Ett problemområde inom rap är att utövarna av genren tenderar att skildra kriminella levnadsvanor, och döms för exempelvis grova våldsbrott samtidigt som genren har expanderat kraftigt i Sverige sedan den introducerades på 90-talet. Denna uppsats utforskar människors förhållningssätt till rap, och främst universitetsstudenter som kan uppskatta genren även om dem lever ett liv som inte är nära de områden i Sverige där den vanligare förekommer. Utifrån insamling av data från fyra intervjudeltagare, samt relevant tidigare forskning har jag kommit fram till att det finns flera aspekter i rappen som kan leda till att människor kan förhålla sig positivt till genren. Det finns tillfällen då människor inte ens behöver sätta sig in i låttexten tillhörande ett specifikt verk gällande gangsterrap för att kunna uppskatta verket i sin helhet. Det är möjligt att skilja på verk och person, att uppskatta genren även om man tar avstånd från dess potentiellt kriminella textskildring, samt att även om denna skildring kan vara en del av ett verk är det möjligt att uppskatta texten likväl utifrån vad som uttrycks i texterna.