<p>Hiphop och Rap är en kultur med stark genomslagskraft över hela världen och även bland ungdomar i Sverige.  Syftet med detta examensarbete är att, genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem stycken respondenter, undersöka hur ungdomarna som ägnar sig åt Rap i sitt musikskapande kan skildra sin omvärld samt att undersöka hur de beskriver att deras skildringar behandlas i skolan. För att operationalisera syftet valde jag att ha en grupp högstadie- och gymnasieelever som ägnar sig åt Rap som undersökningspersoner. Resultatet visar på att ungdomarna via sitt musikskapande skildrar en ambivalent inställning till det egna bostadsområdet, där interaktioner med polisen, droger och våldsamheter kan vara en del av vardagen. Samtidigt skildras även förorten som en kärleksfull plats där barndomsminnen och de närmaste vännerna även beskrivs. Återkommande teman i respondenternas musikskapande är genomgående livet i förorten.  Vidare visar resultatet att uppfattningen om hur skolan behandlar den värld som skildras genom musiken skiljer sig mellan respondenterna beroende på vilket stadie de studerar vid.  Slutsatserna visar på att olika socialisations processer spelar en stor roll i valen av teman hos respondenterna. Samt att högstadieskolorna på ett mer användbart sätt behandlar den omvärld som respondenterna skildrar i sin musik.</p> / <p>Hip Hop and Rap is a culture with a strong appeal worldwide and also among young people in Sweden. The purpose of this thesis is that, through qualitative research interviews with five respondents, to examine how young people that are engaged in the RAP in its music creation can depict the world around them and to examine how they describe their depictions are treated in school. To meet the purpose of this essay, I chose to have a group of junior high school students and high school students that are engaged in RAP as study subjects. The results show that the respondent through their music creation depicts an ambivalent attitude towards their own neighborhood, where interactions with police, drugs and violence can be a part of everyday life. At the same time also depicted suburbia as a loving place where childhood memories and closest friends are also described. Recurring themes in respondents' music-making is consistently the life in the suburbs. Furthermore, the results show that the perception of how the school treats the world as depicted through the music is different between respondents depending on which stage they are studying at. The findings suggest that different socialization processes play a major role in the choice of themes among respondents. And that secondary schools in a more useful way deals with the outside world as respondents depict in their music.</p>

<p>Negotium är ett teknikintensivt företag som, till följd av förändrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag står inför ett omfattande produktskifte. Skiftet är en del i företagets strategi för att fortsätta vara marknadsledande, men innebär även stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten kräver nya sätt att arbeta; samarbete måste ske över de traditionella enhetsgränserna på ett för Negotium helt nytt sätt.</p><p> </p><p>För att ta reda på vilka möjligheter och hinder som kan tänkas föreligga i utvecklingen av den</p><p>gemensamma produkten har ett narrativt angreppssätt antagits. Narrativ teori bygger på en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att människan skapar och tolkar sin verklighet genom språket. Genom att studera narrativer, berättelser, som cirkulerar inom Negotium tänker vi oss att skapa en ökad förståelse för varför människor agerar som de gör.</p><p>Uppsatsens syfte är således att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten. Mer specifikt ämnar vi att kartlägga vilka narrativer som cirkulerar bland personer med ledande befattning inom Negotiums enhet Utveckling, samt diskutera vilka konsekvenser som de kan tänkas få för handlingar.</p><p>Vi har presenterat fyra karakteristika hos narrativer vilka är; är en handlings-, en förklarande, en sekventiell samt en identitetsskapande dimension. Narrativ teoribildning säger att narrativer konstruerar organisatorisk identitet, organisationskultur och kan leda till konsekvenser såsom tröghet, förändring och tävling om meningsskapande. Vi har använt oss av de teoretiska verktygen för att identifiera och analysera de narrativer som cirkulerar inom Negotium.</p><p>I resultatet framkom att det finns en gemensam uppfattning om att arbetet med den gemensamma produkten är svårt. Förklaringarna till varför samarbetet är svårt skiljer sig dock åt; motsägande narrativer har identifierats. Vidare framkom en gemensam utsaga om de olika enheterna har olika identiteter, vilket återkommande förklaras genom en historisk narrativ om företagets forna framgångar. Historiskt sett arbetade enheterna isolerat från varandra, vilket upplevdes som enklare jämfört med det tvärfunktionella arbetssätt som idag sker. Det upplevs även som att det är en viss strukturell oklarhet vilket leder till motsägande narrativer om ansvarsfördelning och beslutsbefogenheter. Slutligen framkom att enheterna måste prioritera mellan den enhetsspecifika produkten och den gemensamma produkten.</p><p>De individuella narrativerna som identifierats kategoriserades i tre teman; Förändrade arbetssätt, Framställningar av olika identiteter samt Marknads roll i utvecklingen av den gemensamma produkten. Dessa teman har satts samman till en ny generell narrativ om företaget Negotium, vilken avslutningsvis diskuteras i form av konsekvenser som denna kan ha för Negotium. Vi fann att de antaganden som görs om enheternas olikheter, och att olikheterna är historiskt grundade, kan bidra till att göra organisationen svårföränderlig. Vi har också identifierat motsägande narrativer vilka kan utgöra möjligheter till förändring. Dessa slutsatser hoppas vi kunna ligga till grund för, och inspirera till, framtida studier inom området organisationsförändring och narrativer.</p>

<p>Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork. The individual get to use the original strategies of power when being sentenced to prison as the prison is experienced as a miniature, criminal society where the hierarchy is based on the level of criminality. The individual is then taught that the original tactics and strategies are the one that works.</p><p><em> </em></p>

Negotium är ett teknikintensivt företag som, till följd av förändrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag står inför ett omfattande produktskifte. Skiftet är en del i företagets strategi för att fortsätta vara marknadsledande, men innebär även stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten kräver nya sätt att arbeta; samarbete måste ske över de traditionella enhetsgränserna på ett för Negotium helt nytt sätt.   För att ta reda på vilka möjligheter och hinder som kan tänkas föreligga i utvecklingen av den gemensamma produkten har ett narrativt angreppssätt antagits. Narrativ teori bygger på en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att människan skapar och tolkar sin verklighet genom språket. Genom att studera narrativer, berättelser, som cirkulerar inom Negotium tänker vi oss att skapa en ökad förståelse för varför människor agerar som de gör. Uppsatsens syfte är således att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten. Mer specifikt ämnar vi att kartlägga vilka narrativer som cirkulerar bland personer med ledande befattning inom Negotiums enhet Utveckling, samt diskutera vilka konsekvenser som de kan tänkas få för handlingar. Vi har presenterat fyra karakteristika hos narrativer vilka är; är en handlings-, en förklarande, en sekventiell samt en identitetsskapande dimension. Narrativ teoribildning säger att narrativer konstruerar organisatorisk identitet, organisationskultur och kan leda till konsekvenser såsom tröghet, förändring och tävling om meningsskapande. Vi har använt oss av de teoretiska verktygen för att identifiera och analysera de narrativer som cirkulerar inom Negotium. I resultatet framkom att det finns en gemensam uppfattning om att arbetet med den gemensamma produkten är svårt. Förklaringarna till varför samarbetet är svårt skiljer sig dock åt; motsägande narrativer har identifierats. Vidare framkom en gemensam utsaga om de olika enheterna har olika identiteter, vilket återkommande förklaras genom en historisk narrativ om företagets forna framgångar. Historiskt sett arbetade enheterna isolerat från varandra, vilket upplevdes som enklare jämfört med det tvärfunktionella arbetssätt som idag sker. Det upplevs även som att det är en viss strukturell oklarhet vilket leder till motsägande narrativer om ansvarsfördelning och beslutsbefogenheter. Slutligen framkom att enheterna måste prioritera mellan den enhetsspecifika produkten och den gemensamma produkten. De individuella narrativerna som identifierats kategoriserades i tre teman; Förändrade arbetssätt, Framställningar av olika identiteter samt Marknads roll i utvecklingen av den gemensamma produkten. Dessa teman har satts samman till en ny generell narrativ om företaget Negotium, vilken avslutningsvis diskuteras i form av konsekvenser som denna kan ha för Negotium. Vi fann att de antaganden som görs om enheternas olikheter, och att olikheterna är historiskt grundade, kan bidra till att göra organisationen svårföränderlig. Vi har också identifierat motsägande narrativer vilka kan utgöra möjligheter till förändring. Dessa slutsatser hoppas vi kunna ligga till grund för, och inspirera till, framtida studier inom området organisationsförändring och narrativer.

Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara. Arbetspendling är idag ett vanligt fenomen och du kan bo allt längre bort från din arbetsplats. Det är fullt möjligt att bo i Eskilstuna och jobba i Stockholm tack vare utvecklingen av färdmedel och kollektivtrafiken. Detta medför dock allt längre resor och att man är borta mer från hemmet. Jag kommer att använda pendling som exempel för att visa hur det moderna samhället påverkar människors liv. Syftet är att undersöka hur pendlaren, som representerar ett uttryck för det senmoderna samhället, själv reflekterar över sitt pendlande och hur pendlingen påverkar deras liv utifrån följande aspekter: familj, fritid, ekonomi och vänner. Jag kommer också använda fenomenet som ett konkret exempel för att visa hur pendling förstärker de förändringar som den senmoderna tiden har fört med sig. Dessa är bland annat åtskillnaden av tid och rum, identitetsskapande samt frihet och teknik. Det jag kom fram till var att pendling påverkar människors liv ur flera aspekter, både synliga och dolda för pendlaren själv.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion). Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor. Våra frågeställningar är: - Ser 11-12 åringar på TV-såpor? - Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor? - Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor? För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten. Större delen, 156 (90,7 %) av 172, av de respondenter som deltog i undersökningen uppger att de har sett eller ser på en eller flera TV-såpor. Vidare visar resultatet att ett stort antal 11-12 åringar känner igen sig, sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor. Om man är pojke eller flicka, visar endast en marginell skillnad. Skolan kan använda TV-såpor som ett pedagogiskt verktyg exempelvis genom att visa episoder från TV-såpor och utifrån dem skapa diskussioner och låta barnen dramatisera olika händelser.

Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov. Likaså var grupptillhörigheten en faktor där individerna sökte sig till en fristad med likasinnade personer att känna gemenskap med. Lojalitet var även ett framträdande begrepp, som bottnade i oviljan att svika kamratgruppen liksom hederskodexet att inte ”gola”. Resultatet vittnar om att upplevelsen av sitt egenvärde, bilden av vad vänskap är samt strävan efter gemenskap kan dras till det yttersta och därmed leda till brottsligt beteende, allt för att passa in – ”jag gjorde ju bara som alla andra”.

Hiphop och Rap är en kultur med stark genomslagskraft över hela världen och även bland ungdomar i Sverige.  Syftet med detta examensarbete är att, genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem stycken respondenter, undersöka hur ungdomarna som ägnar sig åt Rap i sitt musikskapande kan skildra sin omvärld samt att undersöka hur de beskriver att deras skildringar behandlas i skolan. För att operationalisera syftet valde jag att ha en grupp högstadie- och gymnasieelever som ägnar sig åt Rap som undersökningspersoner. Resultatet visar på att ungdomarna via sitt musikskapande skildrar en ambivalent inställning till det egna bostadsområdet, där interaktioner med polisen, droger och våldsamheter kan vara en del av vardagen. Samtidigt skildras även förorten som en kärleksfull plats där barndomsminnen och de närmaste vännerna även beskrivs. Återkommande teman i respondenternas musikskapande är genomgående livet i förorten.  Vidare visar resultatet att uppfattningen om hur skolan behandlar den värld som skildras genom musiken skiljer sig mellan respondenterna beroende på vilket stadie de studerar vid.  Slutsatserna visar på att olika socialisations processer spelar en stor roll i valen av teman hos respondenterna. Samt att högstadieskolorna på ett mer användbart sätt behandlar den omvärld som respondenterna skildrar i sin musik. / Hip Hop and Rap is a culture with a strong appeal worldwide and also among young people in Sweden. The purpose of this thesis is that, through qualitative research interviews with five respondents, to examine how young people that are engaged in the RAP in its music creation can depict the world around them and to examine how they describe their depictions are treated in school. To meet the purpose of this essay, I chose to have a group of junior high school students and high school students that are engaged in RAP as study subjects. The results show that the respondent through their music creation depicts an ambivalent attitude towards their own neighborhood, where interactions with police, drugs and violence can be a part of everyday life. At the same time also depicted suburbia as a loving place where childhood memories and closest friends are also described. Recurring themes in respondents' music-making is consistently the life in the suburbs. Furthermore, the results show that the perception of how the school treats the world as depicted through the music is different between respondents depending on which stage they are studying at. The findings suggest that different socialization processes play a major role in the choice of themes among respondents. And that secondary schools in a more useful way deals with the outside world as respondents depict in their music.

Internetanvändandet i Sverige ökar och en väsentlig del av Internetanvändandet inbegriper bloggar. Bloggläsande är mest populärt bland unga kvinnor och det är just denna grupp studien syftar att undersöka. Syftet med studien är att undersöka hur bloggläsare påverkas av det de läser i bloggar, med fokus på bloggläsares konsumtion och reflektera över hur det i sin tur påverkar bloggläsares identitetsskapande. Huvuddelen av tidigare forskning inom ämnet blogg har belyst bloggförfattarnas perspektiv. Den tidigare forskning vi presenterar i arbetet visar att bloggförfattare kan använda bloggen som ett verktyg i sitt identitetsskapande. Vi vill istället fokusera på bloggläsarnas perspektiv. Studier som har haft bloggläsare som utgångspunkt har visat att en stor del av de som läser bloggar någon gång har köpt en produkt eller tjänst som de har läst om i en blogg. Det har också framkommit att tjejer i högre grad än killar hämtar inspiration till framtida inköp genom bloggar. Vårt empiriska material består av tematiskt öppna intervjuer med sju aktiva kvinnliga bloggläsare. Vår teoretiska ram bygger på teorier om identitetskapande och angränsande teorier av Anthony Giddens, Thomas Ziehe och Erving Goffman. Vi har även inkluderat grundläggande teorier om konsumtion av Zygmunt Bauman och Thorstein Veblen samt en grundläggande teori om mode av Georg Simmel. Vårt resultat visar att respondenterna använder bloggen som en inspirationskälla till konsumtion. Det gäller främst klädinköp, kosmetikainköp, smyckeinköp och i viss mån matinköp. Respondenterna söker inte inspiration i bloggar till resor och plastikoperationer och de anser inte att de konsumerar mer som ett resultat av att de är bloggläsare. De efterstävar inte bloggarens utseende i helhet. Respondenterna är medvetna om att bloggare blir sponsrade och får betalt för att skriva om vissa varor och tjänster, men det stoppar dem inte från att inhandla varan eller utnyttja tjänsten. Bloggarna är en av de grupper som tagit över den arbetsfria klassens roll som inspirationskälla till konsumtion hos respondenterna. Trots detta skäms de över att de läser bloggar och vill inte att alla ska veta om det. Bloggen fungerar även som ett verktyg i respondenternas skapande och återskapande av självidentiteten då bloggläsandet leder till en viss sorts konsumtion, som i sin tur leder till identitetsskapande.

Syftet med min uppsats är att ta reda på hur unga kvinnor genom en estetisk praktik – fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik – Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning där den manliga blicken är norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förståelse för hur eleverna fotograferar i skolan. Hur reproducerar eleverna bilden av den unga kvinnan i det här rollspelet? Är det inte förrän eleverna har tagit den här typen av fotografier som en diskussion om våra föreställningar och förväntningar på kvinnan idag kan komma i fokus och förändras? Att det i den här praktiken kan väckas en medvetenhet hos eleverna. Genom att eleven får agera modell, fotograf och betraktare kan eleverna skapa sig en konkret uppfattning om hur det är att vara kvinnan på bilden, fotografen och betraktaren. Jag kommer med hjälp av genusteorin undersöka identitetsskapande med begreppet vuxenblivande genom estetiska praktiker- fotografiet hos elever i en gymnasieskola. En form av Visuell etnografisk metod är min huvudmetod i undersökningen. Jag har tillsammans med elever tittat på fotografier genom en mindre deltagande observation. Min empiri innefattar fotografier, skriftliga frågor och svar samt samtal och reflektioner från mina observationer. Jag har varit i kontakt med sammanlagt fyra informanter. Tre av tjejerna går i samma klass på gymnasiet, den fjärde går i en annan skola. Informanterna i kursen Foto C lämnade fotografier till mig och svarade på frågor utifrån fotografens perspektiv. Två av tjejerna har fått titta på bilderna av de unga kvinnorna och svarat på frågor utifrån ett betraktarperspektiv. Modellen var i samtliga fall inte en elev i klassen. Jag har valt att huvudsakligen titta närmare på två av fotografierna från en uppgift. Kriterierna för uppgiften var att tekniskt behärska en digitalkamera, ljussättning och bildbehandling i programvaran Adobe Photoshop. Hur har eleverna utifrån den här relativt öppna uppgiften valt modell, miljö och övrig rekvisita. Hur har mina tankar bidragit till att jag som blivande bildpedagog förändrats? Kan jag genom att medvetandegöra konstruktionen av bilden av den unga kvinnan i media motivera eleverna till att gestalata de här bildtyperna på ett kritiskt sätt. I min gestaltning har jag försökt synliggöra mitt eget vuxenblivande och kvinnoblivande. Jag blev fotograferad för tidningar som barn. Jag minns det som roligt och spännande utan att fundera på att det var andra som betraktade de här relativt oskyldiga reklambilderna för kläder och läskedryck. Men att alltid vara påpassad och med ett krav att alltid se söt ut gav de här erfarenheterna under mitt vuxenblivande en förväntan på mig. Jag har inte reflekterat tidigare över att jag i princip är uppfostrad att bli betraktad, uppväxt med min mamma som var mitt i sin, ännu inte avslutade, fotomodellskarriär. Jag har gått tillbaka till fotografierna på mig som ung kvinna, min mamma och kvinnliga ikoner och skapat ett bildcollage presenterat i tidningsformat. Det har varit intressant att ställa de här bilderna mot mitt empiriska material i undersökningen. Kanske är det elevernas samtal om bilderna som skiljer mitt och deras vuxenblivande åt. Sexualiseringen av kroppen i media har ökat och att ungdomar idag har en annan medvetenhet är ett led i utvecklingen. Jag möter den nya medvetenheten hos mina informanter i undersökningen. Jag förvånas och gläds åt att den finns hos eleverna. Trots medvetenheten visar tjejerna en acceptans av bilden av den unga kvinnan. De protesterar mot bilden av den unga kvinnan likväl som de medverkar till reproduceringen av den. Hur har jag som blivande bildpedagog förändrats genom den här undersökningen? Kan jag genom att medvetandegöra konstruktionen av bilden av den unga kvinnan i media motivera eleverna till att gestalta den här bildtypen på ett kritiskt sätt? Jag hoppas det och kanske kan det bidra till att fortsätta utveckla förståelsen av bildens betydelser i media hos mina elever. / BI/Media