Spelling suggestions: "subject:"hiphop"" "subject:"eiphopq""
1 |
”Våldsamma kvinnor och manlig sexism?” : En innehållsanalys om genusframställning i nutida musikvideor inom hiphop / ”Violent women and male sexism?” : A content analysis of gender representation in contemporary hiphop musicvideosEkström, Kristian January 2013 (has links)
Den här uppsatsen har som fokus att undersöka genusframställning inom nutidahiphopmusikvideor. De frågor som undersökningen ställer behandlar framförallt hurframställningen ser ut på både en översiktlig men även mer djupgående nivå inom kategoriernasexism, våld, dominans och nedstämdhet. Undersökningens teoretiska ramverk grundar sig istudier om semiotik, genusforskning, teorier om samhälleliga föreställningar samtmeningsskapande inom visuella medier. Undersökningen tar även upp flertalet tidigareundersökningar inom området i jämförande syften. Motiveringen till undersökningen grundadesfrämst i de tidigare studier som gjorts kring effektpåverkan av både visuella medier i allmänhetmen även utav enbart musikvideor. Dessa undersökningar har visat att det finns vissa kopplingartill hur vi tänker och tar emot information och hur detta sedan påverkar vårat handlande. Ävenmer konkret forskning kring musikvideor har visat hur objektifierande material i musikvideor kanha möjlighet att påverka hur vi tänker attitydsmässigt om frågor rörande sexism.Undersökningen utgår ifrån en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. Den kvantitativainnehållsanalysen utfördes först där 89 musikvideor analyserades i det totala. Urvalet baserades påde mest populära låtarna inom rap-genren sett från januari 2011 till maj 2013 enligtmusikmagasinet Billboards topplistor. Resultatet av den här undersökningen visade en avsevärdskillnad gällande objektifiering av män kontra kvinnor. Kvinnor var här de som var övervägandemer objektifierade i sin framställning och fick ett högre resultat i alla de variabler som behandladesexism. Män blev istället de som framställdes i alltmer dominanta positioner och hade ett mycketmer självsäkert kroppsspråk och beteende. Sett till våld var det i princip helt obefintligt iframställningen av kvinnorna medan det var aningen mer förekommande hos mannen även omsiffran rent generellt var låg. Variabeln som behandlade nedstämdhet gav det mest jämlikaresultatet i jämförelse mellan könen och framställdes överlag väldigt sällan.I den kvalitativa studien valdes fem låtar ut som fick representera det generella resultatet i denkvantitiva undersökningen för en mer djupgående analys i hur framställningen var uppbyggd. Detförsta som gick att utläsa av resultatet var att hiphop idag är en väldigt mansdominerad genre.Endast ett fåtal procent av musikvideorna var representerade utav enbart kvinnliga artister.Resultatet visade även här att det fanns stora kontraster mellan hur män och kvinnor framställdesbåde sett till beteendet men även i hur man använde kameran för att skapa framställningen.Männen visades här i ett alltmer seriöst beteende med ett mer distinkt och handfast kroppsspråksom uttryckte självsäkerhet. De befann sig även alltmer i roller med ett aktivt handlande. Sett tillkvinnorna så befann sig dessa allt oftare i mer passiva och dekorativa roller där mycket fokus låg ifrämst närbilder på kroppsdelar som anspelade på det biologiska könet.Slutresultatet visade att även om objektifieringen minskat överlag i genren, sett till jämförelsermed tidigare undersökningar, så är det fortfarande ett vanligt förekommande element och varäven det som visade sig mest förekommande i den här undersökningen. Våldsinslag hade minskati jämförelse med tidigare undersökningar men det var fortfarande nästan enbart associerat med manligt beteende. / This paper has as its focus to examine gender production in contemporary hiphop music videos.The questions that the study sets treats especially how the production looks at both a general butalso more profound level in the categories of sexism, violence, domination and sadness. Thetheoretical framework is based on studies of semiotics, gender studies, social concepts andcreating of meaning in visual media. The study also takes up several of earlier studies in the fieldof use in comparative purposes. The motivation for the study was based primarily in the earlierstudies done on effects research of both visual media in general, but also of music videos. Thesestudies have shown that there are some links to how we think and receive information and howthis then affects our actions. Even more concrete research on music videos have shown howobjectifying material in music videos may be able to influence how we think in terms of attitudeon issues of sexism.The survey is based on a quantitative and a qualitative content analysis. The quantitative contentanalysis was first performed in which 89 music videos were analyzed in total. The selection wasbased on the most popular songs in the rap genre seen from January 2011 to May 2013 by musicmagazine Billboard’s charts. The first thing that could be seen from the results was that hip-hoptoday is a very male-dominated genre. Only a few percent of the music videos were representedout only female artists. The results also showed a significant difference in the objectification ofmen versus women. Women were considered more objectified in this specific research and got ahigher result in all the variables involving sexism. Men became more produced in increasinglydominant positions and had a much more assertive body language and behaviour. In terms ofviolence, it was almost completely absent in the behaviour of women while it was slightly moreprevalent in men, although the representation overall was low. The variable that treated sadnessgave the most equitable outcome in comparison between the sexes but were rarely shown overall.In the qualitative study, five songs were as representative of the overall outcome in thequantitative study. The purpose of the study was to get a more in-depth analysis of how therepresentational behaviour was structured. The results showed that there were significantcontrasts between the way men and women were represented both in terms of behavior, but alsoin how the camera was used to create the representation. The men were shown here in anincreasingly serious behavior with a more distinct and robust body language expressingconfidence and were also shown more in active roles. Women were often in more passive anddecorative roles where much focus was in close ups where body parts that insinuated at thebiological sex was primarily represented.The final result showed that although objectification is an overall reduction in the genre in termsof comparisons with previous studies, it is still a common element and was also what was mostprevalent in this study. Violent behaviour had decreased significantly compared with previoussurveys but it was still almost exclusively associated with male behavior.
|
2 |
Samhällskritik från gatan : En studie av argumentationen i hiphopmusiken utifrån ideologiGustafsson, Johan January 2009 (has links)
<p><strong>Purpose: </strong></p><ul><li>Which type of social critique does hiphop music present and is it possible to categorize the critique?</li><li>Is it possible to categorize the social critique ideologically on the basis of socialism, liberalism and conservatism?</li></ul><p><strong>Procedure and method: </strong>A qualitative text method has been used to see which arguments the songs portray. Two different analyzes has been used. The first one was a theory based on Thomas Denk and Daniel Silanders book: <em>Att studera demokratisering</em> and Arvidssons book: <em>Musik och politik hör ihop</em> and its purpose were to categorise the critique. The second one was based on a book by Reidar Larssons: <em>Politiska ideologier i vår tid</em>. With the purpose to ideologically classify the critique.</p><p><strong>Results: </strong>The social critique that was found in the songs where the following: <strong>poverty, education system, ethnicity, racism, elite governing, misused power by the police, welfare, religion, justice system, ghettos and the war on Iraq. The social </strong>critique came from socialism and liberalism. The arguments from socialism where the class society and the critique that came from the liberalisms side was: political power, freedom and harassment from the police. Conservatism was not represented in the songs. <strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>
|
3 |
Hiphopmusikens upplevda verklighet : En kritisk diskurspsykologisk analys av kvinnliga hiphopartisters musiktexterMuraszombathi, Claudia January 2012 (has links)
Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor. Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus.
|
4 |
"I mitt kvarter är misären allt jag ser, mammorna ber och regnet faller ner" : En kvalitativ textanalys av Kartellens låttexterNilson, Pernilla, Ravstis-Ljung, Cecilia January 2013 (has links)
I dagens samhälle känner allt fler unga ett utanförskap och hiphopen har blivit ett viktigt medel för att illustrera detta utanförskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur en motståndskultur kan komma till uttryck via musik. En textanalys på gangsterrappgruppen Kartellens låttexter har utförts för att klarlägga vilken motståndskultur gruppen uttrycker i texterna, samt vilka centrala aspekter denna kultur innehåller. För att besvara studiens frågeställningar har Howard S Beckers teori om avvikande och R W Connells teori om maskulinitet använts. I rapporten har även tidigare forskning kring gatukultur, hiphop och utanförskap behandlats. De centrala aspekterna i resultatet rör gatukultur, maskulinitet, utanförskap och de fiender som gruppen anser sig ha. Det finns påtagliga kopplingar mellan dessa teman och hur de påverkar varandra. Ett av de tydligaste budskapen Kartellen förmedlar i sina texter rör den politik som förs i Sverige och gruppens polisförakt. De har både blivit hyllade och kritiserade i media för sina låttexter som ofta innehåller grova våldsskildringar men som samtidigt belyser segregation och utanförskap.
|
5 |
HipHop ger mer hopp : En studie av berättelser om förortslivet i svenska hiphoptexterKiyashe, Shadi Jessica January 2012 (has links)
Den här uppsatsen är avsedd till att sätta retoriken i musiktexter i fokus. Syftet är att undersöka vilka berättelser och verklighetsbeskrivningar om livet i förorten, som framförs i Kartellens hiphoptexter. Sammantaget har fyra hiphoptexter valts, där Sonja Foss analysmodell är central i uppsatsen. De olika dimensioner av narrativet som analyseras är: plats, karaktärer, berättare, handlingar, temporala relationer, kasuala relationer, publik och tema. Samtliga dimensioner är relevanta att undersöka då narrativ syftar till att påverka en publik till att tro på den slutsats som finns i berättelsen eller till att förstärka ett givet perspektiv som publiken besitter och kanske även till att förändra ett perspektiv hos publiken. Ett av dem viktigaste resultaten som framkom var att igenkänning också är viktig, det behöver inte handla om total identifikation alla gånger. Igenkänning gör att vi förstår, kan relatera till och därmed bli påverkade av berättelsen.
|
6 |
Samhällskritik från gatan : En studie av argumentationen i hiphopmusiken utifrån ideologiGustafsson, Johan January 2009 (has links)
Purpose: Which type of social critique does hiphop music present and is it possible to categorize the critique? Is it possible to categorize the social critique ideologically on the basis of socialism, liberalism and conservatism? Procedure and method: A qualitative text method has been used to see which arguments the songs portray. Two different analyzes has been used. The first one was a theory based on Thomas Denk and Daniel Silanders book: Att studera demokratisering and Arvidssons book: Musik och politik hör ihop and its purpose were to categorise the critique. The second one was based on a book by Reidar Larssons: Politiska ideologier i vår tid. With the purpose to ideologically classify the critique. Results: The social critique that was found in the songs where the following: poverty, education system, ethnicity, racism, elite governing, misused power by the police, welfare, religion, justice system, ghettos and the war on Iraq. The social critique came from socialism and liberalism. The arguments from socialism where the class society and the critique that came from the liberalisms side was: political power, freedom and harassment from the police. Conservatism was not represented in the songs.
|
7 |
"Knulla beatet!" : En diskursteoretisk studie av ungdomars hiphopidentitetEnglund, Kasper, Holm, Adam January 2016 (has links)
Hiphopen har i alla tider varit en kultur och musikgenre präglad av genus-, klass- och ras/etnicitetsnormer kring sin egen, liksom utövarnas, identitet. Detta har både visat sig i att den normativa hiphoparen historiskt varit rasifierad, man och arbetarklass (ofta alla tre), och att icke- normativa hiphopare såsom kvinnor och hbtq-personer inte fått sin rättmätiga plats i historieskrivningen, till förmån för detta bestämda hiphop-narrativ. I takt med att hiphopen vunnit populärkulturell mark genom att bli alltmer inflytelserik både som genremässig trendsättare och politisk kraft, i synnerhet under 2010-talet, har hiphopens normer börjat sättas i gungning. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur ungdomar i en studiecirkel i hiphopskapande på olika sätt positionerar sig inom hiphopsfären och på så vis konstruerar en viss hiphop-identitet. Enskilda intervjuer med ungdomarna, såväl som observationer av dem i grupp, har analyserats utifrån Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteoretiskt perspektiv och Judith Butlers performativitetsteori. I materialet utlästes i första hand en konfliktlinje mellan en diskurs som på många sätt slår vakt om ovannämnda hiphopnarrativ och en som bryter mot det. Denna antagonism var dock tydligast i intervjumaterialet medan hiphopen i observationer av studiecirkeln konstrueras som maskulin och ”förort” genom en ras/etnicitets- och klassöverskridande maskulinitetsdiskurs. I att denna hiphopidentitet så kontinuerligt och oavbrutet görs urskiljer vi dock sprickor, queera läckage, vilket pekar på genrens förändringspotential och att normbrytare inom en alltmer diversifierad hiphopkultur kan spela en viktig roll. Såväl antagonismer som läckage menar vi är symptomatiska för hiphopens nuvarande expansiva fas där en allt större del av den blir en del av mainstreamfåran och allt fler människor, oavsett bakgrund, kan delta i och ta del av den. Detta menar vi är relevant att undersöka ytterligare om vi vill förstå hiphopen i sig och relationen musik-samhälle, liksom ungdomars identitetsskapande ur ett intersektionellt perspektiv.
|
8 |
Höj volymen : En studie av fyra samtida raptexter med fokus på utanförskap, intersektionalitet och rap som poesiMattsson, Julia January 2014 (has links)
No description available.
|
9 |
Hiphop Edu(N)ation : En kvalitativ studie om relationen mellan skapandet av hiphopmusik och ungdomars socialisation samt identitetHenriquez Ramirez, Rayen, Dari, Angelica January 2012 (has links)
The aim of this study is to explore hiphop music as an aspect of youth socialization and the relationship between music creation and identity. The study is conducted through five semi- structured qualitative individual interviews. Our theoretical starting points are Putnam’s (2000) bridging and bonding social capital symbolic interactionism. We also have used a model of learning presented by Fornäs, Lindberg and Sernhedes (1989). In our study it is presented as " model of learning." The study results have shown three important skills. The first conclusion is that involvement in hiphop culture can lead to an alternative learning about the society. Our second conclusion is that the alternative socialization of hiphop leads to integration. A third conclusion is that hiphop leads to a conscious identity.
|
10 |
Att läsa mellan raderna : En utvärdering av Immortal Techniques raptexter som postkolonial teoriNordmark, Jonathan January 2021 (has links)
In this essay, I am analyzing hip hop lyrics from Immortal Technique. The main focus is to connect the context of the lyrics to postcolonial theory. The theory paramount to the analysis has been Gayatri Chakravorty Spivak’s essay Can the Subaltern Speak? My work aims to provide evidence that Immortal Technique’s rap lyrics contextualize colonial, economic and racist structures of power in a manner that has equal merit as intellectual postcolonial theorizing, and we should therefore ask the question of whether or not including street poetry and rap lyrics in the postcolonial discourse can help solve the problem of representation? The essay’s focus is three formulated key concepts centered around power, ideology and the view of women.
|
Page generated in 0.0251 seconds