With a background in ceramics and graphic designI have developed my thoughts about craft as a combination of verbal and nonverbal communication, but in textiles. With the written word as one of my main materials this project looks into class and material hierarchies filtered through autofictivestories from my life. This paper explores themes that impact my decisions in the making process, choosing materials, motifs, texts and words, politics and poetry. It deals with all the information I push into patchworking, shirring, tufting and sculpting textiles, with the goal to paint a picture of an often unwanted section of society. To discuss this I have chosen references dealing with sloppy craft, text based art, graffiti and craft traditions, in a mix with news articles and economy. Through all parts of the project I am on balancing line between chaos and perfection, truth and fiction.

Den här studiens syfte var att undersöka vilka sociala problem som uppmärksammas imusiktexterna, samt att ta reda på hur de sociala problemen beskrivs. Vi använde oss av enkvalitativ metod i form av en litteraturstudie. Studien gick ut på att undersöka musiktexterinom genren svensk rapp och hiphop. I studien gick det att identifiera sex stycken olikakategorier av sociala problem. Dessa sociala problem var våld, kriminalitet, alkohol & droger,vapen, segregation och psykisk ohälsa. I studien framkom det att sociala problemframkommer i hög utsträckning i de flesta av de musiktexter som analyserades. I analysen togvi hjälp av teorin om stigma, stämplingsteorin och diskursanalys. / The purpose of this study was to investigate which social problems are noticed in the musiclyrics, and to find out how the social problems are described. We used a qualitative method inthe form of a literature study. The study focused on examining musical texts in the genre ofSwedish rap and hip hop. In the study, it was possible to identify six different categories ofsocial problems. These social problems were violence, crime, alcohol & drugs, weapons,segregation and mental illness. The study showed that social problems appear to a large extentin most of the music texts that were analyzed. In the analysis, we took the help of the theoryof stigma, the stamp theory and discourse analysis.

Vilka är förväntningarna på en musikvideo inom genren amerikansk hiphop? Många tänker på att en musikvideo ska innehålla pistoler, spontan dans, snabba bilar och avklädda unga tjejer. Precis de inslagen innehåller den typiska musikvideon under tidsperioden 1 januari – 30 september 2017. Det som undersöks i den här studien är hur långt ifrån den normen en populär hiphoppare kan avvika?               Studien är uppdelad i två delar. Den kvantitativa delen innehåller 66 musikvideor av 54 afroamerikanska män, fem afroamerikanska kvinnor, fem vita män, en vit kvinna och en asiatisk man. Utifrån en kvantitativ analys som bland annat visar i vilken miljö musikvideon utspelar sig i, vad artisterna gör och ur vilken kameravinkel artisten visas i, skapas den typiska musikvideon under tidsperioden. Tre av dem valdes utifrån att de mest frångick normen som utgör den kvalitativa analysdelen. Musikvideon till låten ”Glorious” av Macklemore handlar om hans 100-åriga mormor. I musikvideon till låten ”1-800-273-8255” av Logic är huvudpersonen en ung afroamerikansk pojke som upptäcker att han är homosexuell. Den sista musikvideon är ”I’m Better” av Missy Elliot som innehåller välgjord koreografi och snabba kameraklipp. Det är också den musikvideo som innehåller flest element från hiphopkulturen.                 Teorierna som används i studien är det sociologiska begreppet intersektionalitet och Erving Goffmans gestaltningsteori. Metoden är kvantitativ innehållsanalys och den kvalitativa analysen utgår från misé-en-scène som har sitt ursprung inom filmvetenskapen.                Resultatet visar att i en genre där rapparna vill framstå som starka och respektfulla visar musikvideorna till både Macklemores ”Glorious” och Logics ”1-800-273-8255” en stark kärlek till en svag och utsatt person. Att skildra en äldre kvinna i en medelklassbakgrund och en ung homosexuell tonårspojke är vågat inom den här genren. Den här undersökningen kan visa på att alla musikvideor inom hiphoppen inte är homogena utifrån förväntningarna. / What are the expectations for a music video in the American hip hop genre? Many people think that a music video should include guns, spontaneous dance, fast cars and unclothed young woman. Exactly those features contain the normative music video during the time period of January 1 – September 30, 2017. The purpose of this study is analysing how far from that norm a popular hip-hop artist can deviate?               The study is divided into two parts. The quantitative section contains 66 music videos of 54 African American men, five African American women, five white men, one white woman and one Asian man. Based on a quantitative analysis that among other things looks at the environment the music video plays out in, what the artists do and what camera angles the artists are shot in, the normative music video is created during the time period. Three of them were selected on the basis that they most went from the norm and constitute the qualitative analysis parts. The music video for "Glorious" by Macklemore is about his 100-year-old grandmother. In "1-800-273-8255" by Logic is the protagonist a young African American boy who discovers that he is gay. The last music video is "I'm Better" by Missy Elliot which features well done choreography and fast camera clips. This is also the music video that contains the most elements of hip-hop culture.               The theories used in the study are the sociological concept of intersectionality and Erving Goffman's framing theory. The method of qualitative analysis is based on misé-en-scène originating in film science.               The results show that in a genre where the rappers want to appear strong and respectful, the music videos for both Macklemore's "Glorious" and Logic's "1-800-273-8255" show a strong love for a weak and vulnerable person. Depicting an older woman in a middle-class background and a young gay teenage boy is daring in this genre. This study can show that not all music videos in hip hop are homogeneous based on expectations.

Denna studie berör fenomenet svensk gangsterrap och ämnar att kritiskt granska innehållet som kommuniceras ut via musikvideos till samhället. Syftet är att undersöka huruvida våld samt kriminalitet i relation till maskulinitet upprätthålls inom det diskursiva fältet gangsterrap. Studien avser bidra med kunskap om vad det finns för relation mellan våld och kriminalitet samt maskulinitet inom den svenska gangsterrappen. För att genomföra detta kommer metoden multimodal kritisk diskursanalys appliceras på materialet som består av gangsterrapparen Einárs tre mest visade musikvideos från åren 2019–2021. Det teoretiska ramverket består av diskurs, social semiotik och maskulinitet. Tillsammans med maskuliniteten beskrivs även begrepp som hegemonisk maskulinitet och machokultur. Studiens analys identifierar tre diskursiva teman som handlar om – 1) Pengar som maktsymbol, 2) En riktig man bär vapen och 3) Rädslan för att visa känslor. Dessa teman bidrar till en stark relation mellan maskulinitet och våld samt kriminalitet. Genom framgång, våldsamhet och kriminalitet kan man inom den svenska gangsterrappen hävda sin maskulinitet och makt. De diskurser som identifierats inom gangsterrappen kan även vara med och bidra till könsnormer i samhället där maskuliniteten (re)konstrueras. Det finns däremot en strävan efter att tillåtas visa känslor inom gangsterrappen, trots att detta kan påverka artistens anseende och gå emot de maskulina normerna.

I denna uppsats undersöks hur den amerikanska hip hopen ackulturerats hos artisten El Chojini Spanien med avseende på temat rasism i hans texter. Uppsatsen tar upp ackulturation avamerikansk rap i Europa, Spanien, och i synnerhet hos artisten ifråga. Framställningen syftar till att belysa forskningsläget på området, och därifrån vittna om likheter och skillnader itexter inom hip hop på bägge sidorna om Atlanten. I framställningen finns också en kvantitativ textanalys

Uppsatsen uppehåller sig vid hur maskulinitet och kriminell identitet konstrueras när individer s a s ”berättar sig själva”, konstruerar ett narrativ, en levnadsteckning, utifrån de egna erfarenheterna och den kontext de ingår i. Syftet är att visa hur texter ur den s k ”gangsterrappen”, genom berättelser om brott är identitetsskapande samt kan utgöra en resurs för konstruerande av en hegemonisk maskulinitet. Metoden utgörs av narrativ analys, en kvalitativ forskningsmetod inriktad på människors berättelser, händelser över tid, samt hur dessa händelser, eftersom de är både menings och identitetsskapande för individen, avgör hur denne ser på sin tillvaro och utgör grund för individens beslut. Texter av svenska rap-artister, vilka räknas till kategorin gangsterrappare och vilka kan anses ha nått framgång med sin musik, närläses och analyseras utifrån de temata, med fokus på s k ”maskulinitetsmarkörer”, som återfinns i texterna. Det är kriminologiskt relevant att undersöka relationen mellan socialt konstruerad maskulinitet och en kriminell livsstil utifrån möjligheten till förändring. Studiens resultat visar att där går att urskilja tre temata i de analyserade rap-texterna, vilka, genom berättelser om brott, utgör resurs för konstruerandet av en hegemonisk maskulinitet: kapabel att utöva våld, risktagare, samt upprorisk och nyskapande. Gemensamt för samtliga studerade narrativ, i texterna, är att de är berättelser om händelser vilka utgör brott, men vilka i sammanhanget inte uppfattas som brott, utan som nödvändiga och försvarbara handlingar. Där finns därför en tydlig koppling mellan det egna narrativet om brott och individens konstruktion av hegemonisk maskulinitet. Berättelser om brott utgör s k hjältenarrativ sant ger individen tillgång till resurser som makt och kontroll.

Iced out vitguld, färggranna ädelstenar och emalj. Bling kommunicerar framgång och är en plats för att uttrycka sin individualitet. Föreställande allt från klassiska symboler till moderna logotyper eller seriefigurer, i dyrbara material och höga prislappar. Men hur ser det ut om man applicerar amerikanskt bling på svenska symboler, och vad är skillnaden mellan amerikansk och svensk popkultur? Om man byter ut vitguld med aluminium och emalj till sprayfärg? Om det istället för att drip too hard, drip too lagom. / Iced out white gold, Colorful gemstones, and enamel. Bling communicates success and is a place to express one’s individuality, depicting anything from classic symbols to modern logos or cartoon characters.  But what happens if you apply American bling to Swedish symbols? And what are the differences between American and Swedish pop culture? If we change white gold to aluminium and enamel to spray paint? If instead of drip too hard, drip too lagom.

Since its conception, hip hop has assumed an increasingly important role in today's media society. Today, many swedish hip hop artists often find themselves at the intersection of bottom-up and top-down representations. Despite the genre's many positive features of self-expression and social reflection, artists are constantly faced with a complex challenge. Hip hop artists must constantly navigate prejudice, stereotypes, and sometimes one-sided media representations while trying to convey their voices and perspectives. Through a case study of five Instagram images each of five different Swedish rap artists, a total of 25 images (Yasin, Asme, ADAAM, Z.E and Silvana Imam), a thematic content analysis and a social semiotic analysis, this study aims to investigate and analyze bottom-up representations of Swedish rap artists in social media. The study also aims to contribute to the discussion and problematization of whether, and if so how, rap artists themselves can challenge or reproduce prevailing top-down representations of them. The theoretical framework consists of representation, social semiotics, active choice theory, multimodality, intersectionality and norms. The empirical material has been interpreted and analyzed through the theoretical framework along with a denotative and connotative analysis and the analysis categories camera angle, poses and attributes in order to uncover the underlying meanings of the empirical material. The analysis suggests four identified themes in the empirical material which are power and status, glamorous and exclusive lifestyle, criminality and intimacy. The analysis shows that rap artists use different types of semiotic resources to emphasize and represent different aspects of themselves. For example, camera angles are used in a frog’s-eye view to represent the artists as authoritarian and rich of status, which is linked to norms of status. Expensive and exclusive designer clothes are used to give the appearance of a glamorous and exclusive lifestyle, while black clothes and threatening poses accentuates a criminal image linked with the lifestyle of a Swedish rap artist. Through semiotic resources related to norms of intimacy, the artists help to represent themselves as intimate. The analysis suggests that rap artists can both challenge and reproduce top-down representations of themselves, but that they in most cases only reproduce the perception of them.

Temat för denna studie är flerspråkighet i samtida svensk raplyrik. Flerspråkighet betraktas här som språkväxling i konstnärlig framställning, och genom en kvalitativ analys av tolv svenska raptexter, utgivna mellan 2013 och 2019, undersöks vilka funktioner språkväxlingen har i texterna, hur den skapar mening och identitet och hur den kan tolkas på ett övergripande plan i relation till hiphop som genre. Utifrån Androutsopoulos (2010) relateras språkväxlingen till texternas struktur, och med grund hos Sarkar och Winer (2006) diskuteras språkväxlingens performativa, pragmatiska och poetiska funktioner, med särskild tyngdpunkt på performativitet (Pennycook, 2004). Analysen visar att språkväxlingens performativa, pragmatiska och poetiska funktioner kan tolkas utifrån fyra linjer som har att göra med genrespecifika drag inom hiphop: (1) konstruktionen av autenticitet, (2) framställningen av jaget, (3) hanteringen av rim och rytm och (4) spänningen mellan det lokala och det globala, till vilken kan kopplas en gestaltning av ett kulturellt mellanförskap.

I fokus för denna studie står två svenska hiphopband – Labyrint och Kartellen, och hur de gestaltats i tio olika artiklar, i samband med avbokade konserter. Syftet med den här studien är att med hjälp av textanalys försöka förstå hur nyhetstidningars porträttering av musiker kan tolkas olika beroende på ordval och vem som får komma till tals. För att besvara syftet har vi utgått från två frågeställningar: Hur framställs grupperna genom det narrativa berättandet, och hur kan det narrativa berättandet tolkas? I vår tolkning har vi utgått från hermeneutiska och den postmodernistiska synen – att det finns mer än en sanning.För att lyfta analysen till en makronivå använder vi begreppen representation, moralpanik och makt. Detta för att förstå, förklara och bedöma materialet som framkommer i vår studie. I analysen framträder mönster i artiklarna om båda banden. I samtliga artiklar om både grupperna blir de omnämnda, men direktciteras enbart i strax under en tredjedel. Däremot direktciteras andra aktörer i varje artikel. Vi kan även se att skribenten lagt upp artiklarna likt ett drama, där nyhetsvärdet till stor del ligger i den maktkamp som utspelas mellan de olika aktörerna. Journalisten spelar en viktig del av denna maktkamp. Genom narrativet kan journalisten inte bara gynna eller missgynna aktörerna, utan även påverka läsaren i önskad riktning. / The focus of this essay is on two Swedish hiphop bands – Labyrint and Kartellen, and how they are represented in ten different articles in connection to cancelled concerts. The purpose of this study is to, by the use of text analysis; understand how newspapers’ portrayal of musicians can lead to different interpretations depending on the choice of words and who gets to be heard. We have used two main questions in order to find out the results of our study: How are the bands portrayed through the narrative storytelling? and how can the narrative storytelling be interpreted? We have used the hermeneutic paradigm and the postmodern perspective as a frame for our study – that there is more than one truth.We are using three different concepts to lift this analysis to a macro level; representation, moral panics and power. The reasons why we are using them, is to understand, explain and form an opinion of the material that emerges from our study. There are patterns shown in our analysis regarding the two bands. The bands are mentioned in all the articles, but they are only directly quoted in just under a third of the articles. Meanwhile, other participants get directly quoted in every article. We can even see that the writer has constructed the articles like a drama, where the news value in big part is being played between the different participants. The reporter plays a big part of this power struggle. Through the narrative the journalist do not only have the power to benefit or disfavour the participants, but also affect the reader by steering him or her in a wanted direction.