Introduktion: Bipolär sjukdom har ökat de senaste 20 åren. Av alla psykiatriska sjukdomar är bipolär sjukdom den som har högst suicidfrekvens. Upp till 50 % av alla patienter med bipolär sjukdom kommer någon gång under sin livstid att försöka ta sitt liv. Bakgrund: Bipolär sjukdom är en allvarlig kronisk psykisk sjukdom som karaktäriseras av omväxlande episoder av mani, hypomani och depression. Det finns utlösande faktorer som kan trigga igång sjukdomsepisoder. Närstående har en betydelsefull roll för patientens tillfrisknande. Närstående kan vara både till hjälp och ibland ett hinder i sjuksköterskans arbete. Samtidigt behöver närstående få en bättre förståelse för patientens tillstånd. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudiens metod var utformad med induktiv ansats enligt Polit och Becks (2017) nio-steg. Efter kvalitetsgranskning med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall Guide to an Overall Critique of a Qualitative Reasearch genererades sju vetenskapliga kvalitativa artiklar, vilka utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet resulterade i fyra teman: Från förvirring till acceptans, Att behöva läkemedel – på gott och ont, Att inte få stöd av vården och Att känna sig annorlunda. Slutsats: Patienter behöver utökad information om sjukdomen vid diagnosticeringen. Patienter behöver mer stöd från vården i form av samtal, det behöver därför sättas in mer åtgärder och inte enbart medicinera patienterna.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen. Slutsatsen är att vi inte kan förstå en individs upplevelser av sin levnadssituation och identitetsskapande utan att se till helheten. Vi har funnit att upplevelsen av sig själv och identitetsskapandet har förändrats i en situation av arbetslöshet.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen. Slutsatsen är att vi inte kan förstå en individs upplevelser av sin levnadssituation och identitetsskapande utan att se till helheten. Vi har funnit att upplevelsen av sig själv och identitetsskapandet har förändrats i en situation av arbetslöshet.