<p><p><p><strong>Abstract</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The purpose with this essay is to get an understanding of how the christmascalender has</p><p>evolved throughout the history, and why its shape looks like it does. We have made an</p><p>analysis of the 21-centurys calendars to get a look on the content and tried to track a target</p><p>group. Which themes have characterized the 21-century and how can you put these in relation</p><p>to earlier calendars? To get a greater insight in the design of the christmascalendar, we made</p><p>an interview with SVT's Susanne Kvarforth. After this it came to our knowledge that they are</p><p>lacking guidelines besides that their target group is 6-12 year olds. After our analysis we came</p><p>to the conclusion that the target group could be questioned, because our observations made it</p><p>clear that the target group differ from what they set it to be. An observation we made is that</p><p>the calendar tends to bring up very serious subjects like divorce and depression. We've also</p><p>fund a lack of Christmas traditions. We find ourselves being negative towards the fact that the</p><p>calendars are in lack of guidelines, with the result of a missing Christmas spirit, something we</p><p>mean must be a central part of a Christmascalender.</p><p>  </p><strong></strong><p> </p></p></p>

Abstract   The purpose with this essay is to get an understanding of how the christmascalender has evolved throughout the history, and why its shape looks like it does. We have made an analysis of the 21-centurys calendars to get a look on the content and tried to track a target group. Which themes have characterized the 21-century and how can you put these in relation to earlier calendars? To get a greater insight in the design of the christmascalendar, we made an interview with SVT's Susanne Kvarforth. After this it came to our knowledge that they are lacking guidelines besides that their target group is 6-12 year olds. After our analysis we came to the conclusion that the target group could be questioned, because our observations made it clear that the target group differ from what they set it to be. An observation we made is that the calendar tends to bring up very serious subjects like divorce and depression. We've also fund a lack of Christmas traditions. We find ourselves being negative towards the fact that the calendars are in lack of guidelines, with the result of a missing Christmas spirit, something we mean must be a central part of a Christmascalender.

Medier har makten att bekräfta eller förneka samhällets uppfattningar. De utgår från saker som vi i stort settär överens om och gör därmed dessa till sanningar. Det är därför viktigt att se över vilka meddelanden mediernager. Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur ideal, normer och budskap ser ut i ett barnprogramsamt huruvida de skiljer sig från samhällets stereotyper och föreställningar; för att kunna avslöja och studeravilka budskap en modern julkalender i Sverige sänder ut. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för attkunna se helheten och inte bara de olika delarna, då vi såg samtliga 24 avsnitt av Hotell Gyllene Knorren. Vikunde då analysera hur karaktärerna förändrades samt hur de anpassade sig själva och sitt beteende efter sinaomständigheter. Julkalendern delade vi in i två teman: karaktärer och relationer, för att få en hög validitet. Viintog ett semiotiskt och hermeneutiskt perspektiv som utgångsläge med avsikten att kunna tolka så “rätt”som möjligt. Resultatet visade att Hotell Gyllene Knorren använder sig av stereotyper i stor utsträckningmen att de skiljer sig från de mönster och drag vi vanligtvis ser. De vuxna manliga och kvinnliga karaktärernahar ofta tilldelats motsatta egenskaper mot vad de brukar ha i ett populärkulturellt material och upplevsdärmed inte heller som jämställda. Barnkaraktärerna påminner dock mer om de generella stereotyperna.Förutom genuskonstruktion finner vi även klasskillnader och hierarkier i julkalendern från 2010. / The media has the power to confirm or deny societies conceptions. It proceeds from things that we general-ly have agreed about and therefore, thus making them facts. Hence, it is very important to observe what in-formation the media is giving. The purpose of our essay was to find out how ideals, norms and messages can be visualized in a children’s programme along with seeing if they differ from society’s stereotypes and imaginations; to reveal and scrutinize which messages a modern julkalender (a traditional Swedish children’s TV series that is broadcast over four weeks of Advent) is transmitting. We chose to do a qualitative analysis so we could take part of the entirety and not just the different fractions, when we saw 24 episodes of Hotell Gyllene Knorren. This made us able to analyse how the characters changed and also how they adjust them-selves and their behaviours according to their circumstances. We divided the Advent calendar into two themes: characters and relationships, in order to get a greater validity. We adopted a semiotic and herme-neutic perspective as the initial position with the intention to interpret as “correct” as possible. The result showed that Hotell Gyllene Knorren is using stereotypes in a large extension but that these are different from the patterns and features that we are used to. The male and the female adult characters allot the reversed qualifications, compared to the ones they usually have in popular cultural material but therefore, they don’t seem to be equal. The children’s characters on the other hand, strongly recall the general stereotypes. In ad-dition to gender construction, we also find class distinctions and hierarchies in the Advent calendar from 2010.

Eftersom julkalendern är ett återkommande fenomen i Sverige med minst en miljon tittare per avsnitt varje år anser vi att en studie av dessa ur ett queerteoretiskt perspektiv är intressant och kan ge en idé om hur uppfattningar kring vad som är normalt respektive avvikande skapas och reproduceras. Det centrala i våra frågeställningar rör presentationen av könsroller samt vilka egenskaper karaktärerna tillskrivs utifrån könstillhörighet då vi ser en problematik gällande vilka attribut som tillskrivs könen utan eftertanke eller reflektion över hur detta kan påverka exempelvis skapandet av genus. Resultatet av uppsatsen visar bland annat att heteronormativiteten i regel upprätthålls även om det går att utröna avvikelser från det som uppfattas som normativt normalt.

Syftet med den här uppsatsen är att studera Snövit: barnens julkalender som ett exempel på det tidiga 1900-talets fostrande barnkultur. Materialet som har använts är dels utdrag från fyra stycken brev, adresserade från redaktionen till sina läsare, men även fyra stycken skönlitterära berättelser. Allt av det material som nämns i uppsatsen publicerades mellan år 1900 och 1931. Studiens huvudsakliga utgångspunkt ligger i att analysera hur barnkultur kan användas som ett redskap för fostran, vilka fostrande strategier som användes i Snövit, samt vilket sorts barn som redaktionen ämnade fostra fram. Som teoretiskt perspektiv ligger fokus på utgivarens barnsyn och även på de barndomsdiskurser som går att urskilja. I analysen framgår det att redaktionen hade en barnsyn som stämde överens med diskursen om det goda barnet. De fostrande strategier som har använts främjar främst en inställning till fostran där de fiktiva karaktärerna fick föregå med gott exempel för den riktiga publiken. Berättelsernas moraliska lärdomar följer teman så som rätt och fel, personligt ansvar och lojalitet.

Denna uppsats är en receptionsstudie som ser närmare på julkalendrarna Trolltider (1979), Trolltider (1985) med det tillhörande lucköppningsprogrammet Trollkalendern (1985), Mysteriet på Greveholm (1996) samt Mysteriet på Greveholm - Grevens återkomst (2012). I analysdelen undersöks ett flertal svenska dagstidningar i samband med julkalendrarnas sändningar för att se närmare på samtalet i det offentliga rummet. Uppsatsens övergripande frågeställning utgår från att undersöka de valda julkalendrarnas mottagande i dagstidningar. Därtill ställs en mer specificerad underfrågeställning som har för avsikt att undersöka diskussionen om den religiösa tematiken som återspeglas i mottagandet. Detta sker ur ett samtids och- helhetsperspektiv. Analysen är indelad i olika avsnitt som är baserade på årtal, från år 1979 till 2012 där kalendrarnas mottagande redogörs för. I analysdelen förekommer även ett avsnitt om barn och vuxnas olika fokus kring vad som kritiseras. Resultatet visar att mottagandet överlag inte är problematiskt. Det kan däremot också utläsas att det finns en mindre grupp som ser en problematik då de anser att advents- och julkalendrar förlorat sitt religiösa värde.