Uppsatsen tydliggör och beskriver innehållet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhället och offentlig sektor. Studien visar också hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar också på hur olika idéer och synsätt i överenskommelserna kan få praktiska konsekvenser för civilsamhället.

Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur sociala medier kan användas inom marknadsföring av idrottsverksamheter och hur det kan leda till ökad deltagaraktivitet och engagemang. I studien medverkade totalt åtta idrottsverksamheter, fyra tennisklubbar och fyra fotbollsklubbar. Samtliga intervjupersoner var företrädare för sina idrottsverksamheters Instagram-konto vilket betyder att de har huvudansvar att publicera och ta hand om verksamhetens Instagram-konto. Det teoretiska ramverket för denna studie består bland annat av användningsmodellen, marknadsföringsmix för ideella organisationer och ritualperspektivet. Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer var en grund för insamlingen av empiri. För att analysera det empiriska materialet användes en tematisk analys. Resultaten visar att publicering av regelbundna och högkvalitativa bilder och videos kan väcka intresse och skapa engagemang. Resultaten visar att inlägg som sprids mest är kopplade till sportslig framgång där Instagram kan ses som ett verktyg för att bygga varumärke och skapa en engagerad community. De primära slutsatserna är att underhållande inlägg samt varierade och växlat innehåll kan ses som en strategi på Instagram. Dessutom erbjuder plattformen möjligheter för varumärkesbyggande och gemenskap.

År 2022 presenterades nya lagförslag i syfte att införa kvalitetskontroller och tillståndsplikt för landets samtliga skyddade boenden. Nya kvalitetskrav och införandet av tillståndsplikt kan komma att innebära omfattande organisatoriska skillnader för ideella kvinnojourer som bedriver sin verksamhet självständigt och kvinnoseparatistiskt. Huvudsakligen studeras om kvinnojourer ser att tillståndspliktens eventuella konsekvenser i längden kan komma att hindra våldsutsatta kvinnors tillgång till hjälp och stöd. Studien syftar intervjua yrkesverksamma inom kvinnojourer i Sverige. Vi har genomfört fyra intervjuer med representanter från kvinnojourer som är medlemmar i Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS). I syfte att bidra med en öppenhet och frihet i intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Genom att använda oss av nyinstitutionell organisationsteori som teoretiskt ramverk har empirin analyserats utifrån begreppen legitimitet, handlingsutrymme och likriktning. I analysen skildras en omfattande oro bland kvinnojourerna över den stora påverkan implementering av lagförslagen skulle ha på organisationernas framtid. Resultatet lyfter viktiga aspekter så som systerskap, tillgänglighet och trygghet som grundläggande för verksamheten och kvinnojourerna ser stora risker med att behöva förlika sig med lagförslagens krav.

I den här studien undersöks vilken social och praktisk funktion en ideell verksamhet fyller för personer i social utsatthet. Syftet med studien är att ge en holistisk bild av vad verksamheten betyder för besökarna, och hur den platsen formas av de som är där. Studien ger dessutom en förståelse för vilken roll delar av det civila samhället fyller för både individer, och för samhället i stort. Empirin som ligger till grund för studien baseras på observationer och samtal som gjorts under ett två månader långt fältarbete på en ideell verksamhet i Stockholm. Empirin analyseras med teorier om socialt kapital, sociala nätverk, fiktiv familj, tid, plats och agens. Studien visar att det är sociala behov som motiverar människor i social utsatthet att besöka verksamheten, och verksamheten som undersöks beskrivs som en social plats med specifika normer och regler som besökarna tillsammans upprätthåller. Dessutom ges flera exempel på hur verksamheten kan öka besökarnas sociala nätverk och sociala kapital. Den ideella verksamheten jämförs med en fiktiv familj, eftersom relationerna som formas där liknar biologiska familjerelationer i fler avseenden. Därtill visar studien att personalen på verksamheten går utanför sina officiella arbetsuppgifter och ger en dold hjälp, vilket innebär social och praktisk hjälp som inte är synlig för resten av samhället.