The aim of this observational study was to see how social interaction works in nursing homesdayroom. The focus was to study the staff and the residents during lunch, afternoon coffee,and during the eventual common activity. The observation persons were passive and they didnot communicate with either staff nor with the residents. The theoretical framework usedwas Georetrendens theory, KASAM and Communication theory. The results showedthat social interaction in the dayroom of the nursing home is rarely spontaneous, but mustinstead be planned by the staff. The results also showed differences in theinteraction regarding the treatment of the residents. The younger and older staff had differentapproaches. Staff who had a different cultural background than the Swedish had anotherway to respond to the residents. The residents were unhappy about the lack of activities. Theyexpressed that they felt lonely when the staff had several tasks outside the nursinghome. Another thing we observed was that the staff often urged the residents to go and rest intheir apartments. There was also a difference in the various nursing homes that wereobserved; the smaller nursing home had one staffgroup that some of the residents had for longknown each other because of the small community they live in.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer. Med sociala möten menas alla former av mellanmänskliga relationer som en individ upplever genom livet vilka sker i olika sociala former av gemenskaper. Individen bygger upp en identitet utifrån kunskap om andra personer, sociala uttryck, normer och social interaktion. Sociala uttryck syftar till de uttryck individer använder sig av i samspelet mellan individerna i de mellanmänskliga relationerna och kunskap om språk, förmåga att tolka kroppsspråk, att kunna tolka olika tings symboliska innebörder är exempel på olika referensramar genom vilka en individ tolkar den sociala samvaron. Genom skapandet och utvecklingen av referensramar lär sig individen hur den kan förhålla sig till andra, de olika sociala uttrycken samt den sociala samvaron.

The purpose of this study was to investigate preschool teacher’s experience of children’s withdrawals during physical activity in preschool.   Interviews were used as a method to study the subject. Five preschool teachers was interviewed and recorded for a total of 109 minutes’ witch has been analyzed. The focus of the study is preschool teacher’s experiences accounting children 3-5 years of age. The theory of SOC, sense of coherence, founded by Antonovsky (2005) has been used in the study.   The results indicate that the preschool teachers have experience of children’s withdrawals during physical activity in preschool. According to the teachers, it is uncertainty over the activity, not trusting your body and low self-esteem that causes the withdrawals. Not feeling safe, a lack of social skills and disinterest over the activity is also causes for withdrawal. The withdrawals often happen verbally or invisible and quiet. The teachers frequently analyze their work to be able to develop the physical activity’s to be able to include everyone and make the experience of the physical activity motivating and fun. / Syftet med den här studien var att bidra med kunskap gällande förskollärares erfarenheter av barn som drar sig undan planerad fysisk aktivitet i förskolan samt på vilket sätt förskollärare arbetar för att inkludera dessa barn.   Kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på förskollärares erfarenheter av att arbeta med planerad fysisk aktivitet. Barn i åldrarna 3-5 år har framförallt varit i fokus. 5 förskollärare intervjuades i sammanlagt 109 minuter vilket har legat till grund för resultatet av studien. Antonovskys (2005) teori KASAM användes som teoretiskt ramverk.   Resultatet visade att samtliga förskollärare hade erfarenhet av barn som drar sig undan planerad fysisk aktivitet i förskolan. Barnen drog sig enligt deras erfarenheter undan på grund av osäkerhet inför vad som kommer hända, dålig tilltro till den egna kroppen och låg självkänsla. Även otrygghet, rädsla i sociala sammanhang och helt enkelt ointresse för aktiviteten kunde också göra att barn drar sig undan. Antingen kunde barnen dra sig undan verbalt med ljud eller ickeverbalt och tyst. För att inkludera alla barn arbetar förskollärarna med att stärka de barn som är osäkra samt analysera och ändra i de aktiviteter som utförs så att alla blir motiverade och har möjlighet att delta.

Bakgrund: Måltider utgör en social och kulturell grund där människor kan mötas i ett välbefinnande och samtidigt tillgodose sig näring. Ökad malnutrition med stigande ålder är ett globalt problem som omfattar både kognitivt medvetna och kognitivt nedsatta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att identifiera faktorer som vid måltider är av betydelse för välbefinnande och nutritionsstatus hos äldre människor boendes i särskilda boenden.Metod: En litteraturstudie med globalt perspektiv där vetenskapliga artiklar från Canada, Amerika, Storbritannien, Sverige, Danmark, Nya Zeeland och Australien var underlaget till resultatet. Inklusionskriterier var äldre över 65 år, kognitivt medvetna och kognitivt nedsatta vilka levde i särskilda boenden samt vårdgivare som arbetade i sådana.Resultat: Måltiden ger ett socialt och kulturellt sammanhang som stärker både boenden och vårdgivares relationer. Utformning av en terapeutisk fysisk miljö visade sig vara till fördel både för de äldre och vårdgivare. Möjlighet att utöva personcentrerad vård skulle kunna förbättras enligt den här litteraturstudien. Litteraturstudien visar på att social samvaro under måltider är en stund för gemenskap och ett välkommet avbrott under dagen.Slutsats: Måltidssituationen är en komplex situation där många faktorer är inbegripna för välbefinnande och nutritionsstatus. Tre huvudteman identifierades nämligen fysisk måltidsmiljö, personcentrerad vård och social samvaro. / Meals form a social and cultural basis where people can meet in a state of well-being while at the same time consuming enough food to meet thier nutritional needs. Regardless of age, social relationships and the need for food have been linked to enhance the quality of life. Older adult´s poor nutritional status is a global problem that include risks for both cognitive conscious and cognitive impairment.Aim: The purpose of the study was to identify and describe the aspects that are of nutritional beneficial importance and the well-being of the elderly in residential homes.Method: A litterature study with a global perspective whereby scientific articles from Canada, America, Britain, Sweden, Denmark, New Zealand and Australia laid forth foundation of the key findings. Inclusion criterias were elderly over 65 years, cognitive consciousness and cognitive impairment, whom resided in residential homes with round the clock caregivers.Results: The meal provides a social and cultural ambience that strengthens relationships for both the reisdents and caregivers.Three themes emerged and these affected well-being and nutritional status. The possibility of applying person-centered care could be augmented according to the literature study. The literature study shows that social interactions during meals are intervalls for gathering as well as they are welcome intermisssions during the day.Conclusion: The mealtime situation is a complex situation where multiple aspects involved in the well-being and nutrition status of the elderly. Three main themes where identified, physical mealtime environment, person centered care and social interactions.

This study focuses on trying to understand the attitudes of people born in the 1940’s concerning their view on social media. This 1940’s group has been growing on the social networks such as Facebook, but their usage is not active. Therefore, the purpose of this report is to understand in what way they are affected by the using of these platforms. The theories that have been applied to this report is Habermas theory of the Public sphere and democracy, McLuhan's theory of Medium is the message and the theory of the Digital divide. These theories have been used to create an understanding of the results that emerged during the study.  A Qualitative method was used to collect information, and through this Qualitative interviews were used. The interviews resulted in three themes, which was democracy in social media, risks and possibilities in the social and the digital divide. The result showed that the group felt left out because of their lack of skills when it comes to technology. It also showed that the lack of skills has caused a negative effect since the users rather seek information than sharing their own, which was a result of their lacking skills. This result was linked to the theory of the Digital divide and McLuhan's theory of Medium is the message. When the democracy aspect was analysed, it showed that they did not trust information shared on social media.   The risks that were detected by the interviewed group was for example identity theft and stress related illness that were caused by social media. The possibilities were for example the fact that it is possible to talk to someone in another country on social media despite time differences and borders and to maintain relationships with distant relatives. These results were used to analyze the consequences further and to have a deeper discussion about the subject. For example the lack of skills lead to that this group do not have the possibility to share their thoughts and counteract stereotypes. / Denna studie har fokuserat på att försöka förstå attityderna hos de människor som är födda på 1940-talet. Gruppen ifråga har vuxit starkt på sociala medier så som Facebook och syftet med denna studie är att förstå på vilket sätt de påverkas när de använder dessa plattformar. De teorier som har använts i studien är Habermas om borgerlig offentlighet och demokrati, McLuhans teori om att mediet är budskapet och teorin om den digitala klyftan. Dessa teorier har använts för att skapa en förståelse för de resultat som framkommit under studien.   Kvalitativa intervjuer har använts för att samla in information där kön och bakgrund blandats hos de olika individerna som har intervjuats. Intervjuerna resulterade i tre teman vilka var demokrati på sociala medier, risker och möjligheter i sociala medier och den digitala klyftan. Resultaten visade att gruppen kände sig utanför på grund av sin bristande skicklighet när det gäller teknologi. De visade också att bristen på skicklighet hade negativa effekter eftersom användarna hellre sökte information än att dela med sig av sin egen, vilket var resultatet av deras bristande skicklighet.   Den digitala klyftan användes för att användarna var en del av klyftan och mediet är budskapet användes för att de inte använde alla funktioner som sociala medier erbjöd, eftersom de inte hade färdigheten. När den demokratiska aspekten analyserades framkom det att de inte litade på informationen på sociala medier. Riskerna som framkom under intervjuerna var exempelvis identitetskapningar och stressrelaterade sjukdomar, som orsakades av sjukdomar. Möjligheterna var exempelvis att man kan prata med någon i ett annat land på sociala medier, oberoende av tidsskillnader och nationsgränser samt att bibehålla relationer med avlägsna släktingar. Dessa resultat användes för att analysera konsekvenserna ännu ett steg, för att ha en djupare diskussion om ämnet. Exempelvis leder bristande på kunskapen till att gruppen inte har möjlighet att dela med sig av sina tankar och att motverka stereotyper.Carls

Ofrivillig ensamhet som består under en längre tid kan ge långtgående negativa konsekvenser för individen, så som ökad risk att drabbas av både fysiska och psykiska sjukdomar och för tidig död. Forskning visar att det finns en påvisad ökning av ensamhet under den senare delen av ålderdomen. Studier visar att många ensamstående äldre män har ett begränsat socialt kontaktnät, vilket gör dem mer sårbara för ensamhet och social isolering. Flera sociala verksamheter som syftar till att främja äldres hälsa och motverka äldres ensamhet och isolering vittnar om låga deltagartal bland männen.  Syftet med studien var att undersöka den process som fått äldre män att söka sig till och delta i en organiserad social gruppaktivitet, för att bryta eller lindra ensamhet och social isolering. Målet var att öka kunskapen om vad som har möjliggjort ett deltagande, samt om det funnits omständigheter som har utgjort hinder för ett deltagande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och resultatet har tagits fram genom en kvalitativ analys. Studien har en abduktiv ansats där ett antal begrepp inom den symboliska interaktionismen har använts för att analysera resultatet. Åtta personer som är gäster inom den ideella organisationen Äldrekontakt har intervjuats via semistrukturerade intervjuer per telefon.  Resultatet sorterades in under möjliggörande samt hindrande faktorer. Under möjliggörande faktorer ryms tre huvudteman. Normbrytande personlighet belyser de individuella förutsättningar som möjliggjort ett deltagande, där intervjupersonernas egenskaper och beteende trotsar traditionella föreställningar om den starke och oberoende mannen. Temat drivkrafter handlar om de inre motiv som ligger bakom beslutet att söka sig till en social gruppaktiviteten, där längtan efter kontakt med andra människor och att ha något att se fram emot är starka drivkrafter. Temat yttre påverkan beskriver de yttre förutsättningar som bidragit till beslutet att söka sig till en social verksamhet, som att deltagarna har fått information om verksamheten och att de får skjuts till träffarna. Under hindrande faktorer har tre huvudteman tagits fram. Temat mansnormer som barriär visar att samhällets förväntningar om den starke och självständiga mannen gör det svårare för äldre män att erkänna eller identifiera ensamhetskänslor, vilket i sin tur hindrar dem från att söka sig till sociala verksamheter. Temat osäkerhet inför nya kontakter belyser en osäkerhet bland äldre män, inför att söka efter nya sociala kontakter. Temat hälsorelaterade hinder tar upp att en försämrad hälsa gör det svårare att ta sig iväg på sociala aktiviteter, vilket kan leda till en passivisering.  Resultatet visar på en motsättning mellan männens handlande och självinsikt. Även om männen på många sätt agerar på ett normbrytande sätt, framträder också ett maskulint ideal mellan raderna i männens berättelser. I en diskussion om resultatets betydelse diskuteras huruvida männen i studien är medvetna om att de bryter mot traditionella könsnormer eller inte. / Prolonged involuntary loneliness can have far-reaching negative consequences for individuals, such as increased risk of both physical and mental illness and premature death. According to research there is a proven increase in loneliness during the latter part of old age. Studies show that many single older men have limited social networks, which makes them more vulnerable to loneliness and social isolation. Several social interventions aimed at promoting the health of the elderly and counteracting loneliness and social isolation, have reported low participation rates among older men.   The purpose of this research was to investigate the process that led older men to apply for and participate in an organized social group activity, to break or alleviate loneliness and social isolation. The aim was to increase knowledge about what has made participation possible, and whether there have been circumstances that have constituted obstacles to participation. The research was conducted through qualitative methods, using an abductive approach where a number of concepts in symbolic interactionism were used to analyze results. Eight visitors from the non-profit organization ‘Äldrekontakt’ [Elderly Contact] were interviewed by telephone using semi-structured interviews. The results were sorted under ‘enabling’ and ‘hindering’ factors. Under enabling factors, there were three main themes. ‘Norm-breaking personality’ highlights the individual conditions that enabled participation, where the interviewees' characteristics and behavior defy traditional notions of ‘the strong and independent man’. The theme ‘driving forces’ refers to the inner motives behind the decision to apply for a social group activity, where desire for contact with other people and having something to look forward to, were strong driving forces. The theme ‘external influence’ describes the external conditions that contributed to the decision to apply for a social activity, such as participants receiving information about the activity or getting a lift to the meetings by volunteers.  Three main themes were developed for ‘hindering factors’. Firstly, the theme ‘male norms as a barrier’demonstrates that society's expectations of the strong and independent man make it more difficult for older men to acknowledge or identify feelings of loneliness, which also prevents them from participating in social activities. Secondly, the theme ‘insecurity in seeking new contacts’ highlights an insecurity among older men, in searching for new social contacts. Lastly, the theme ‘health-related obstacles’ addresses that deteriorating health makes it more difficult to partake in and access social activities, which can lead to becoming more passive. The results show a contradiction between the men's actions and self-insight. Although the men in many ways act in a norm-breaking way, a masculine ideal also emerges between the lines within the men's stories. In analyzing the significance of the results, it is discussed whether the men in the study are aware that they are breaking traditional gender norms or not.