Den här studien undersöker det årligen återkommande gatuexperimentet kallat sommargågata som introducerades till utvalda Stockholmsgator sedan 2015. Det är en typ av delat utrymme enligt Stockholms stads ambition att öka tillgängligheten och framkomligheten för främst gång- och cykeltrafik, samt att skapa en urban plats med identitet och gemenskap via nya aktiviteter. Stockholms stad har gjort en enkät med verksamheter och boende på Swedenborgsgatan som indikerar vilka förändringar på gatan som uppskattas eller föraktas, men utan större insyn i detaljer kring varför de berörda aktörerna tycker så. Det här är ett kunskapsglapp vilket den här studien avser fylla genom resonemang med stöd ifrån litteratur kring tillgänglighet, framkomlighet och placemaking, vilka sammavägs på gågatan. Syftet är att undersöka uppskattade, illa omtyckta eller saknade kvalitéer från de som bor längs gatan genom intervjuer. Intervjufrågorna kretsar kring boendes upplevelser rörande ett socialt gaturum, gemenskap, säkerhet, framkomlighet, rörelsebehov, att bo nära en livlig gata samt boendes övergripande användning av sommargågatan. Studien finner att de flesta boende uppskattar initiativet sommargågatan, medan många fortfarande kommer med förbättringsförslag. Dessa inkluderar att reglera cykeltrafiken för att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister, förbättrade offentliga utemöbler och gratisaktiviteter som passar både vuxna och barn samt att hålla sommargågatan till ett säsongsfenomen eftersom dess framgång länkas till det varma vädret. En minoritet av de intervjuade ogillar eller till och med avskyr sommargågatan och föredrar normalutförandet med biltrafik och bilparkering. Det beror på för många störningar från restaurang eller bar-relaterad vistelse, ofta sent på kvällen, eller p.g.a. för många hinder eller osäkerheter som trafikant. De flesta av dessa åsikter stämmer väl med enkätundersökningen genomförd av Stockholm stad på samma gata, medan en statistisk sammanställning av deltagarnas åsikter inte kan tillgodoräknas p.g.a. för få medverkande. Ett slutligt resonemang kring den obalans som tycks finnas på sommargågatan mellan framkomlighet, tillgänglighet och den urbana platskaraktären beror av flera olika målgruppers åtskilda behov vilket kan möjligen handla om en ovan användargrupp med avseende på avsaknad av regler, samt att användarna ställs inför nya krav på ansvar och interaktion sinsemellan. / This study examines Swedenborgsgatan as subject to an annual street experiment called Summer Pedestrian Street (Sommargågata) introduced to a handful of streets of Stockholm since 2015. It is a type of shared space part of the city’s plan to increase access and mobility for mainly walking and cycling, and to create an urban place with identity which engages the community in new activities. The city of Stockholm gathers resident opinions on Swedenborgsgatan through a survey which indicate what street design elements and activities people and businesses like and dislike, but which omit details on stakeholders’ opinions. This is a knowledge gap that this study seeks to fill with support from literature on placemaking, access and mobility, introduced in balance. The aim is to investigate qualities enjoyed, despised or missed by those whom live next to the street through interviews. Questions center around residents’ perceptions concerning sociability, safety, mobility, livability near a lively street and the overall usability of the temporary street conversion. The study finds that most residents partaking in the study appreciate the initiative of the Summer Pedestrian Street, while most still having suggestions for improvement. Such suggestions include regulating bicycle traffic more for increased pedestrian and bicycle safety, improved (free) outdoor seating to attract a wider group of people, street activities that both children and adults can simultaneously enjoy and keeping the street conversion a seasonal phenomenon due to heavy reliance on summer weather to succeed. A minority of those interviewed dislike or even despise the street conversion and prefer the regular street layout with car traffic and street parking. This is due to disturbances from restaurant and bar related sociability often late at night, or due to mobility obstacles or safety issues from traffic. Most of these opinions are consistent with the larger survey done on the same street by the city of Stockholm, while statistically quantifiable results cannot be verified due to a small number of participants. A final thought on why there seems to be an imbalance between mobility, accessibility and place (i.e., conflicts), depend on the many different user needs all in the same space and might be due to the street’s users not being used to shoulder this type of responsibility on their own, when it comes to interaction and responsibility with others using the street.

I den här studien undersöks vilken social och praktisk funktion en ideell verksamhet fyller för personer i social utsatthet. Syftet med studien är att ge en holistisk bild av vad verksamheten betyder för besökarna, och hur den platsen formas av de som är där. Studien ger dessutom en förståelse för vilken roll delar av det civila samhället fyller för både individer, och för samhället i stort. Empirin som ligger till grund för studien baseras på observationer och samtal som gjorts under ett två månader långt fältarbete på en ideell verksamhet i Stockholm. Empirin analyseras med teorier om socialt kapital, sociala nätverk, fiktiv familj, tid, plats och agens. Studien visar att det är sociala behov som motiverar människor i social utsatthet att besöka verksamheten, och verksamheten som undersöks beskrivs som en social plats med specifika normer och regler som besökarna tillsammans upprätthåller. Dessutom ges flera exempel på hur verksamheten kan öka besökarnas sociala nätverk och sociala kapital. Den ideella verksamheten jämförs med en fiktiv familj, eftersom relationerna som formas där liknar biologiska familjerelationer i fler avseenden. Därtill visar studien att personalen på verksamheten går utanför sina officiella arbetsuppgifter och ger en dold hjälp, vilket innebär social och praktisk hjälp som inte är synlig för resten av samhället.