Spelling suggestions: "subject:"genussystem"" "subject:"genussystems""
1 |
Husmodern 1917-1988 : En studie av en tidskrifts innehållsmässiga förändring kopplat till rådande samhällskontexter angående kvinnorollen & genusperspektivOlsson, Christoffer January 2012 (has links)
Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ”idealkvinnan” framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på kvinnans sociala ställning. Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden. Den idealkvinna som framkommer i de första årgångarna inte bara speglar utan också skapar och upprätthåller ett borgerligt ideal. Från att som kvinna stå ensam med ansvaret för hemmet, dyker senare paret upp, som delar på ansvaret. Kvinnan går från att enbart beskrivas i typiskt kvinnliga egenskaper till att bli mer nyanserad. Tidningen går från att ägna större delen åt kvinnans särart till en livlig diskussion kring det socialt skapade könet. Samhället förändras av moderniseringen och de tekniska utvecklingarna och Husmodern tvingas följa med. I innehållet kan man skönja både medhåll och motstånd till förändringarna. Den behåller dock inslagen kring husmorssysslorna och tidningen är in i det sista, fylld med tips och råd kring det praktiska hushållsarbetet. Fotnot: Denna uppsats har egentligen två författare, men den ena önskar att vara anonym.
|
2 |
Den fria leken : - Vuxenstyrning och genussystemNordqvist, Zenitha, Svensson, Ingrid January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>
|
3 |
Maskulint och feminint?Bärdén, Ulrika January 2008 (has links)
<p>Detta arbete redovisar resultat från en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har främst fokuserat på om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar på pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som främst maskulina respektive feminina. Exempel på dessa är dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för båda könen. Vidare visar teckningarna hur barnen väljer att teckna samma aktiviteter som de andra i gruppen av samma biologiska kön. Detta görs för att undvika de negativa reaktioner som kan komma när någon avviker från de inlärda könsspecifika normerna. Pojkar och flickors utseende presenterar i barngruppen på olika sätt genom kläder, frisyrer etc. På barnens bilder presenteras exempelvis en stor del av flickorna iklädd kjol/klänning samt med längre hår än pojkarna. Jag har analyserat barnens teckningar och svar ur ett genusteoretiskt perspektiv som utgår från konstruktivistisk och poststrukturalistisk teori. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med fyra av barnen för att få en djupare förståelse för de resultat som teckningarna presenterar. Intervjuerna stöder de resultat som framkommer i analysen av barnens teckningar.</p>
|
4 |
Självskadebeteende hos unga : biologiska, sociala och psykologiska faktorerJernberg, Matilda January 2009 (has links)
No description available.
|
5 |
Självskadebeteende hos unga : biologiska, sociala och psykologiska faktorerJernberg, Matilda January 2009 (has links)
No description available.
|
6 |
Om Maria backar så ser alla! : En studie om hur pedagoger bemöter barnen i förskolans samling utifrån ett genusperspektivSvärling, Caroline January 2013 (has links)
Föreliggande studie syftar till att undersöka hur pedagogernas verbala och kroppsliga agerande i förskolans samling bidrar till att skapa könskonstruktioner interaktionellt. Som teoretisk utgångspunkt används historikern Hirdmans genussystem, vilket bygger på resonemanget att samhällets struktur kring kön och genus organiseras utifrån en dikotomi mellan könen och en hierarki där mannen/det manliga är överordnat kvinna/det kvinnliga. Därtill används ett kompletterande synsätt där också en eventuell pluralism i könskonstruerandet inom könskategorierna ska kunna bli synlig. Den datainsamlingsmetod som har använts är observation med hjälp av videoinspelningar, och analysen har sedan genomförts utifrån etnografiska riktlinjer. Observationerna har genomförts på en 3-5-årsavdelning och omfattar tio observationstillfällen som tidsmässigt varierar mellan femton och femtio minuter. Empirin struktureras i kapitlet Resultat och analys utifrån de olika temana Bekräftelse, Tillsägelser, Herren på täppan och de andra, Förväntningar samt Språket. Resultaten visar bland annat på att både en dikotomi och en hierarki mellan könen är vanligt förekommande vid flertalet samlingssituationer, där pojkarna som grupp ofta dominerar. Emellertid förefaller också en viss pluralism i könskonstruerandet möjliggöras, dock verkar denna påverkas av pedagogernas föreställningar och förförståelse kring flickor och pojkar som två åtskilda grupper med olika egenskaper. Den observerade pojkdominansen vid samlingstillfällena förefaller också påverkas starkt av en specifik dominant pojke, en så kallad ”Herren på täppan” som fungerar som en slags representant för de andra pojkarna, och som delvis får ett annat bemötande från pedagogerna än de andra barnen i gruppen. Därtill visar också materialet att det inte bara är i det direkta bemötandet gentemot barnen som pojkarna utgör en norm och befinner sig högre upp i hierarkin. Även i pedagogernas grammatiska språkbruk, främst i brukandet av personliga och possessiva pronomen, framträder ett tydligt mönster där så gott som allt som inte explicit är en ”hon” istället blir en ”han” eller möjligtvis en ”den/det”.
|
7 |
Maskulint och feminint?Bärdén, Ulrika January 2008 (has links)
Detta arbete redovisar resultat från en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har främst fokuserat på om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar på pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som främst maskulina respektive feminina. Exempel på dessa är dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för båda könen. Vidare visar teckningarna hur barnen väljer att teckna samma aktiviteter som de andra i gruppen av samma biologiska kön. Detta görs för att undvika de negativa reaktioner som kan komma när någon avviker från de inlärda könsspecifika normerna. Pojkar och flickors utseende presenterar i barngruppen på olika sätt genom kläder, frisyrer etc. På barnens bilder presenteras exempelvis en stor del av flickorna iklädd kjol/klänning samt med längre hår än pojkarna. Jag har analyserat barnens teckningar och svar ur ett genusteoretiskt perspektiv som utgår från konstruktivistisk och poststrukturalistisk teori. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med fyra av barnen för att få en djupare förståelse för de resultat som teckningarna presenterar. Intervjuerna stöder de resultat som framkommer i analysen av barnens teckningar.
|
8 |
Jämställdhet enligt ombudsmän på ett fackförbund : En empirisk undersökningEinarsdotter, Christina January 2012 (has links)
Detta arbete tar upp hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Fackförbund består av sina medlemmar och har många viktiga frågor att förhålla sig till och att bevaka i arbetslivet för sina medlemmars räkning. En av de frågorna är jämställdhet och på det undersökta fackförbundets hemsida tar man upp hur jämställdhet är en av förbundets grundpelare eller som en av ombudsmännen uttrycker det ”en av förbundets många hjärtefrågor”. Detta arbetes syfte är att ur ett jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv studera och analysera hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Ur syftet har två frågeställningar brutits ut; Hur tolkar ombudsmännen begreppet jämställdhet? Hur resonerar ombudsmännen kring jämställdhetsarbete i arbetslivet utifrån den tolkning de gör av begreppet jämställdhet? En empirisk undersökning i form av intervjuer har genomförts med fem stycken ombudsmän som alla arbetar på samma fackförbund och på samma regionkontor. Materialet har analyserats genom hermeneutisk meningstolkning. Resultatet visar på att ombudsmännen främst tolkar jämställdhet som orättvisor gentemot kvinnor i förhållande till föräldraledighet och lön. För att arbeta med jämställdhet är ombudsmännens främsta redskap kollektivavtalen men även diskrimineringslagen och ombudsmännen menar att det är viktigt att både arbetsgivare och fackliga representanter bevakar och följer dessa.
|
9 |
Mellan raderna där normerna får fäste : En diskursanalys av tre läsläror ur ett genusperspektiv / : A discourse analysis of three reading-books from a gender………..perspectiveLönnmo, Ammi January 2014 (has links)
Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre läsläror för årskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktärerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan påverkasav böckerna och sett om läslärorna är förenliga med läroplanen. Studien är kvalitativ med etthermeneutiskt förhållningssätt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isärhållandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, är grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer både konstrueras och reproduceras i läslärornastext och bild men i varierande mängd. Alla tre läsläror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprätthållande av patriarkala strukturer.Huruvida läslärorna är förenliga med läroplanen är svårt att avgöra eftersom resultatet frånanalyserna inte är entydigt och läroplanen ger utrymme för en egen tolkning.
|
10 |
Kärlekens spel och reglerAyeb-Karlsson, Sonja Rosina January 2006 (has links)
<p>Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i genussystemet. Kärleksspelets strikta imiterande efter de kvinnliga och manliga könsrollerna kan dock fungera som ett stabiliserande utav dessa i en allt hastigare samhällsprocess.</p>
|
Page generated in 0.0451 seconds