Den här studiens syfte var att undersöka vilka sociala problem som uppmärksammas imusiktexterna, samt att ta reda på hur de sociala problemen beskrivs. Vi använde oss av enkvalitativ metod i form av en litteraturstudie. Studien gick ut på att undersöka musiktexterinom genren svensk rapp och hiphop. I studien gick det att identifiera sex stycken olikakategorier av sociala problem. Dessa sociala problem var våld, kriminalitet, alkohol & droger,vapen, segregation och psykisk ohälsa. I studien framkom det att sociala problemframkommer i hög utsträckning i de flesta av de musiktexter som analyserades. I analysen togvi hjälp av teorin om stigma, stämplingsteorin och diskursanalys. / The purpose of this study was to investigate which social problems are noticed in the musiclyrics, and to find out how the social problems are described. We used a qualitative method inthe form of a literature study. The study focused on examining musical texts in the genre ofSwedish rap and hip hop. In the study, it was possible to identify six different categories ofsocial problems. These social problems were violence, crime, alcohol & drugs, weapons,segregation and mental illness. The study showed that social problems appear to a large extentin most of the music texts that were analyzed. In the analysis, we took the help of the theoryof stigma, the stamp theory and discourse analysis.

This study is based in my own passion for music theory combined with my experience in practicing of and engaging with hip-hop music and culture. Seeing as the music theory curriculum in Sweden is heavily based on traditional western music this study asks the question: “how does traditional western music theory show itself in hip-hop music?”. The study is due to its smaller scope focused on three musical parameters, these being: rhythm, chords, and form. The study consists of a newly created curriculum based on a number of different hip-hop songs and how they could be used in music theory education followed by a qualitative deductive analysis of said curriculum. Analyzing the music examples through the lens of music didactics showed that the use of hip-hop music in music theory education could serve as bridging a cultural gap between teacher and students; lead to interesting discussions about musical form, as well as engaging students who might not have a previous connection to the culturally traditional music. / Studien grundar sig i min egen passion för musikteori kombinerat med min erfarenhet av att utöva och engagera mig i hiphop både som musikgenre och subkultur. Musikteoriundervisningen i Sverige baseras på traditionell västerländsk musikteori och studien ställer därför frågan: "hur tar sig traditionell västerländsk musikteori uttryck i hiphopmusik?". I och med studiens mindre omfång undersöks endast tre musikaliska parametrar, dessa är: rytm, ackord och form. Studien består av ett nyskapat undervisningsmaterial baserat på ett fåtal låtexempel ur musikgenren hiphop och hur de kan användas i musikteoriundervisning, följt av en kvalitativ, deduktiv analys av tidigare nämnda undervisningsmaterial. Genom att analysera låtexemplen utifrån musikdidaktik som teoretiskt perspektiv visade studien att användningen av hiphopmusik i musikteoriundervisning kan leda till: att minska ett kulturellt gap mellan lärare och elev; intressanta diskussioner kring musikalisk form; samt engagera elever som kanske inte har en tidigare koppling till den kulturellt traditionella musiken.