Denna studie berör fenomenet svensk gangsterrap och ämnar att kritiskt granska innehållet som kommuniceras ut via musikvideos till samhället. Syftet är att undersöka huruvida våld samt kriminalitet i relation till maskulinitet upprätthålls inom det diskursiva fältet gangsterrap. Studien avser bidra med kunskap om vad det finns för relation mellan våld och kriminalitet samt maskulinitet inom den svenska gangsterrappen. För att genomföra detta kommer metoden multimodal kritisk diskursanalys appliceras på materialet som består av gangsterrapparen Einárs tre mest visade musikvideos från åren 2019–2021. Det teoretiska ramverket består av diskurs, social semiotik och maskulinitet. Tillsammans med maskuliniteten beskrivs även begrepp som hegemonisk maskulinitet och machokultur. Studiens analys identifierar tre diskursiva teman som handlar om – 1) Pengar som maktsymbol, 2) En riktig man bär vapen och 3) Rädslan för att visa känslor. Dessa teman bidrar till en stark relation mellan maskulinitet och våld samt kriminalitet. Genom framgång, våldsamhet och kriminalitet kan man inom den svenska gangsterrappen hävda sin maskulinitet och makt. De diskurser som identifierats inom gangsterrappen kan även vara med och bidra till könsnormer i samhället där maskuliniteten (re)konstrueras. Det finns däremot en strävan efter att tillåtas visa känslor inom gangsterrappen, trots att detta kan påverka artistens anseende och gå emot de maskulina normerna.

This study aims to show how religion is presented in four Swedish gangster rappers’ lyrics: Einár, Yasin, Dree Low and Ant Wan. This is done partly by looking at if the same religious themes, showed from earlier studies about american gangster rap, also appears in the Swedish lyrics, and if new theme can be found, partly by looking at Hjelm’s (2014) theory about “The new visibility of religion” and apply it on the results. The following research questions are formulated to conduct said research: (1) Can some of the themes that appears in Tinajero (2013) and Walsh (2013) studies also be found in the gangster rappers’ lyrics? If so, which ones? (2) Which other themes can be found in the lyrics? and (3) How is religion presented, based on Hjelm’s theory about the new visibility of religion? The method used in this study is a qualitative text analysis, with thematization and categorization. The study shows that four themes can be found in the gangster rappers’lyrics: the paradox between the ‘street life’ and the religious life, resurrection, God as a mainstay and a protector, and forgiveness from (a judging) God. The study also shows that the presentation of religion as a solution or problem tended to focus on an individual level, rather than a societal level, and to be more positive than negative, with religion as an important function in the rappers’ life. / Studiens syfte har varit att ta reda på hur religion framställs i de fyra svenska gangsterrapparna Einar, Yasin, Dree Low och Ant Wans låttexter. Dels genom att se om samma teman återkommer i den svenska gangsterrappen som den amerikanska, och om nya teman kan finnas, dels genom Hjelms teori om religionens nya synlighet (2014). Frågeställningarna för att uppnå detta var ”Går några av de teman som återkommer i Tinajero (2013) och Walsh (2013) studier att återfinna i gangsterrapparnas låtar? I så fall vilka?”, ”Vilka andra religiösa teman går att återfinna i låtarna?” och ”Hur framställs religion, utifrån Hjelms teori om religionens nya synlighet? (2014)”. Metoden som användes för att besvara frågorna var en kvalitativ textanalys baserad på Malteruds (2014) tillvägagångssätt med tematiseringar och kategoriseringar av texter, genom distans och närläsning. Teorin som applicerades i denna studie, och som ligger till grund för analyskapitlet var Hjelms (2014) teori om religionens nya synlighet (the new visibility of religion). De slutsatser som dragits visar bland annat att två teman från den tidigare forskningen också gick att återfinna i de svenska gangsterrapparnas låtar; ”paradoxen mellan ’the street life’ och det religiösa livet” och ”uppståndelse”, samtidigt som även två nya teman kunde utläsas; ”Gud som stöttepelare och beskyddare”, samt ”förlåtelsen av (en dömande) Gud”. En annan slutsats, baserat på teorin, var att religionens framställning visade sig vara så väl positiv som negativ, men att den största delen av religionens framställning/synlighet i låtarna var positiv, där religionen tenderar att fylla en viktig funktion i raparnas liv. Slutligen, så visar analysen av resultatet att i de sammanhang där religionen var synlig så låg fokuset av religionens roll på en individnivå och inte samhällsnivå. Det vill säga; när religionen antingen framställdes som något negativt eller som något positivt så var det i mening av hur det påverkade de enskilda rapparna och deras nära, och inte hur religionen påverkade samhället i stort.