This study examines how Swedish hip hop lyrics between the years 2019–2020 depict the social life in the suburb. The study is divided into two different parts, the first of which analyzes general themes, categories and concepts in hip hop texts through an overview of 50 different songs. The second study analyzes five popular hip hop texts based on a qualitative text analysis. / Den här studien undersöker hur svenska hiphoptexter mellan åren 2019–2020 skildrar det sociala livet i förorten. Undersökningen är uppdelad i två olika delar, varav den första analyserar generella teman, kategorier och begrepp i hiphoptexter genom en översiktslyssning av 50 olika låtar. Den andra studien analyserar fem populära hiphoptexter utifrån en kvalitativ textanalys. / Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur samiska identiteter beskrivs och görs i relation till majoritetssamhället i samiska raptexter. För att uppfylla syftet gjordes en tematisk textanalys av nio låttexter av tre olika samiska hiphopartister. Ett teoretiskt ramverk kring identitet som begrepp togs fram och användes i analysen. Begreppen identitetsskapande, mellanförskap, resiliens och kollektivt minne knyter an till det teoretiska ramverket och används för att nyansera analysen teoretiskt. I uppsatsen diskuteras hiphop som ett stärkande och resilierande forum för individuellt och kollektivt identitetsskapande. Vi menar att hiphop används som ett redskap av samiska rapartister för att styra ett identitetsnarrativ och hantera ett identitetsskapande som är omringat av inre och yttre konflikter. Vidare menar vi att samiskt identitetsskapande i texterna förhåller sig genomgående till det postkoloniala Sápmi, utanförskap, marginalisering och en ansträngd relation till majoritetssamhället och staten Sverige. Avslutningsvis kan vi konstatera att samiskt identitetsskapande tar sig uttryck på flera olika sätt i raptexterna och att texterna i sig är en del av ett identitetsskapande. I förlängningen så anser vi att uppsatsen bidrar till en ökad förståelse av samiskhet, samiskt identitetsskapande och samers sociala villkor i Sverige.

Since the birth of hip hop it has been a voice and channel of communication for the minorities who feel they lack a platform to express themselves. During the last couple of decades, the genre of music has grown significant and by this process also penetrated the mainstream media and culture. Even after merging to mainstream media, it has been kept and preserved as a voice for the minorities and people in the society that lacks representation in media. Previous research tends to be based around the concept of how hip hop-artists who originate from minorities get portrayed in the mainstream media in other countries. Alternatively, how mainstream media tends to work around these situations to preserve neutrality and be as included as possible in their writing.  Through the theoretical framework of othering, framing and identity theory that supports this study it highlights how the main Swedish newspapers tend to construct the identity of the hip hop-artist Yasin. The artist who in 2021 released an album, won two of Sweden’s most respectable awards for his music and also got sentenced to ten months in prison for his involvement in the kidnapping of the hip hop-artist Einár. The study uses Van Dijks approach of the method critical discourse analysis and analyzes 17 texts from the two leading newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet during 2021.The study is based on highlighting how Yasins identity as well as his art is constructed as a main actor. And if his art is victimized in the shadow of his criminal associations.

This bachelor thesis examine how the early hip-hop music mirrors the society in the US ghettos in the 80s and 90s in order to explore how the artists' individual experiences take the expression in artistic form of coherent discourse on public issues. It uses structural textual analysis thatencode and analyze lyrics from ten hip-hop songs. The material was studied with the help of Elias and Scotsons theories established and outsiders, Bourdieu's capital types, field and habitus, and postcolonial theory that Eriksson, Eriksson Baaz and Thorn highlights in there book GlobaliseringensKulturer. The survey shows that the songs we analyzed tells of similar problems, which we divided into five themes: crime, poverty, ideals, discrimination and depression. In this way, we concluded that there are common patterns in the songs we chose. In conclusion, the study shows that the analyzed songs express the artists’, both individual problems such as depression, poverty, criminality in an artistic form. But also other issues such as discrimination and racism in a larger level. / Den här studien undersöker hur tidig hiphop speglar samhället i USAs förorter på 80- och 90 talet i syfte att utforska hur artisternas individuella upplevelser tar sig utryck i konstnärlig form i sammanhängande diskurser om allmänna samhällsproblem.    Metoden består utav strukturalistisk textanalys, där texter från hiphopmusik kodas och analyseras. Teorier som använts består utav Elias och Scotsons teorier kring etablerade och outsiders, Bourdieus kapital typer, fält och habitus samt postkolonial teori som Eriksson, Eriksson Baaz och Thörn behandlar i Globaliseringens Kulturer. Undersökningen visar att artisterna berättar om liknade problem och teman i sina låtar som beskrivs efter: kriminalitet, fattigdom, ideal, diskriminering och depression. Slutsatserna som studien drar består av hur låttexterna blir utryck i konstnärlig from sådant som artisternas individuella problem som depression, fattigdom, kriminalitet samt tar upp saker som diskriminering och rasism på ett större makro nivå.

5 Abstract This thesis is focused on the poetics of czech hip hop lyrics. It deals with meanings lyrics can posess inside the frame of different models of youth subcultures or in context of dominant culture. The comparathive method showed being of good use because of cultural transfer, that lies in the very basics of hip hop music and culture. The relation between music and lyrics in a whole of single performance, whether is it concert or record, is also an important topic of this research. Key words hip hop, rap, popular culture, lyrics, subculture

I dagens Sverige finns en samhällelig oenighet och en utbredd andrefiering. Socialt utanförskap förekommer i stor utsträckning, främst i förorter till större städer. Hiphop, som har sina rötter i social utsatthet, återspeglar det lokala nutida samhället och har ofta ett kritiskt förhållningssätt gentemot samhällelig makt, struktur, ekonomi och politik. Med en kritiskt diskurspsykologisk ansats undersöker denna uppsats hur utanförskap konstrueras i svenska hiphop-låttexter. Genom användning av analysbegreppen tolkningsrepertoarer, subjektspositioner,ideologiska dilemman samt retoriska resurserhar resultat visat att utanförskap konstrueras i svensk hiphopmusik genom en kamp mot ödet och görs i termer av motstånd. Utanförskapet förmedlas genom gemenskap, men också i ensamhet och övergivenhet. Vidare framställs tillvaron både som kriminellt och utsatt, men också som kärleksfullt och tryggt. Dessa konstruktioner görs utifrån positioner där det framträder en tydlig uppdelning mellan vi och dem, vilket därmed reproducerar en andrefiering mellan de som befinner sig i utanförskap, och mellan de andrasom befinner sig utanför i samhället.

Syftet med mitt arbete var att jag ville ta reda på hur jag kunde effektivisera min skapandeprocess för att kunna färdigproducera en hiphoplåt om dagen.  Jag producerade fyra låtar. Genom att kartlägga mina beteenden i min skapandeprocess kunde jag med hjälp av litteraturstudier plocka fram metoder för att öka min kreativitet och effektivitet.

Previous research shows how music presents gender in different ways depending on the genre, and that music can affect the listeners' behaviour. There is also research that shows how gender is constructed in different social arenas and through people's way of expressing themselves and communicating. The purpose of this study is to investigate how lyrics within Swedish reggae and hip hop can express and construct gender by analysing artists' lyrics from a gender perspective. Based on a social constructivist perspective characterized by gender theories by Yvonne Hirdman, Raewyn Connell, Judith Butler, Candace west and Don H. Zimmerman, the results of the text analysis can be investigated as a source of construction, reproduction and maintenance of gender and gender stereotypes. The study also takes a didactic perspective where a reflection describes how the results of the study can influence the teaching in the school. The result shows that Swedish hip hop and reggae can be a source of both construction and reproduction and maintenance of sex and gender. Lyrics within hip hop constructs an ideal image of men as successful in the music industry, independent and as a drug user while the image of women can be described as an object owned by the man and also compared to other physical objects, such as money and weapons. Lyrics within reggae constructs an ideal image of men as charming, the promotion of equality and cannabis smoking while women are portrayed as and communicates that the women should be powerful, beautiful and equal or superior to men.

<p>Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning. De valdes ut eftersom de behandlar just svensk hiphop. Uppsatsen är baserad på en kritisk diskursanalys där vi utifrån Faircloughs idéer om den diskursiva händelsen, den diskursiva praktiken och dess konsekvenser ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, analyserar både diskursen och dess konsekvenser. Uppsatsen utforskar alltså återkommande teman i samtliga texter, och därefter tar vi fasta på vad som är typiskt för hiphopdiskursen i svensk dagspress. Till vår hjälp har vi dessutom personer som tilhör den alternativa kulturoffentligheten eller så kallade insiders, alltså personer som är insatta i den svenska hiphopscenen och som därför kan kommentera och svara på frågor om fördomar och mediebilder. Dessa individer har fungerat som motpoler när våra undersökningar kommit fram till att hiphopdiskursen är låst till att porträttera genren som hotfull eller kopplad till kriminalitet och det hårda livet. Med hjälp av våra insiders’ kommentarer, har vi kunnat diskutera huruvida dagspressens bild av svensk hiphop är förenlig med vad en hiphopare tycker om sin kultur.Efter vår genomförda analys av artiklarna utifrån en kritisk diskursanalys, konstaterade vi att den diskurs som svensk dagspress för gällande svensk hiphop, varken är neutral eller utvecklande. Tvärtom verkar den ständigt reproduceras med hjälp av samma klyschor, vilket i slutändan kommer påverka konsumenten på samma sätt som konsumentens förväntningar påverkar det sätt på vilket journalister skriver om genren. Det är en ond cirkel och det verkar tyvärr inte som att den bryts inom en snar framtid.</p>

<p>The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other".</p>