Medier har makten att bekräfta eller förneka samhällets uppfattningar. De utgår från saker som vi i stort settär överens om och gör därmed dessa till sanningar. Det är därför viktigt att se över vilka meddelanden mediernager. Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur ideal, normer och budskap ser ut i ett barnprogramsamt huruvida de skiljer sig från samhällets stereotyper och föreställningar; för att kunna avslöja och studeravilka budskap en modern julkalender i Sverige sänder ut. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för attkunna se helheten och inte bara de olika delarna, då vi såg samtliga 24 avsnitt av Hotell Gyllene Knorren. Vikunde då analysera hur karaktärerna förändrades samt hur de anpassade sig själva och sitt beteende efter sinaomständigheter. Julkalendern delade vi in i två teman: karaktärer och relationer, för att få en hög validitet. Viintog ett semiotiskt och hermeneutiskt perspektiv som utgångsläge med avsikten att kunna tolka så “rätt”som möjligt. Resultatet visade att Hotell Gyllene Knorren använder sig av stereotyper i stor utsträckningmen att de skiljer sig från de mönster och drag vi vanligtvis ser. De vuxna manliga och kvinnliga karaktärernahar ofta tilldelats motsatta egenskaper mot vad de brukar ha i ett populärkulturellt material och upplevsdärmed inte heller som jämställda. Barnkaraktärerna påminner dock mer om de generella stereotyperna.Förutom genuskonstruktion finner vi även klasskillnader och hierarkier i julkalendern från 2010. / The media has the power to confirm or deny societies conceptions. It proceeds from things that we general-ly have agreed about and therefore, thus making them facts. Hence, it is very important to observe what in-formation the media is giving. The purpose of our essay was to find out how ideals, norms and messages can be visualized in a children’s programme along with seeing if they differ from society’s stereotypes and imaginations; to reveal and scrutinize which messages a modern julkalender (a traditional Swedish children’s TV series that is broadcast over four weeks of Advent) is transmitting. We chose to do a qualitative analysis so we could take part of the entirety and not just the different fractions, when we saw 24 episodes of Hotell Gyllene Knorren. This made us able to analyse how the characters changed and also how they adjust them-selves and their behaviours according to their circumstances. We divided the Advent calendar into two themes: characters and relationships, in order to get a greater validity. We adopted a semiotic and herme-neutic perspective as the initial position with the intention to interpret as “correct” as possible. The result showed that Hotell Gyllene Knorren is using stereotypes in a large extension but that these are different from the patterns and features that we are used to. The male and the female adult characters allot the reversed qualifications, compared to the ones they usually have in popular cultural material but therefore, they don’t seem to be equal. The children’s characters on the other hand, strongly recall the general stereotypes. In ad-dition to gender construction, we also find class distinctions and hierarchies in the Advent calendar from 2010.