The aim with this work is to understand and point out how significant Facebook is for teenager´s identity-construction. Through interviews with six teenagers, three boys and three girls in the age of sixteen and seventeen, I investigated how teenagers use Facebook and what purpose these interviewees put out to be members at Facebook. The interview-material then was analyzed from selected sociological/social psychology theories and also previous research. The study showed that the interviewees self-presentations for the sake of their awareness was more characterized of reflexivity than spontaneity. Because of their broad audience they choose to not write or publish too private information about themselves on Facebook. Despite a reflexive approach the identity-construction on Facebook could be affected of other people in a negative direction. The study also showed that the teenagers had conflicting emotions about being members at Facebook.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet. De menade att det var lätt att ryckas med i handling och de värderingar som finns i Härskarringen. Men de uttryckte också en vilja att kunna titta kritiskt på populärkulturen och hålla sig på avstånd. Uppsatsen utmynnar i en vilja om en generell mediepedagogik som genomsyras av en förståelse för elevens befintliga och pågående kulturella identitetsprocess.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen. Slutsatsen är att vi inte kan förstå en individs upplevelser av sin levnadssituation och identitetsskapande utan att se till helheten. Vi har funnit att upplevelsen av sig själv och identitetsskapandet har förändrats i en situation av arbetslöshet.</p>

<p>This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity. Roles, anxiety and guilt influence the mother’s identity development, and Cooley and Meads ideas about the self are still going strong today.</p>

<p>Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).</p><p>Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.</p><p>Våra frågeställningar är:</p><p>- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?</p><p>- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?</p><p>- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?</p><p>För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten. Större delen, 156 (90,7 %) av 172, av de respondenter som deltog i undersökningen uppger att de har sett eller ser på en eller flera TV-såpor. Vidare visar resultatet att ett stort antal 11-12 åringar känner igen sig, sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor. Om man är pojke eller flicka, visar endast en marginell skillnad.</p><p>Skolan kan använda TV-såpor som ett pedagogiskt verktyg exempelvis genom att visa episoder från TV-såpor och utifrån dem skapa diskussioner och låta barnen dramatisera olika händelser.</p>

This essay has been conducted in order to increase a greater understanding and knowledge of young adults that interact and hang out on YouTube through the community Booktube. Booktube is a community where a broad mix of people talks about and share their greatest interests; books and reading. The study of this essay was conducted using semi-structured interviews with seven informants via Skype. The interview data was collected to answer questions about why these young adults activate themselves on Booktube, and also to understand how the Booktube community contributes to young adults identity development, both self-identity and social identity. Former studies and theories discussed in this essay to analyze and discuss the informants’ interview replies include: theories of identity development, social identity theory (SIT), social media and reading as an act contributing to a person’s identity development.

Denna studie undersöker bisexuella/pansexuella personers livsberättelser genom en narrativ, tematisk analys. Fokus i dessa berättelser är hur bisexuella/pansexuella personer förhåller sig till samhälleliga normer kring sexualitet och genus i berättelsen om den egna läggningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem bisexuella/pansexuella personer i Umeå med omnejd har material samlats in. Ur ett queerteoretiskt perspektiv framkom det i analysen att bisexuella/pansexuella personer ständigt förhåller sig till de samhälleliga normer som finns kring sexualitet och genus. Det handlar om normer, så som heteronormen och mononormen som finns och verkar inom de bisexuella/pansexuella, samt normer som verkar inom andra i deras närhet. Konsekvenserna är olika beroende på om människor följer dessa normer, där normbrytarna är de som lägger ner mer energi på att klassificera den egna sexualiteten. Likväl som normen antar att alla är heterosexuella, behöver inte heterosexuella bekänna sig eller tänka lika mycket kring de egna begären så som icke-heterosexuella gör. Utifrån narrativen får inte dessa personer bara ”vara” utan måste försvara sig gentemot andras bemötanden eller vad som förväntas enligt normer. Detta kan få både direkta och indirekta konsekvenser för bisexuella/pansexuella personer, under vilka villkor deras sexualitet får existensberättigande, för dem själva och för andra. Dessa konsekvenser visade sig i form av att respondenternas sexualitet blev ifrågasatt och villkorad av andra, samt var tvungna att försvara den egna normbrytande sexualiteten. Det visade sig även att familjesituationen och kön har betydelse för hur respondenterna upplevde och accepterade den egna sexualiteten. De respondenter som kom från familjer med mer konservativa åsikter hade större problem att acceptera sig själva, än de som kom från mer accepterande hem. kvinnorna hade mer positiva upplevelser av att komma till insikt med de egna begären än vad männen i undersökningen hade.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen. Slutsatsen är att vi inte kan förstå en individs upplevelser av sin levnadssituation och identitetsskapande utan att se till helheten. Vi har funnit att upplevelsen av sig själv och identitetsskapandet har förändrats i en situation av arbetslöshet.

This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity. Roles, anxiety and guilt influence the mother’s identity development, and Cooley and Meads ideas about the self are still going strong today.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008). För att på ett bra sätt besvara studiens frågor har datamaterialet analyserats med hjälp av en OLS regression för att undersöka alkoholkonsumtion samt en logistisk regression för att undersöka berusningsmönstret.Resultaten indikerar att föräldrars roll är större än vad man i dagens alkoholforskning lägger vikt på. Om föräldrarna själva konsumerar en högre andel alkohol ökar sannolikheten att deras barn dricker i större mängder och ökar risken för berusning, troligen på grund av social inlärning eller på grund av en mindre strikt förhållning till alkohol från föräldrarnas sida.Relationen mellan barn och förälder har även en viss skyddande effekt på så sätt att den minskar den totala alkoholmängden samt berusning.