• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 14
  • 1
  • Tagged with
  • 15
  • 7
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Utvärdering av cykelfälts effekter på cyklisters säkerhet och cykelns konkurrenskraft mot bil /

Nilsson, Annika. January 2003 (has links)
Diss. Lund : Univ., 2003.
2

Bilen som naturkraft : En studie om bilens påverkan på dagens planering för cykel och kollektivtrafik

Pettersson, Linda January 2016 (has links)
Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie där teorier kring bilen, cykeln, kollektivtrafiken och stadens utglesning står för det teoretiska materialet medan rapporter och semistrukturerade intervjuer utgör den empiriska delen. Syftet med denna studie är att se hur vi idag påverkas av 50- och 60-talets planering. 1950-talets infrastrukturella förändringar gav stora möjligheter för en bra implementering av bilen som städernas invånare idag ser som en livsstil. Vad krävs för att städernas invånare ska välja fossilfriare transportmedel som cykel och kollektivtrafik? Genom att undersöka hur Västerås arbetar för att lyfta dessa transportmedel kan problem och möjligheter finnas som finns på grund av bilsamhället. Studiens resultat visar att den massiva infrastruktur som bilen tog med sig in i samhället idag inte räcker till för alla transportmedel där cykel och kollektivtrafik prioriteras samtidigt som bilen ska ta lika stor plats. 1950-talets framtidsplaner och uträkningar visar idag att vi planerade för stort och bilismen är svår att bromsa då den blivit en livsstil i dagens samhälle. Kommunens arbete ger positiva resultat för de fossilfria transporterna och det är bilen som livsstil och kultur som är det svåra att överkomma.
3

Vad tjänar att hyckla,tids nog får man cykla : Att skapa goda förutsättningar för cykeltrafiken på Växjö stationsområde / Why sham, soon enough one can cycle : Creating good conditions for increased flows of bicycle traffic on Växjö central station

Jensén, Nils, Alfsson, Sofia January 2014 (has links)
Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som möjliggör ökade flöden av cykeltrafik på Växjö stationsområde. Arbetets genomförandemoment utgår i aktuell teori och forskning inom området. Utifrån Växjös ambitiösa miljömål och vilja att skapa goda förutsättningar för cyklister (tillsammans med projektledningens önskemål om förslag på detta) bedöms ett stort behov finnas av att hitta lämpliga platser för nya cykelparkeringar och en byggnation av ett nytt cykelgarage. Placeringen för cykelgaraget kommer att utgå från de visioner och planer som finns för tidigare nämnd ombyggnation på Växjö stationsområde.
4

Cykelstaden - En stad för fler?

Legeby, Helen January 2012 (has links)
No description available.
5

Trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder för gång- och cykeltrafikanter i korsningen Hallgrensvägen – Timmerleden i Piteå

Lundgren, Elin January 2017 (has links)
No description available.
6

Huvudcykelstråk inom tätort : En omprioritering mellan tillgängligt utrymme och olika färdmedel i Umeå

Pessa, David January 2021 (has links)
För att inom tätorter uppnå ett hållbart transportsystem behöver hållbara färdmedel så som cykeltrafik prioriteras under planeringsskedet. Förhållningssättet för hur markanvändning och disponering av tillgängligt utrymme i gaturummet sker, behöver förändras till förmån för bland annat cykeltrafik.  I denna forskningsstudie undersöks därför hur planering kan främja och tillhandahålla en ökad framkomlighet för cyklister inom en tätort samt hur den kan implementeras i praktiken. Studien ser även till hur en ökad användning av nya typer av cyklar, påverkar cyklister som trafikantgrupp samt deras behov och förutsättningar. För att svara på hur planering för cykeltrafik bör ske inom en tätort, har olika aspekter gällande cykeltrafikplanering studerats genom en litteratur- och intervjustudie. De har tillsammans utgjort en teoretisk grund och sammanställts i en checklista. Denna teoretiska grund har sedan testats vid ett verkligt fall av planering för ett nytt huvudcykelstråk i Umeå, Sverige. Forskningsstudien har visat på att en ökad framkomlighet för cykeltrafik innebär att cykelinfrastrukturen behöver mer utrymme än vad som tillägnas den i dagsläget. En ökad användning av elcyklar bidrar till en ökad medelhastighet och hastighetsspridning bland cyklister samt ett ökat antal omkörningar. Det skapar bland annat ett behov av tillräckliga sikt- och stoppsträckor. Tillsammans med en ökad användning av lastcyklar som tar mer utrymme i anspråk, skapas även ett behov av bredare cykelbanor som medger att möten och omkörningar kan ske bekvämt. Genom att bredare cykelbanor anläggs förbättras även framkomligheten för standardcyklister. Inom tätorter bör cykeltrafiken i första hand vara enkelriktad samt separerad både från motorfordon och gående. I korsningspunkter bör hastighetssäkring av motorfordonstrafiken ske, för att tillhandahålla en god trafiksäkerhet. Inom orter där vinterväglag förekommer är det även av största vikt att klimataspekter i gaturummet tas i beaktning, för att främja cykeltrafikens framkomlighet och att utformningen tillåter vinterväghållning att ske effektivt, så att framkomligheten kan bibehållas.   Vid implementeringen av denna teoretiska grund på planeringen för ett nytt huvudcykelstråk i Umeå, visar forskningsstudien på att en fullskalig implementering inte alltid är möjlig. Den tätbebyggda stadsmiljön som ofta återfinns inom tätorter leder till att konflikter med den befintliga miljön och befintliga funktioner är nästintill oundvikliga. Det medför att kompromisser måste göras och att det inte alltid är möjligt att anlägga en cykelinfrastruktur som uppfyller alla teoretiska kriterier och aspekter, för en ökad framkomlighet för färdmedlet. Studien visar dock på att en förbättrad framkomlighet ändå är möjlig att uppnå, genom att cykeltrafiken tillåts vara det prioriterade trafikslaget under planeringsskedet. De teoretiska kriterierna och aspekterna bör ses som mål att arbeta mot och något att försöka uppnå så långt det är möjligt, i samspel med fortsatt nödvändiga funktioner i det befintliga gaturummet.
7

Framkomlighetsanalys av Stockholms cykelvägnät : en pendelcyklists vardag

Gustafsson, Louise January 2009 (has links)
<p>Examensarbetet syftar till att inhämta kunskap om planering för cykeltrafik i städer och att identifiera problem som uppkommer när andelen cyklister ökar i städerna. Framkomligheten och trafiksäkerheten påverkas när andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.</p><p>Examensarbetet grundas på en litteraturstudie där kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhämtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i städer sökts. Då arbetet är en pilotstudie och saknar jämförelse i liknande format har även kunskap om datainsamling och metodik studerats.</p><p>Datainsamling har skett med hjälp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera på cykeln. 17 cyklister har under maj – juni 2009 samlat in data till och från arbetet. Dessa cyklister valdes ut med hjälp av Krister Isaksson, Stockholm Stad Trafikkontoret. Data har sedan analyserats med hjälp av ett nytt, egentillverkat, analysverktyg som möjliggör samtidig analys av GPS- och filmdata. Utifrån analysen har problem i Stockholms cykelnätverk kategoriserats och identifierats.</p> / <p>The purpose of this Master Thesis is to obtain increased knowledge about the planning and design of cycle infrastructures in cities. When the number of cyclists increases it affects accessibility, mobility and traffic safety. Further, the purpose is to identify where, when and what types of problems occur in cities when the proportion of cyclists in traffic increases.</p><p>The Master Thesis is founded on a literature study in which knowledge about the planning and design of cycle infrastructures as well as information about similar projects have been reviewed. No similar study of this kind has been found which is why information regarding data collection and analysis has been studied as well.</p><p>Data collection was performed by 17 cycle commuters in Stockholm. The cyclists were selected in a dialog with Krister Isaksson, City of Stockholm. The cyclists were equipped with a GPS logger and an action camera mounted on the bike. During May – June 2009 they cycled between home and work with the equipment while at the same time collecting data for the project. The analysis was performed using a specially developed analysis program. The program enables the simultaneous analysis of GPS and video data. The analysis has resulted in an identification and categorization of accessibility and safety problems in Stockholm’s cycle network.</p>
8

Framkomlighetsanalys av Stockholms cykelvägnät : en pendelcyklists vardag

Gustafsson, Louise January 2009 (has links)
Examensarbetet syftar till att inhämta kunskap om planering för cykeltrafik i städer och att identifiera problem som uppkommer när andelen cyklister ökar i städerna. Framkomligheten och trafiksäkerheten påverkas när andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet. Examensarbetet grundas på en litteraturstudie där kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhämtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i städer sökts. Då arbetet är en pilotstudie och saknar jämförelse i liknande format har även kunskap om datainsamling och metodik studerats. Datainsamling har skett med hjälp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera på cykeln. 17 cyklister har under maj – juni 2009 samlat in data till och från arbetet. Dessa cyklister valdes ut med hjälp av Krister Isaksson, Stockholm Stad Trafikkontoret. Data har sedan analyserats med hjälp av ett nytt, egentillverkat, analysverktyg som möjliggör samtidig analys av GPS- och filmdata. Utifrån analysen har problem i Stockholms cykelnätverk kategoriserats och identifierats. / The purpose of this Master Thesis is to obtain increased knowledge about the planning and design of cycle infrastructures in cities. When the number of cyclists increases it affects accessibility, mobility and traffic safety. Further, the purpose is to identify where, when and what types of problems occur in cities when the proportion of cyclists in traffic increases. The Master Thesis is founded on a literature study in which knowledge about the planning and design of cycle infrastructures as well as information about similar projects have been reviewed. No similar study of this kind has been found which is why information regarding data collection and analysis has been studied as well. Data collection was performed by 17 cycle commuters in Stockholm. The cyclists were selected in a dialog with Krister Isaksson, City of Stockholm. The cyclists were equipped with a GPS logger and an action camera mounted on the bike. During May – June 2009 they cycled between home and work with the equipment while at the same time collecting data for the project. The analysis was performed using a specially developed analysis program. The program enables the simultaneous analysis of GPS and video data. The analysis has resulted in an identification and categorization of accessibility and safety problems in Stockholm’s cycle network.
9

Cykeltrafiken i Karlstad : En studie om vad som påverkar valet att cykla / Bicycle traffic in Karlstad : A Study on what influences the choice of cycling

Boll, Ragnar January 2012 (has links)
Karlstads kommun har satt upp mål i transportstrategin som syftar till att öka antal cykelresor i Karlstad. Vid användning avger cykeln varken växthusgaser eller föroreningar. Vardagsbeslut att ta cykeln exempelvis till arbetet leder till att koldioxidutsläpp kan reduceras. Cykling kan därmed bidra till att uppfylla viktiga miljömål. Cykling främjar hälsa. Världshälsoorganisationen WHOs rekommenderade dagsbehov av 30 min fysisk aktivitet kan med fördel utföras på cykel. Cykeltrafikens omfattning påverkas av fysiska förutsättningar, psykologiska faktorer samt politikens utformning.   Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka faktorer som påverkar cykeltrafiken i Karlstad. Hur påverkar dom faktorerna Karlstadsbornas val och motivation att cykla och vilka av dessa faktorer går att påverka? För att få ett underlag till analys utfördes en enkätundersökning bland 50 invånare i Karlstad. Av de svar som gavs på enkätens öppna och stängda frågor framkom att det som påverkar Karlstadsinvånarnas val att cykla väl samstämde med tidigare teorier och forskning.   Det främsta motivet till att invånarna i Karlstad cyklar framkom vara motion. Den främsta orsaken till att välja ett annat transportmedel är långa transportsträckor. Undersökningen pekar på att de åtgärder som förknippas med förbättrande av cykeltrafikens infrastruktur är mest efterfrågade. Genom att underlätta för Karlstadsborna att ta sig fram på cykel kan cykeltrafiken ökas. / Karlstad municipality has in their transport strategy set targets which aims to increase the number of bicycle trip within the city. When used the bicycle emits either greenhouse gases or pollutants. Everyday decisions to take the bike to work for example can lead to reduction of carbon dioxide emissions, cycling can thus contribute to the meeting of important environmental objectives. Cycling promotes health. The World Health Organization’s (WHO) recommended daily ration of 30 minutes of physical activity can readily be performed on a bicycle. Bicycle traffic volumes are affected by physical conditions, psychological factors and political policies.   The purpose of this investigation is to determine which factors affect bicycle traffic in Karlstad. How do these factors influence Karlstad inhabitants choice and motivation to ride their bicycles, and which of these factors can be influenced? To obtain a basis for analysis a survey among 50 inhabitants of Karlstad was conducted. From the responses given to the open and closed questions, it appeared that what influences the inhabitants of Karlstad´s choice to cycle were in tune with previous theories and research.   The primary motive of the inhabitants of Karlstad for cycling appeared to be exercise. The main reason for choosing a different mean of transportation is long distances. This survey suggests that the measures associated with enhancement of bicycle transport infrastructure are most in demand. By making it easier for Karlstad locals to get around by bike, bicycle traffic can be increased.
10

Observiaire och film som analysmetod för cykeltrafik : En fallstudie på Götgatan i Stockholm där omställningen till supercykelbana utreds / Observiaire and film as an analysis method for bicycle traffic

Wikström, Erik, Åhl Persson, André January 2015 (has links)
The goal of this thesis is to analyse whether the method “Observiaire” is of any use for traffic analysis. The method consists of analysing film material, preferably before and after changes are made to an area, by answering a survey for the users that are observed within the population. The method also opens up for deeper qualitative analyses which are rooted in the quantitative data collected from the survey-study. In this study we analyse the method by applying it to the case study of the changes made at Götgatan in Stockholm, where a green wave was implemented and the bicycle road widened. By analysing how the changes has affected the cyclists we then compare the data with the results one can expect from the more used methods such as flow measurement and research of travel habits. The result of this comparison shows that the more common analysis methods leave a void for which kind of data they can gather, a void that the Observiaire method can help to fill. With the data obtained from this study we then show that the changes made at Götgatan has a positive effecton its bicyclists. By comparing the changes with data collected through interviews and a literature study we argue that a focus on enhancing the experience for cyclists can have a positive effect, both for the cyclists but also socioeconomically.

Page generated in 0.0493 seconds