Under 2000-talet har det svenska samhället förändrats. Segregationen i samhället har ökat och utsatta områden med låg socioekonomisk status har växt fram. Under 2010-talet har även en problematik med gängkriminalitet som har den segregerade förorten som bas växt sig stor. Gängkriminaliteten och det ökande antalet skjutningar har eskalerat och utgör idag en av de av de viktigaste politiska frågorna. Parallellt med gängkriminalitetens framväxt har musikgenren gangsterrap växt fram. Under slutet av 2010-talet har gangsterrappen kommit att bli en av de allra största musikgenrerna i Sverige. Genren dominerar idag de svenska topplistorna avseende vilken musik som spelas mest på olika streamingtjänster. Inom genren återspeglas i text och video ofta en kriminell livsstil med hög materiell status, gängkopplingsmarkörer, vapen och narkotikabruk. Mot bakgrund av genrens koppling till gängkriminalitet och den breda lyssnarskara som genren idag har syftar den här studien till att undersöka vad i genrens musik som är meningsskapande och tillför mening till lyssnarens livsvärld. Men även om eller hur något förändrats i det hänseendet efter att media gjort publiceringar av artisternas kriminalitet. Studien utgår från en fenomenologisk metodansats där lyssnarens subjektiva upplevelser och erfarenheter står i centrum. Studiens teoretiska ram bygger på Husserls intentionalitetsteori, Habermas teorier om i livsvärlden och dess förhållande till systemvärlden samt Schwartz teori om värdesystem. I studiens resultat påvisas bland annat att genrens musik fyller en funktion som motivation till handling. Men även att det verkar finnas en skillnad mellan lyssnare av manligt och kvinnligt kön när det gäller förhållningssätt till genrens texter.

Gangsterrap och dess eventuella kopplingar till kriminalitet har under senaste tiden varit omskrivet och omdebatterat i svensk media. Studiens syfte har varit att analysera hur svensk media framställer gangsterrap som ett fenomen relaterat till brottsutveckling samt vilka konsekvenser en sådan framställning kan innebära. Syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av Carol Bacchis diskursanalytiska metod What’s the problem represented to be?, vilken också utgjorde studiens teoretiska ramverk. Under analysen identifierades tre problemrepresentationer som framställer “gangsterrap” som ett problem kopplat till brottsutveckling: “Gangsterrap är en integrerad del av gängkriminalitet”, “Gangsterrap bidrar till att unga blir kriminella” samt “Gangsterrap leder till grövre kriminalitet”. Två teman identifierades kopplat till vilka effekter problemrepresentationerna skulle kunna innebära. Det första var att termen gangsterrap kan ha en begränsande effekt för dem som förknippas med epitetet. Den andra effekten som framkom var att problemrepresentationerna reproducerar en förståelse av vi/dem.

No description available.

Ett problemområde inom rap är att utövarna av genren tenderar att skildra kriminella levnadsvanor, och döms för exempelvis grova våldsbrott samtidigt som genren har expanderat kraftigt i Sverige sedan den introducerades på 90-talet. Denna uppsats utforskar människors förhållningssätt till rap, och främst universitetsstudenter som kan uppskatta genren även om dem lever ett liv som inte är nära de områden i Sverige där den vanligare förekommer. Utifrån insamling av data från fyra intervjudeltagare, samt relevant tidigare forskning har jag kommit fram till att det finns flera aspekter i rappen som kan leda till att människor kan förhålla sig positivt till genren. Det finns tillfällen då människor inte ens behöver sätta sig in i låttexten tillhörande ett specifikt verk gällande gangsterrap för att kunna uppskatta verket i sin helhet. Det är möjligt att skilja på verk och person, att uppskatta genren även om man tar avstånd från dess potentiellt kriminella textskildring, samt att även om denna skildring kan vara en del av ett verk är det möjligt att uppskatta texten likväl utifrån vad som uttrycks i texterna.

Few subjects have been debated and affecting our society as much as shootings and gang related crimes recently. Sweden is no longer portrayed as the “little land just right”, but instead as a society with increasing social economic diversity, criminality and shootings with lethal outcomes. One of the country's most influential artists Yasin is both celebrated for his music and convicted for his actions related to gang criminality. The study is focusing on researching how masculinity and intersectionality is portrayed from a selection of Yasin's songs released between 2015 - 2021. The case study contributes to an increased understanding and a wider perspective about how gangster rap portrays violence, criminality and social alienation. Masculinity and intersectionality constitute the theoretical framework of the study. The lyrics were thoroughly analyzed by using critical discourse analysis and the analytical tools lexical choice, emotionally charged word and intertextuality with the purpose of finding hidden power relations and discursive themes. The result of the study shows seven prominent discursive themes related to intersectionality and masculinity. Discourses about violence, inequality, drugs, social alienation and police contempt correspond with previous research and commonly appearing discourses in the genre. Yasin contributes to the maintenance of oppressing women and the glorification of a criminal lifestyle characterized by violence, power and money. However, there is a clear breaking point around 2019 where there are two prominent themes where Yasin is portrayed as more vulnerable and exhibits a clear distance from the criminal life that has been a part of him and his music. / Få ämnen har tagit så mycket plats i den samhälleliga debatten som skjutningar och gängkriminalitet den senaste tiden. Sverige framställs inte längre som Landet Lagom utan i stället som ett samhälle med ökande klassklyftor, kriminalitet och dödsskjutningar. En av landets mest inflytelserika artister, Yasin, är både prisad för sin musik och dömd för sina handlingar kopplade till gängkriminalitet. Studien fokuserar på att undersöka hur maskulinitet och intersektionalitet skildras i ett urval av Yasins låtar mellan 2015 - 2021. Fallstudien bidrar till ökad kunskap om hur gangsterrap skildrar våld, kriminalitet och utanförskap. Studiens teoretiska ramverk utgår från kritisk diskursanalys, maskulinitet och intersektionalitet. Utifrån metoden kritisk diskursanalys och analysverktygen lexikala val, värdeladdade ord och intertextualitet har texterna analyserats i syfte att noggrant undersöka vilka diskursiva teman och dolda maktrelationer som går att utvinna ur texterna. Studiens resultat visar sju framträdande diskursiva teman kopplade till intersektionalitet och maskulinitet. Diskurser om våld, kvinnoförakt, droger, utanförskap och polisförakt överensstämmer med tidigare forskning kring vanligt förekommande diskurser inom genren. Yasin bidrar till ett upprätthållande av kvinnoförtryck och glorifiering av ett kriminellt liv präglat av våld, makt och pengar. Däremot identifieras en tydlig brytpunkt runt 2019 där två diskursiva teman identifieras. Yasin framstår som alltmer sårbar och uppvisar ett avståndstagande till den kriminella livsstilen som tidigare varit hans liv och musik.

Denna uppsats diskuterar hur kriminalitet kan konstrueras genom analys av populärkulturella framställningar av kriminalitet utifrån ett historiskt jämförande perspektiv. Vi har gjort det genom en fallstudie av två svenska musikvideor inom genren hiphop, daterade från två olika decennier. Med metoden multimodal kritisk diskursanalys ämnar uppsatsen att kritiskt problematisera konstruktionen och framställningen av kriminalitet och granska hur dessa förändrats över tid.  Uppsatsen ämnar också kontextualisera resultatet och sätta det i relation till samhälleliga diskurser. Meningen är att bidra med inspiration till fortsatt forskning på temat framställning av kriminalitet inom svensk hiphop.   Till fallstudien har musikvideorna Kompisar från förr av The Latin Kings (från 1994) och Drip 2 hard av Einár (från 2019) valts. Det teoretiska ramverket består av populärkultur, kriminalitet och socialsemiotik varav diskurs, ideologi och makt samt kritik är underrubriker till socialsemiotik. Mot bakgrund av detta har de två texterna analyserats denotativt och konnotativt ur följande perspektiv: lexikala val, attribut och poser. Den semiotiska analysen visar att ordval, attribut och visuell framställning används för att bidra till en framställning av kriminalitet som något hotfullt men statusfyllt och glorifierat i de båda musikvideorna. En påfallande skillnad är däremot att lexikala val och attribut framställer kriminalitet som än våldsammare och mer glorifierad i Einárs musikvideo, något som kan tros vara en konsekvens av den neutralisering av ideologier som sker genom långvarig exponering.    I enlighet med tidigare forskning visar uppsatsen att framställningen av kriminalitet har en politisk grund i resan till att bli rik och uppnå hierarkisk, ekonomisk och relationell status genom kriminella handlingar. Uppsatsen identifierar flera olika typer av diskurser som detta kan kopplas till, som diskurser om gängkultur, integration och gangsterliv. / This essay discusses how criminality can be constructed by analyzing popular culture representations of criminality from a historical comparative perspective. This was carried out through a case study of two Swedish music videos in the genre of hiphop, dating from two different decades. Using the method of multimodal critical discourse analysis, the essay aims to critically problematize the construction and representation of criminality and examine how these have changed over time. The essay also aims to contextualize the results and put them in relation to societal discourses. The intention is to provide inspiration for further research on the theme of the representation of criminality in Swedish hiphop.   For the case study, the music videos Kompisar från förr by The Latin Kings (from 1994) and Drip 2 hard by Einár (from 2019) have been chosen. The theoretical framework consists of popular culture, criminality, social semiotics, of which discourse, ideology and power, and criticism are subheadings of social semiotics. Against this background, the two texts have been analyzed denotatively and connotatively from the following perspectives: lexical choices, attributes and poses. The semiotic analysis shows that word choice, attributes and visual representation are used to contribute to a representation of criminality as something threatening but status-filled and glorified in both music videos. A striking difference, however, is that lexical choices and attributes portray crime as even more violent and glorified in Einár's music video, which can be thought to be a consequence of the neutralization of ideologies that occurs through prolonged exposure.   In line with previous research, the essay highlights that the representation of criminality has a political basis in the journey to become rich and achieve hierarchical, economic and relational status through criminal acts. The essay identifies several different types of discourses to which this can be linked, such as discourses on gang culture, integration and gangsterism.

Dagens mest populära gangsterrap uppmärksammas inom mediala diskurser som glorifierande till kriminalitet. Denna studie ämnar att skifta fokus till hur unga killar upplever gangsterrapen och om de påverkas av den glorifiering som förekommer i låtarna. Studiens syfte eftersträvar att undersöka de personliga upplevelser och känslor som gangsterrapens textinnehåll skapar för unga killar från en Stockholmsförort. Med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer klargörs upplevelser och känslor kring gangsterrapen för att besvara frågeställningarna. Dessa lyder; Upplever unga killar i en Stockholmsförort att det finns associationer mellan texterna och deras verklighet? Hur kan de unga killarna påverkas av den uppmuntran och normalisering av kriminalitet som uttrycks i gangsterrapens låttexter? För att besvara studiens syfte deltog fem respondenter i åldrarna 15–16 i undersökningen. Samtliga var unga killar som är uppväxta i förorten och lyssnar dagligen på gangsterrap. Resultatet i studien visade att textinnehållet i dagens gangsterrap bringar en gemenskapskänsla i skildringen av deras upplevda verklighet i förorten. Vidare var framgången den främsta aspekten till att inspireras av textinnehållet och dess tillhörande uttryck genom bland annat pengar, materialism och tjejer. Vägen till att nå den eftersträvade framgången visade sig vara grundad i de villkor som de unga i förorten upplever. Resultatet visade även att det finns ett samband mellan områdets influenser och gangsterrapen som tillsammans skapar en eftersträvan av framgång. Avslutningsvis delar studiens respondenter uppfattningen om att glorifieringen av kriminalitet inom gangsterrap inte uppmärksammas i samma grad som aspekterna av framgång. Detta innebär att framgång blir målet och inte kriminaliteten i sig. / Today's most popular gangster rap is observed in the media as glorifying to crime. This study intends to shift the focus to how young boys experience gangster rap and whether they are affected by the glorification that occurs in the songs. The purpose of the study is to investigate the personal experiences and feelings that the gangster rap's lyrics create for young boys from a Stockholm suburb. With the help of a qualitative method and semi-structured interviews, the experiences and feelings about gangster rap are clarified to answer the questions that the study aims to answer. These are; in which extent do the young boys experience that there is a relationship between the texts and their reality? How can young boys in a Stockholm suburb be affected by the encouragement and normalization of crime expressed in the gangster rap's lyrics? For the purpose of the study, five respondents aged 15-16 years participated in the research. All of these were young boys who grew up in the suburbs and listened to gangster rap daily. The results of the study showed that the textual content of today's gangster rap brings a sense of solidarity in the depiction of their perceived reality in the suburbs. Furthermore, the results also showed that success was the main aspect of being inspired by the textual content and its associated expression through money, materialism and women. The path to achieving the desired success turned out to be based on the conditions that the young people in the suburbs experience. The results also show that there is a connection between the area's influences and the gangster rap, which together create a pursuit of success. In conclusion, the study's respondents opine that the glorification of crime within gangster rap does not attract in the same degree as the aspects of success within it does. This implify that success becomes the goal and not the crime itself.

Denna studie berör fenomenet svensk gangsterrap och ämnar att kritiskt granska innehållet som kommuniceras ut via musikvideos till samhället. Syftet är att undersöka huruvida våld samt kriminalitet i relation till maskulinitet upprätthålls inom det diskursiva fältet gangsterrap. Studien avser bidra med kunskap om vad det finns för relation mellan våld och kriminalitet samt maskulinitet inom den svenska gangsterrappen. För att genomföra detta kommer metoden multimodal kritisk diskursanalys appliceras på materialet som består av gangsterrapparen Einárs tre mest visade musikvideos från åren 2019–2021. Det teoretiska ramverket består av diskurs, social semiotik och maskulinitet. Tillsammans med maskuliniteten beskrivs även begrepp som hegemonisk maskulinitet och machokultur. Studiens analys identifierar tre diskursiva teman som handlar om – 1) Pengar som maktsymbol, 2) En riktig man bär vapen och 3) Rädslan för att visa känslor. Dessa teman bidrar till en stark relation mellan maskulinitet och våld samt kriminalitet. Genom framgång, våldsamhet och kriminalitet kan man inom den svenska gangsterrappen hävda sin maskulinitet och makt. De diskurser som identifierats inom gangsterrappen kan även vara med och bidra till könsnormer i samhället där maskuliniteten (re)konstrueras. Det finns däremot en strävan efter att tillåtas visa känslor inom gangsterrappen, trots att detta kan påverka artistens anseende och gå emot de maskulina normerna.

The purpose of the study has been to examine how meaning is created in the song lyrics of the Swedish gangster rapper Ant Wan. This has been done partly by iden- tifying the meaning-making themes in the song lyrics and partly by using Park's (2010) theory of meaning-making. To investigate this, two research questions have been used:  The first is "What existential meaning-making themes can be reflected in the song lyrics?" and the second is "In what way are the existential meaning-making themes presented in Ant Wans song lyrics and how can they be understood based on Park's meaning-making theory?" The method underlying the entire study is a qualitative content analysis with an abductive approach and the material has undergone coding and thematic processes based on Boréus & Bergström (2005) and Lindgren (2014). The theory used in the study is Crystal Park's (2010) theory and model of meaning making.  The conclusion of the study shows that there were existential meaning-making themes in Ant Wans song texts and these themes could be explained based on Crystal Park's (2010) theory of meaning-making. The themes that could be identi- fied in the lyrics were Existential questions, Love, Religion and Criminality. These themes were then explained based on the theory that some form of process could be interpreted in the texts based on the concepts of global meaning and situational meaning. Finally, the analysis shows that there are several parallels between the theory and the empirical data used to create an understanding of the content of the text extracts. The conclusion of the study also shows that traces of previous research and its results could be found in this study's results and analysis.

This study examines how the language in Swedish gangsta rap has changed over the last 20 years. More specifically, the aim is to test a formulated hypothesis whether there has been an increase in the total amount and frequency of references to the subjects “weapons”, “violence” and “drugs” in the lyrics, as well as answer the research question whether there are correlations between certain subjects regarding frequencies and amount of references. Furthermore, the analysis seeks to explore in what way language is used to represent gangsta rap as a music genre and societal phenomena by applying Stuart Hall's theory of representation as the study’s theoretical framework. The study is comparative and a quantitative content analysis was chosen as a methodological approach to analyze a sample in total of 20 Swedish gangsta rap songs from each year of 2001, 2011, and 2021. The results showed that weapons was the only subject that continually increased in the total amount of references from 2001 to 2021. The total amount of references to violence had its peak in 2001 while the total amount of drug references was highest in 2011. A positive correlation was found between the variable of the song’s release year and total amount of violence references. Additionally, a stronger positive correlation was found between frequency of violence references and weapon references. These correlations indicate that an increase of one variable correlates with an increase of another variable. The examined changes of the total amount and frequencies of references from 2001 to 2021 have brought knowledge about to what degree these subjects characterize gangsterrap as a subgenre during these specific years. Finally, the result can contribute to an understanding in how language use in Swedish gangsta rap can represent the genre as a societal phenomena.