Denna uppsats diskuterar hur kriminalitet kan konstrueras genom analys av populärkulturella framställningar av kriminalitet utifrån ett historiskt jämförande perspektiv. Vi har gjort det genom en fallstudie av två svenska musikvideor inom genren hiphop, daterade från två olika decennier. Med metoden multimodal kritisk diskursanalys ämnar uppsatsen att kritiskt problematisera konstruktionen och framställningen av kriminalitet och granska hur dessa förändrats över tid.  Uppsatsen ämnar också kontextualisera resultatet och sätta det i relation till samhälleliga diskurser. Meningen är att bidra med inspiration till fortsatt forskning på temat framställning av kriminalitet inom svensk hiphop.   Till fallstudien har musikvideorna Kompisar från förr av The Latin Kings (från 1994) och Drip 2 hard av Einár (från 2019) valts. Det teoretiska ramverket består av populärkultur, kriminalitet och socialsemiotik varav diskurs, ideologi och makt samt kritik är underrubriker till socialsemiotik. Mot bakgrund av detta har de två texterna analyserats denotativt och konnotativt ur följande perspektiv: lexikala val, attribut och poser. Den semiotiska analysen visar att ordval, attribut och visuell framställning används för att bidra till en framställning av kriminalitet som något hotfullt men statusfyllt och glorifierat i de båda musikvideorna. En påfallande skillnad är däremot att lexikala val och attribut framställer kriminalitet som än våldsammare och mer glorifierad i Einárs musikvideo, något som kan tros vara en konsekvens av den neutralisering av ideologier som sker genom långvarig exponering.    I enlighet med tidigare forskning visar uppsatsen att framställningen av kriminalitet har en politisk grund i resan till att bli rik och uppnå hierarkisk, ekonomisk och relationell status genom kriminella handlingar. Uppsatsen identifierar flera olika typer av diskurser som detta kan kopplas till, som diskurser om gängkultur, integration och gangsterliv. / This essay discusses how criminality can be constructed by analyzing popular culture representations of criminality from a historical comparative perspective. This was carried out through a case study of two Swedish music videos in the genre of hiphop, dating from two different decades. Using the method of multimodal critical discourse analysis, the essay aims to critically problematize the construction and representation of criminality and examine how these have changed over time. The essay also aims to contextualize the results and put them in relation to societal discourses. The intention is to provide inspiration for further research on the theme of the representation of criminality in Swedish hiphop.   For the case study, the music videos Kompisar från förr by The Latin Kings (from 1994) and Drip 2 hard by Einár (from 2019) have been chosen. The theoretical framework consists of popular culture, criminality, social semiotics, of which discourse, ideology and power, and criticism are subheadings of social semiotics. Against this background, the two texts have been analyzed denotatively and connotatively from the following perspectives: lexical choices, attributes and poses. The semiotic analysis shows that word choice, attributes and visual representation are used to contribute to a representation of criminality as something threatening but status-filled and glorified in both music videos. A striking difference, however, is that lexical choices and attributes portray crime as even more violent and glorified in Einár's music video, which can be thought to be a consequence of the neutralization of ideologies that occurs through prolonged exposure.   In line with previous research, the essay highlights that the representation of criminality has a political basis in the journey to become rich and achieve hierarchical, economic and relational status through criminal acts. The essay identifies several different types of discourses to which this can be linked, such as discourses on gang culture, integration and gangsterism.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka en miljö där ungdomar träffas för att lära sig rap, utifrån ett lärandeperspektiv. Denna miljö kan sägas vara alternativ i förhållande till skolans mer formella kontext. Metoderna som jag använt är kvalitativa och etnografiska och jag vill i första hand undersöka vad individer i miljön själva uttrycker om sitt eget lärande.Detta har jag gjort genom observationer och intervjuer. I mina resultat framkommer fleraolika kategorier av lärande och kunskap. Det handlar dels om språk och bättre ordförråd, men också om social kunskap, beteende och att utveckla sin identitet och självförtroende. / It is my intention in this paper to examine a forum where adolescents meet to learn how torap. While not a classic learning environment such as in a formal school context, the "rap"environment offers alternative forms of learning. Through qualitative and ethnographic methods I intend to investigate, from an educational perspective, what some participants experience through their own learning. For this process, I have relied primarily on observation and interviews. The results indicate that the rap environment encompasses different areas of learning, including development of language and vocabulary, social knowledge andbehaviour, and expression of identity and self-confidence.

Syftet med arbetet har varit att undersöka på vilket sätt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. Utifrån tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av åtta stycken låttexter från välkända artister på den svenska scenen. Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons påstående att ”någon berättar något för någon annan av en anledning”. Hiphopens grund ligger i berättelsen och har en tradition av att behandla politiska frågor. Historia av olika slag blir i detta sammanhang ett viktigt verktyg för att förmedla en bild av ett aktuellt ämne eller sig själv. Texterna har ett övervägande syfte att bearbeta tankar, erfarenheter och känslor hos producenten oavsett vilken sorts berättelse som berättas. Genom att berätta för någon annan berättar man också för sig själv. Syftet kan samtidigt vara att få fram en specifik politisk fråga i det offentliga samtalet och verka för en förändring av rådande normer och samhällsklimat. Jag har även intervjuat två medlemmar ur gruppen Looptroop Rockers för att diskutera historiebruk ur en textförfattares perspektiv. / The aim of the paper is to examine how history is used and communicated in Swedish contemporary hip-hop and to what purpose and function. Based on three different methods of text analysis together with history didactic theories, I conducted an analysis of eight lyrics from well-known artists on the Swedish hip-hop scene. The theoretical standpoint of the paper is Peter Aronsson’s assertion that “someone is telling someone else something for a reason”. The foundation of hip-hop lies in the narrative, and there is a tradition of discussing political issues. In this context, various kinds of historical events become an important tool to convey an image of a current topic or of the artists themselves. No matter what story is told, the lyrics main purpose is to process the author’s thoughts, experiences and feelings. By telling someone else you also tell yourself. At the same time, the purpose may also be to bring a specific political issue to public discussion or to promote a change in prevailing norms and social climate. I have also interviewed two of the members of the group Looptroop Rockers to discuss the use of history from a songwriters point of view.

I denna uppsats analyseras och diskuteras begreppet autenticitet utifrån den amerikanska gruppen Death Grips persona. Genomförandet av detta utgår från en analys av fyra musikvideor för att få en helhetsbild av personan och de olika lagren av autenticitet som blandas inom den personan. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk teorigrund för att analysera upplevelsen av autenticitet inom personan. Diskussionen som drivs involverar Death Grips användning existens på internet som en central del av deras gruppidentitet och deras användning av genre inom deras musik som ett verktyg för att experimentera soniskt.

Denna rapport behandlar och kartlägger samplingens och hiphopens historiska uppkomst, redovisar hur nutiden ser ut och landar i kvalificerade antaganden om samplingens framtid i relation till AI. Syftet har varit att förstå hur historien och nutiden potentiellt kan påverka framtiden inom AI-baserad samplingskonst. Med hjälp av kvalitativa litteraturstudier och intervjuer med aktiva musikproducenter inom branschen har antaganden gjorts och diskussioner förts om AI-baserat musikskapande, dess etiska och rättsliga frågor och samarbetet mellan mänskliga producenter och AI-relaterade verktyg. Dessa verktyg inom sampling existerar redan idag, och utmaningen ligger framför allt i hur musikproducenter ska ta sig an dessa, då skapandeprocessen och hantverket många gånger värderas högre än effektiviteten. Jag har inte kunnat identifiera några regler och lagar kring upphovsrätt när det kommer till AI-baserat musikskapande, och branschen står inför en utmaning hur och när detta skall komma att regleras på ett tydligt sätt. Det mänskliga elementet kommer bli svår att ersätta, just eftersom hantverket och skaparglädjen är så central inom musikproduktion. Att se AI verktygen som ett komplement istället för en ersättare är en av nycklarna till att tekniken skall accepteras på en större skala hos musikproducenter.

I denna uppsats undersöks kodväxling i svenska och danska raptexter, i synnerhet till engelska men även till andra språk. Materialet består av de fem mest spelade låtarna från de fem mest spelade artisterna i respektive land, alltså 50 låtar från 10 artister uppdelat på två länder. Inlånade och integrerade ord med svenska eller danska ändelser, tillsammans med diskursmarkörer och interjektioner, är exkluderade från undersökningen. Resultatet presenteras i procentsats, dvs. X procent av låtarna består av engelsk eller övrig kodväxling. Studien visar att de svenska raptexterna innehåller nästan fem gånger fler kodväxlingar till engelska än de danska, samtidigt som de danska raptexterna innehåller mer än fyra gånger fler kodväxlingar till andra språk än engelska än de svenska. Resultatet sticker ut i förhållande till tidigare forskning, som kommit fram till att flerspråkighet är en förutsättning för att kodväxla – något som resultatet av denna uppsats talar emot. Slutsatsen är dock att vidare forskning krävs för att kunna styrka detta, i synnerhet inom kodväxling i skrift men även kodväxling hos människor som är uppvuxna i multietniska områden.

The aim of this study was to examine Swedish hiphop-artists’ view on conditions in the suburbs and to find out what their music represent, and to reach an understanding about whether social movements exist in suburbs. The study was based on qualitative interviews with hiphop-artists’ whose music had a connection to suburbs. The artists had different ages, gender and residential area. Six of the interviews were conducted through video calls and one of them through a physical interview. The questions were made up through a framework before the interviews and our choice of interview approach enabled us to ask additional questions. The result showed that the conditions in the suburbs were characterized by community and love. It also showed that residents had difficulties because of their life choices and it affected their possibilities regarding to school and work. Further the hiphop-artists’ music was described as a reality portrayal or as a way to express their feelings. Some of them also felt responsible as role models, wanted to affect others, had the music as an interest and some just wanted to convey real experiences. The analysis was based on Eyerman and Jamison (2005) perspective about social movements, which means that a group collectively joins and acts to change existing conflicts and problems in society. As a conclusion the hiphop-artists’ experience racism from the society which affect them and their music. Another conclusion is that it exists a social movement in the suburbs and can be understood by the hiphop-artists’ descriptions of the suburbs conditions.

The present study explores how representations of an underclass in Sweden is being constructed and negotiated by a diversity of so-called spokesmen of an existing underclass in Sweden within the Swedish hiphop genre. In their song lyrics, they state to speak up for an underclass in Sweden. They are, a strategically selected Swedish hiphop collective, Kartellen, whose song lyrics constitutes the study’s empirical material. Through a qualitative approach, inspired by the discourse theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe the analysis critically investigates and elucidates how the representation is being carried out and through their use of language. The empirical material has firstly been deconstructed and after that, analyzed within a discourse theoretical framework, consisting of postmarxist and poststructuralist influences. More specifically it aims to focus on statements regarding and constructing the prior group and representation of an underclass by exposing how it has been articulated and further represented. The study shows that there is a tendency to describe an underclass based on a leftist discourse consisting of a series of political manifestations. There are in addition, competing articulations concerning terms of alienation and nation present in the song lyrics. Moreover, descriptions of an underclass as a homogeneous group are given from their exclusive position of the social community, which neglects differentiations. This creates an ambiguous representation, reflecting on the arbitrariness of the use of language and therefore, exposes the risk of the representations’ fictive nature.

The aim of this essay is to study how the media represents and depicts the genre hip hop and its practitioners. The focus will be on how they write their articles and which theme they associate with hip hop, crime, addiction, everyday stuff or just music. The chosen material for this study is articles from three time periods. 1990-2000, 2000-2010 and 2010-2020. I used three of the most popular swedish mainstream media, Aftonbladet, Expressen and Dagens nyheter. During those three time periods I will apply search words, the two main words I gathered data from is firstly Hiphop secondly Rap the third and in some cases fourth searchword is an artist or an group that was popular during the time period in question. The methods I used for this essay was firstly a quantitative content analysis there i gather data from the search words and apply them in graphs. The second method is a qualitative content analysis where i dove in two articles and two song lyrics from two popular hip hop artists. I gathered inspiration to these methods from the past study “Det var finländarna som startade strejken” which had the same methods for the analysis and the study “Vinden har vänt” which is a swedish study about how hip hop artists are portrayed in swedish mainstream media. The conclusion I gathered from my analysis was that the term hip hop had a negative curve starting at 1990 as mostly positive and just about music to something negative mostly about crime in 2010-2020. I also analysed two artists Einar and Z.E that makes the same kind of music with harsh words and lyrics about guns, crime and drugs that still are portrayed differently, the only difference i could gather between the two artists was that Einar is white and fully swedish while Z.E had an immigrant background. Therefore my conclusion was that swedish mainstream media portrays hip hop artists differently based on their ethnicity.

Der Begriff HipHop-Feminismus wurde von der amerikanischen Kulturkritikerin Joan Morgan etabliert und beschreibt einen Feminismus, der den Lebenswelten HipHop-sozialisierter Frauen (of color) gerechter werden soll. Neben der selbstreflexiven Auseinandersetzung mit der eigenen Positionierung innerhalb einer als sexistisch geltenden Kultur, zählen auch kritische Diskurse um rassisierte Repräsentationen von women of color und die Aufarbeitung weiblicher HipHop-Geschichte zu den Themen des HipHop-Feminismus.