Syftet med denna undersökning var att jämföra hur fem historielärare använder sig av berättelser i sin undervisning. För att uppnå syftet användes observationer och efterföljande intervjuer. De frågor som jag ställde mig blev deducerade från teorier som berör berättande och historiemedvetande, men lite utrymme tar även en egen problematisering av variabler som ålder, kön och erfarenhet, d v s huruvida dessa faktorer kan ha någon påverkan på hur lärarna berättar.Resultaten pekar på svårigheter att definiera begreppet ”berättande” och nästan alla lärare har en egen uppfattning om vad historiskt berättandet är. / The main purpose of this research was to compare five history teachers usage of narration in their history lessons. The result points at difficulties in defining narration as an active method in teaching history.

Den historia som förmedlas och når ut till elever genom populärkulturen och då framförallt filmmediet har en genomslagskraft som ingen historiebok eller lärare kan mäta sig med. Sedan början av 1900-talet har filmindustrin återskapat historia på den vita duken och efter ett biobesök har sannolikt filmen påverkat många människors historiesyn och uppfattningar om det förflutna. Filmen ger även till skillnad från andra läromedel en gemensam och stark känslomässig upplevelse där alla kan delta samtidigt. Den öppnar upp för fler elever att kunna använda sina förmågor och ställer inte samma krav på läsförståelse som traditionella läromedel. Film som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen kan uppfattas och användas på olika sätt, antingen som ett hjälpmedel för djupare reflektioner, kritiskt tänkande och analyser eller som belöning och avkoppling utan någon som helst didaktisk eftertanke.   Syftet med denna litteraturstudie blir således att belysa vilka möjligheter och utmaningar forskningen lyfter fram med att använda historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen samt dess roll som historieförmedlare

<p>Den här uppsatsen handlar om historieförmedlingen i den historiska romantrilogin om Tore Gudmarsson som Albert Olsson skrev mellan åren 1939 och 1945. Då den historiska romanen behandlas som en kvarleva kan den sägas berätta någonting både om den tid som skildras och den tid då den skrevs. I analysen studeras hur Olsson skildrar danskt och svenskt, herrar och bönder, manligt och kvinnligt samt lag och rätt i sina romaner. Dessa teman analyseras både mot bakgrund av den verkliga historieskrivningen så som den såg ut 1940 samt författarens verklighet. Min metod, som är lånad från språk- och litteraturvetenskapen, är en kvalitativ textanalys och innehåller begreppen den textinterne läsaren/författaren och den textexterne läsaren/författaren. Efter att ha studerat dessa teman har jag kommit fram till att Olsson delvis måste ha använt sig historieböckerna, eftersom hans historieförmedling ibland stämmer så väl överrens och han även placerat romankaraktärerna i verkliga händelser och pendlar mellan fiktion och verklighet. Man hans historieförmedling säger även någonting om författarens egen tid och paralleller till andra världskriget återfinns i tolkningen.</p>

Den här uppsatsen handlar om historieförmedlingen i den historiska romantrilogin om Tore Gudmarsson som Albert Olsson skrev mellan åren 1939 och 1945. Då den historiska romanen behandlas som en kvarleva kan den sägas berätta någonting både om den tid som skildras och den tid då den skrevs. I analysen studeras hur Olsson skildrar danskt och svenskt, herrar och bönder, manligt och kvinnligt samt lag och rätt i sina romaner. Dessa teman analyseras både mot bakgrund av den verkliga historieskrivningen så som den såg ut 1940 samt författarens verklighet. Min metod, som är lånad från språk- och litteraturvetenskapen, är en kvalitativ textanalys och innehåller begreppen den textinterne läsaren/författaren och den textexterne läsaren/författaren. Efter att ha studerat dessa teman har jag kommit fram till att Olsson delvis måste ha använt sig historieböckerna, eftersom hans historieförmedling ibland stämmer så väl överrens och han även placerat romankaraktärerna i verkliga händelser och pendlar mellan fiktion och verklighet. Man hans historieförmedling säger även någonting om författarens egen tid och paralleller till andra världskriget återfinns i tolkningen.

No description available.

No description available.

This bachelor´s thesis analyzes the video game Red Dead Redemption and the historical use of the environment and atmosphere in the game. The theory and method used is media research and social memory studies. Two questions were asked: how does Red Dead Redemeption convey and produce the historical environment and the historical atmosphere. Furthermore subqueries/criterias were used to help answer the main questions. The analysis was divided into two parts, the first part we analyze and discuss the games historical environment and the second part analyzes and discusses the historical atmosphere of the game. The conclusion is that both the historical environment and the historical atmosphere is present in the game through picture and sound, the text only works as a guide. The picture and sound live in a symbiotic relationship and depend on each other to fully immerse the player to the game. The social memory is also highly present due to it being inspired by movies such as The good the bad and the ugly and For a fistful of dollars.

The purpose of this study is to analyze the use of history in the TV series Vår tid är nu as well as how it portrays the characters in regard to gender and social class to see if there is a progression in the series for how they are treated and their opportunities in society from a gender, social class, and sexuality perspective. A targeted selection of scenes were made where the scenes show the social norms the characters has follow. To analyze the scenes a narrative, intersectional analysis, and historian Klas-Göran Karlsson’s theory about the use of history was applied. Furthermore, this study argues for the didactical possibilities of using visual media as a mediating tool in conveying history. The results shows that the series are influenced by contemporary issues such as the MeToo movement, feminism, and the trade union movement. The creators of the series use the history as a time stamp in history. The results points to a strong connection to the research on Sweden in the 20th-century – the housewife contract, housing politics and the work towards a welfare state. It also shows a progression were women get a bigger role outside the home and a more liberal view on sexual relations in the Swedish society.

The aim of this study is to find out how four films with a historical plot about the Second World War, created in the last ten years portray men and woman. The work has been based on a historical-cultural framework to see how popular-culture films are a good way of working in history teaching. The films that have been used in the study is: The Imitation Game, Narvik, Darkest Hour and Dunkirk. These films have been analyzed with gender theory and central concepts to answer the questions about how men and women are portrayed in the films. These concepts are “the gender system”, “the male norm” and “gender-contracts”. These concepts suggest that there has always been a separation between men and women, and masculinity and feminity, which should not be mixed according to the society. These concepts have mainly been used to emphasize that men and woman had different roles during the Second World war, based on the fact that women have always been subordinate to men. Women were seen as both weaker in body and mind, which affected the roles and jobs women were allowed to have. The result of the work shows that the films convey history where norms, expectations andstereotypes of men and women are presented based on those that were accepted in the society of that time. The result also shows that these films, and other, can with good reasons be used in history teaching where students both gain historical knowledge about the events that the films depict, provide knowledge of how norms, expectations and stereotypes for men and women have been shaped and developed throughout history and trains students to gain source-critical abilities, which is linked to the school curriculum that states what students should learn about in the history subject.

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uttrycker sig och interagerar i och efter mötet med historieförmedling i en virtuell museikontext som lärandemiljö. Detta för att analysera om elevernas nyfikenhet på historia kan stimuleras samt för att vidare analysera om eleverna anser att det kan bidra till att de utvecklar kunskaper om det förflutna genom möten med historiska platser och olika människors berättelser. Det virtuella museibesöket har främst analyserats utifrån ett elevperspektiv genom att undersöka elevernas attityder och åsikter kring historieförmedlingen och lärandetillfället med hjälp av observationer, fokusgrupper och en enkätstudie. Både den kvalitativa och kvantitativa datan har analyserats med hjälp av en multimodal modell för en lärsekvens samt en historididaktisk modell för historieförmedling som kommunikation. Resultatet visar att eleverna i mötet med det virtuella museibesöket uppmärksammar levnadsvillkor för människor under epoken som museet behandlar. Vidare förhåller de sig positiva till det virtuella besöket och de flesta elever menar att de finner besöket spännande och lärorikt. Den mulitmodala modellen bekräftar elevernas uppfattning om att besöken är lärorika. På så sätt visar resultatet att elevernas nyfikenhet och lärande i historia kan stimuleras med hjälp av de virtuella besöken. Vidare kan eleverna i mötet med museet utveckla förmågor i historia som främst berör den historiska referensramen och historiebruk.