Studiens ämnesval är synen på arbetarklasskvinnors vägledningsbehov i Sverige kringsekelskiftet 1900. Tidigare forskning förklarar främst varför arbetarklasskvinnor inteanses vara i behov av karriärvägledning vid denna tidsperiod. Ett mer begränsatforskningsfält är vilka vägledningsbehov arbetarklasskvinnor anses ha vid sekelskiftet. Således motiveras studiens relevans. Studiens syfte är att undersöka hur Gerda Meyersonvid sekelskiftet 1900 i ett urval av sina texter resonerar kring arbeterskors behov avvägledning. Detta genom att besvara följande frågeställningar: Hur kommerrespektabilitetssträvan till uttryck i Meyersons resonemang? Hur kommer kvinnliggenuskonstruktion till uttryck i Meyersons resonemang? Uppsatsen är en kvalitativ dokumentstudie där källmaterialet utgörs av 19 tidningsartiklar och studien Arbeterskornas värld: Studier och erfarenheter. Studiens teoretiska utgångspunkter är Beverley Skeggs teori om respektabilitet och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet i denna studie är att vägledningsbehoven som framkommer nästan uteslutande grundas i syftet att förbättra arbeterskors levnads- och arbetsförhållanden. Respektabilitetssträvan kommer till uttryck i Meyersons resonemang genom att hon belyser olika sorters förbättringar relaterat till arbeterskorsbeteende, kunskap och i viss mån utseende. Kvinnlig genuskonstruktion kommer tilluttryck i Meyersons resonemang genom att arbeterskors sysslor, platser och egenskaper värderas som kvinnliga eller manliga.