättelsen kretsar kring nationalstatens uppbyggnad. Även om det är den nationella identiteten som ges störst utrymme kopplar Boken om Historia 2 också berättelsen till omvärlden och Europa blir i ett eget avsnitt utgångspunkten för den historiska berättelsen. Även i Utkik Historia är den nationella identiteten svensk och när berättelsen berör andra nationer är det oftast i sammanhang som kan relateras till Sverige.

För att bemöta, utmana och inkludera elevernas identitetsskapande i det mångkulturella klassrummet behöver läraren ta hänsyn till elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med undersökningen är att belysa identitetsskapandets plats i bildundervisningen utifrån ett elevperspektiv. Utifrån Deweys tankar kring skola och samhälle besvaras frågeställningen: “Hur uppfattar elever arbetet med identitetsskapande i bildundervisningen och skolan?”. Det empiriska materialet består av enkäter baserade på sju öppna frågor besvarade av 21 högstadieelever. Studiens resultat visar att det finns yttre aspekter som påverkar elevers identitetsskapande i klassrummet som lärare bör vara uppmärksamma på. Vidare visar resultatet att eleverna har en vilja och en önskan att ytterligare inkludera identitetsskapande i bildundervisningen. Undersökningens slutsats är att läraren genom öppen kommunikation och en vilja att stanna kvar i svåra diskussioner öppnar möjligheter att tillvarata elevernas vilja att lära sig mer om sin identitet och hitta sitt utrymme både i klassrummet och i samhället.

Identitet är något vi alla besitter, denna utvecklas och formas hela tiden i flera vardagliga sammanhang. Skolan är till synes en plats som kan skapa förutsättningar för ett identitetsskapande. Det är därför denna studies syfte att undersöka hur lärare reflekterar över sin och undervisningen av samhällsorienterade ämnenas roll i elevers identitetsskapande. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer med 14 undervisande lärare i de samhällsorienterade ämnena i södra Sverige. Analys genomfördes med utgångspunkt i tre perspektiv kring identitetsskapande processer, socialisation, narrativ identitet och historiemedvetande. Ur analysen bildades teman som var framträdande i relation till studiens frågeställningar. Resultatet visar att lärare upplever historia, samhällskunskap och religionskunskap som de ämnen som främst skapar förutsättningar för att ett identitetsskapande ska ta plats i undervisningen. Geografi var alltså det ämne majoriteten av lärarna ansåg bidra minst. Vilken roll de undervisande lärarna i samhällsorienterade ämnen själva hade var, att visa intresse för sina elever, men även vikten av att vara en god förebild, utmärkande i eftersträvan att hjälpa elever forma sin identitet. / An identity is something that we all possess, something we develop, create and form in our everyday life according to research. School is seemingly an important agent in our children’s identity formation. Therefore, this study aims to identify teachers' reflections on how social studies, as well as they themselves, can contribute to students' identity formation through teaching methods and social studies curricular content. This through an array of semi structured interviews with social study teachers throughout the south of Sweden. With an analysis based on perspectives on identity formation, such as socialization, narrative identity and historical consciousness, several key themes were detected. The result shows that the majority of teachers participating in this specific study find some subjects included in social studies more contributing to identity forming than others, an almost unity around the subject geography and the role it plays or according to the teachers, does not play, in students identity formation occurred. Whereas history, civics and religious studies were seen as subjects that, with certain methods, could contribute to forming students' identities. Furthermore, as an answer to the question of what role the teachers themselves play, most prominent were the part as a role model as well as showing interest in their students during class.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur raggare ser på sig själva och sin identitet, på vilket sätt identiteten förmedlas både inom och utanför gruppen och hur interaktioner bidrar till att skapa en viss gemenskap. Genom intervjuer med fem personer som identifierar sig som raggare och två observationstillfällen och med Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöker jag följande frågor: Hur ser raggare på sig själva och sin identitet? Hur upplever de att omvärlden ser på dem? Hur ser interaktionerna ut inom gruppen och vilken form av gemenskap träder fram genom dessa interaktioner?