<p>Detta arbete redovisar resultat från en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har främst fokuserat på om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar på pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som främst maskulina respektive feminina. Exempel på dessa är dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för båda könen. Vidare visar teckningarna hur barnen väljer att teckna samma aktiviteter som de andra i gruppen av samma biologiska kön. Detta görs för att undvika de negativa reaktioner som kan komma när någon avviker från de inlärda könsspecifika normerna. Pojkar och flickors utseende presenterar i barngruppen på olika sätt genom kläder, frisyrer etc. På barnens bilder presenteras exempelvis en stor del av flickorna iklädd kjol/klänning samt med längre hår än pojkarna. Jag har analyserat barnens teckningar och svar ur ett genusteoretiskt perspektiv som utgår från konstruktivistisk och poststrukturalistisk teori. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med fyra av barnen för att få en djupare förståelse för de resultat som teckningarna presenterar. Intervjuerna stöder de resultat som framkommer i analysen av barnens teckningar.</p>

Detta arbete redovisar resultat från en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har främst fokuserat på om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar på pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som främst maskulina respektive feminina. Exempel på dessa är dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för båda könen. Vidare visar teckningarna hur barnen väljer att teckna samma aktiviteter som de andra i gruppen av samma biologiska kön. Detta görs för att undvika de negativa reaktioner som kan komma när någon avviker från de inlärda könsspecifika normerna. Pojkar och flickors utseende presenterar i barngruppen på olika sätt genom kläder, frisyrer etc. På barnens bilder presenteras exempelvis en stor del av flickorna iklädd kjol/klänning samt med längre hår än pojkarna. Jag har analyserat barnens teckningar och svar ur ett genusteoretiskt perspektiv som utgår från konstruktivistisk och poststrukturalistisk teori. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med fyra av barnen för att få en djupare förståelse för de resultat som teckningarna presenterar. Intervjuerna stöder de resultat som framkommer i analysen av barnens teckningar.

Bakgrund: Bakgrunden till föreliggande studie har sin utgångspunkt i ett intresse kring att alla människor oavsett könstillhörighet ska ges lika förutsättningar i livet. Då pedagoger enligt förskolans läroplan ska förhindra att traditionella könsroller och könsmönster upprätthålls är det av betydelse att undersöka hur jämställdhetsarbetet kan gestaltas på förskolan. Tidigare studier har visat att pedagoger i många fall tror sig arbeta med jämställdhet men att de i praktiken förstärkt de stereotypa könsrollerna. Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka vilka genuskonstruktioner som skapas och återskapas av pedagoger i förskolan. Två dagligen förekommande vardagssituationer studerades; samlingar och tambursituationer. Fokus var på hur pedagoger bemötte barnen, framförallt på hur de uttryckte sig verbalt gentemot barnen. Metod: Denna kvalitativa studie bygger på icke deltagande observationer som metod. Som komplement till observationerna samtalade vi med pedagogerna på förskolan. Observationerna genomfördes på en kommunal förskola under fyra dagar. Resultat: Studiens resultat åskådliggör att pedagogernamestadels verbalt utryckte sig på skilda sätt mot flickor och pojkar, de kategoriserade barnen genom sina ordval och reproducerade på så sätt kön. Flickorna uppmärksammades i högre grad än pojkarna för yttre attribut. Pojkarna i studien fick uppmärksamhet för fysiska egenskaper. Ibland bemöttes barnen utifrån individ och inte utifrån sin könstillhörighet, barnen gavs då likvärdiga villkor. Resultatet visade att pedagogerna stundtals kategoriserade barnen utifrån deras ålder, genus var då underordnat.

Syftet är att undersöka tre läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus därmed konstrueras. Arbetet är upplagt som en kvalitativ textanalys, med några inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhället. Undersökningen visar hur män och kvinnor behandlas på olika sätt av läroböckerna och att den kvinnliga underordningen återspeglas i texterna, som vid tillfällen förminskar kvinnliga författarskap. I läroböckerna återfinns dock inga författarporträtt som helt och hållet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs på sätt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga.

Studien vill belysa hur genusstrukturer är inbäddade i reklam och marknadsföring i det offentliga rummet i den centrala staden. Syftet är att synliggöra hur genus skapas i reklam och skyltning i Sverige 2016, vilka semiotiska resurser som används och därmed synliggöra de sociala förväntningar som finns kring ett visst kön. För att göra detta används en diskursanalys av framförallt bild, men även text, för att identifiera vilka konstruktioner som görs. Huvudfokus är att belysa vilka framställningar som förstärker ett visst genus och att strukturera upp på vilka sätt de liknar eller skiljer sig från varandra. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har ett fokus på språkets konstruerande och socialiserande verkan. Genom att relatera studien till tidigare forskningsresultat kan genuskonstruktionens förändring jämföras och synliggöras. Resultatet visar att kvinnor och män framställs på alltmer lika sätt och att könsnormativa överskridanden förekommer, men att genus på vissa plan fortfarande framställs på olika sätt beroende på kön. Studien visar att det både sker reproduktioner och förändringar i förhållande till traditionella framställningar av kön, vilket bland annat visas genom kroppen, dess positionering och rörelser, men även förmedlas genom uttryck av allvarlighet, upptagenhet och intimitet.

Medier har makten att bekräfta eller förneka samhällets uppfattningar. De utgår från saker som vi i stort settär överens om och gör därmed dessa till sanningar. Det är därför viktigt att se över vilka meddelanden mediernager. Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur ideal, normer och budskap ser ut i ett barnprogramsamt huruvida de skiljer sig från samhällets stereotyper och föreställningar; för att kunna avslöja och studeravilka budskap en modern julkalender i Sverige sänder ut. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för attkunna se helheten och inte bara de olika delarna, då vi såg samtliga 24 avsnitt av Hotell Gyllene Knorren. Vikunde då analysera hur karaktärerna förändrades samt hur de anpassade sig själva och sitt beteende efter sinaomständigheter. Julkalendern delade vi in i två teman: karaktärer och relationer, för att få en hög validitet. Viintog ett semiotiskt och hermeneutiskt perspektiv som utgångsläge med avsikten att kunna tolka så “rätt”som möjligt. Resultatet visade att Hotell Gyllene Knorren använder sig av stereotyper i stor utsträckningmen att de skiljer sig från de mönster och drag vi vanligtvis ser. De vuxna manliga och kvinnliga karaktärernahar ofta tilldelats motsatta egenskaper mot vad de brukar ha i ett populärkulturellt material och upplevsdärmed inte heller som jämställda. Barnkaraktärerna påminner dock mer om de generella stereotyperna.Förutom genuskonstruktion finner vi även klasskillnader och hierarkier i julkalendern från 2010. / The media has the power to confirm or deny societies conceptions. It proceeds from things that we general-ly have agreed about and therefore, thus making them facts. Hence, it is very important to observe what in-formation the media is giving. The purpose of our essay was to find out how ideals, norms and messages can be visualized in a children’s programme along with seeing if they differ from society’s stereotypes and imaginations; to reveal and scrutinize which messages a modern julkalender (a traditional Swedish children’s TV series that is broadcast over four weeks of Advent) is transmitting. We chose to do a qualitative analysis so we could take part of the entirety and not just the different fractions, when we saw 24 episodes of Hotell Gyllene Knorren. This made us able to analyse how the characters changed and also how they adjust them-selves and their behaviours according to their circumstances. We divided the Advent calendar into two themes: characters and relationships, in order to get a greater validity. We adopted a semiotic and herme-neutic perspective as the initial position with the intention to interpret as “correct” as possible. The result showed that Hotell Gyllene Knorren is using stereotypes in a large extension but that these are different from the patterns and features that we are used to. The male and the female adult characters allot the reversed qualifications, compared to the ones they usually have in popular cultural material but therefore, they don’t seem to be equal. The children’s characters on the other hand, strongly recall the general stereotypes. In ad-dition to gender construction, we also find class distinctions and hierarchies in the Advent calendar from 2010.

In this study, gender construction in narratives published on the website Creepypasta is analysed from a linguistic perspective. Within the linguistic study, verb phrases protruding processes of a materialistic, verbal or mental character are excerpted and analysed. The purpose of the study is to examine what types of gender stereotypes can be identified in the selected research material, as well as what such reproductive practices of stereotypical gender roles can imply, in terms of gender awareness. Results of the study are found to suggests that even though the practice of creating Creepypasta-narratives can be considered fairly modern, and therefore creators might be more aware of gender bias, stereotypical genders, as well as stereotypical depictions of women, are still identified. Therefore, further study is suggested to focus on how reader-response processes within the collective community of Creepypasta work to construct stereotypical genders in texts which can be considered gender-neutral.

Studiens ämnesval är synen på arbetarklasskvinnors vägledningsbehov i Sverige kringsekelskiftet 1900. Tidigare forskning förklarar främst varför arbetarklasskvinnor inteanses vara i behov av karriärvägledning vid denna tidsperiod. Ett mer begränsatforskningsfält är vilka vägledningsbehov arbetarklasskvinnor anses ha vid sekelskiftet. Således motiveras studiens relevans. Studiens syfte är att undersöka hur Gerda Meyersonvid sekelskiftet 1900 i ett urval av sina texter resonerar kring arbeterskors behov avvägledning. Detta genom att besvara följande frågeställningar: Hur kommerrespektabilitetssträvan till uttryck i Meyersons resonemang? Hur kommer kvinnliggenuskonstruktion till uttryck i Meyersons resonemang? Uppsatsen är en kvalitativ dokumentstudie där källmaterialet utgörs av 19 tidningsartiklar och studien Arbeterskornas värld: Studier och erfarenheter. Studiens teoretiska utgångspunkter är Beverley Skeggs teori om respektabilitet och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet i denna studie är att vägledningsbehoven som framkommer nästan uteslutande grundas i syftet att förbättra arbeterskors levnads- och arbetsförhållanden. Respektabilitetssträvan kommer till uttryck i Meyersons resonemang genom att hon belyser olika sorters förbättringar relaterat till arbeterskorsbeteende, kunskap och i viss mån utseende. Kvinnlig genuskonstruktion kommer tilluttryck i Meyersons resonemang genom att arbeterskors sysslor, platser och egenskaper värderas som kvinnliga eller manliga.

Forskning har visat att det förekommer skillnader i bemötandet av kvinnor och män, men att det ofta sker omedvetet. Syftet med denna studie var att undersöka kommunala inspektörers genusmedvetenhet och könsdifferentiering i bemötandet av sina kunder. Genom intervjuer med fem inspektörer fann vi att deras allmänna kunskap och medvetenhet om genus var begränsad. Vi använde även observationer för att undersöka skillnader i inspektörernas bemötande av sina kunder beroende på kön. Resultatet visade att manliga kunder fick större uppmärksamhet, fler öppna frågor och mer beröm från inspektörerna än kvinnliga kunder. Ytterligare visade resultatet tendenser till underordning i mötet med manliga kunder och könsfördomar i bemötandet av kvinnliga kunder. I förhållande till inspektörernas begränsade kunskap och medvetenhet om genus drogs slutsatsen att ökad kunskap och medvetenhet om genus kan bidra till jämlikt och könsneutralt kundbemötande. / Research has shown that behaviors displaying gender differentiation do occur, yet often unconsciously. The purpose of our research was to study gender awareness, and gender differentiation, in the context of customer treatment. Through interviews with five municipal inspectors we found that the general knowledge of gender was limited. We also used observations in order to see occurrences of gender differentiation in the inspectors’ treatment of their customers. The results showed that male customers received more attention, open questions and compliments from the inspectors than female customers. Further the results showed signs of subordination in relation to male customers and gender bias toward female customers. In relation to the inspectors’ limited awareness the results concluded that increased knowledge and awareness of gender differentiation could result in more equal and gender-neutral behavior in their treatment of customers.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?</p><p>Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.</p><p>I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur. I litteraturen vi använt har det framkommit att litterära karaktärer möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild. Analysen av de två valda bänkböckerna har givit resultatet att de litterära karaktärerna inte ger en önskvärd bild i framställningen av flickor, utan följer rådande normer över hur flickor förväntas vara. Eftersom de läsande flickorna ofta identifierar sig med flickorna i böckerna kan det vara mindre bra att låta dessa böcker läsas av flickorna på egen hand. Däremot ser vi dessa böcker som mycket bra i utbildningssyfte med fokus på just genus, identitet och självbild, då måste dock böckerna läsas och efterbehandlas tillsammans med en lärare eller annan vuxen.</p>