Syfte: För att göra det mer attraktivt att använda cykeln som transportmedel har flertalet städer uppgraderat till snabba cykelstråk. Ett snabbt cykelstråk tillåter cyklister att färdas på ett snabbt sätt på grund av utformningens kvaliteter. Flertalet undersökningar pekar på det snabba cykelstråkets inverkan att använda cykeln i större utsträckning. Målet med arbetet är utreda ett snabbt cykelstråk längs Vätterns södra strand enligt Jönköpings kommuns mål och med hänsyn till cyklisters preferenser. För att uppnå målet utformas ett förslag till hur ett snabbt cykelstråk kan se ut, målet bryts ned i tre frågeställningar:   <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="14" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur kan ett snabbt cykelstråk bidra till att uppfylla Jönköpings kommuns mål att öka cykeltrafiken till och från centrum?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="14" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Vad efterfrågar cyklister vid utformningen av ett snabbt cykelstråk?  Hur kan en gynnsam utformning av ett snabbt cykelstråk se ut enligt cyklisters preferenser med hänsyn till Jönköpings kommuns förutsättningar?  Metod: För att besvara det uppsatta målet görs en fallstudie i Jönköpings kommun genom intervju och dokumentanalys. För att lokalisera cyklisters preferenser görs en surveyundersökning med hjälp av en enkätundersökning. Genomgående i arbetet görs litteraturstudier för att i resultatdelen utforma ett förslag av ett snabbt cykelstråk längs Vätterns södra strand.   Resultat: Resultatet av frågeställning 1 visar att Jönköpings kommuns mål om ökad cykeltrafik i stort sett redan är uppnått. Intervjun visar cykelfrågans komplexitet och vikten av att koppla samma stadsdelar för en ökad mängd cykeltrafik.   Frågeställning 2 visar att cyklister föredrar ett sammanhängande vägnät medan fotgängare främst prioriterar säkerheten mot korsande biltrafik vad gäller utformningen av en cykelväg. Kvaliteterna som är prioriterade av cyklister och fotgängare bidrar till en ökad mängd cykeltrafik.   Frågeställning 3 visar utformningsförslag på kritiska punkter längs Vätterns södra strand efter analys av insamlad empiri och teoretiskt ramverk.   Konsekvenser: Slutsatserna kring utredningen visar att ett snabbt cykelstråk bidrar till fler cyklister på en koncentrerad plats, men att det totala antalet cyklister troligtvis inte ökar markant. Färdvägen Jönköping – Huskvarna anses ha störst potential. För att få en mer utförlig uppfattning om det snabba cykelstråkets påverkan rekommenderas att de ekonomiska aspekterna beaktas.  Begränsningar: Placeringen av det snabba cykelstråket som undersöks i arbetet är bestämd längs Vätterns södra strand, mellan Bankeryd och Huskvarna. De ekonomiska faktorerna och tekniska detaljer omfattas inte i undersökningen. / Purpose: In order to make it more attractive to use the bike as a means of transport, several cities have upgraded their bicycle tracks to bicycle highways. A bicycle highway allows cyclists to travel fast due to the qualities of the design. Several studies shows the impact of the bicycle highway considering a higher rate of bicycle usage. The aim of the thesis is to investigate a bicycle highway along the south beach of Vättern and its impact according to the objectives set by the municipality of Jönköping. A design proposal is thereafter being made, according to cyclists´ preferences and the objectives and conditions of the municipality of Jönköping, broken down into three issues:  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How can a bicycle highway contribute to Jönköping municipality’s objective of increasing bicycle traffic to and from the city centre?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What do cyclists demand for the design of a bicycle highway?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="22" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">How can a favourable design of a bicycle highway look according to cyclists’ preferences in consideration of the conditions of Jönköping municipality?  Method: In order to answer the aim of the thesis, a case study is being conducted in Jönköping municipality through interview and document analysis. In order to locate cyclists’ preferences, a survey is conducted using a poll. Throughout the process, literature studies are being made in order to formulate a design proposal of a bicycle highway along the south beach of Vättern.  Findings: The result of question 1 shows that Jönköping municipality’s goal of increased bicycle traffic already has been achieved. The interview shows the complexity of the bicycle issue and the importance of connecting districts in order to increase the bicycle traffic.   Question 2 shows that cyclists prefer a cohesive road network, while pedestrians prioritize the safety against road crossing traffic in terms of the design of a cycle path. The qualities that are prioritized by the users contribute to an increased amount of the bicycle traffic.  Question 3 presents design proposals at critical places along the south beach of Vättern, where improvements should be made regarding the required standard for the bicycle highway. The improvements are results of analysis of collected empirical and theoretical framework.   Implications: The conclusion of the investigation shows that a bicycle highway contributes to more cyclists in a concentrated location, but the total amount of cyclists is unlikely to increase significantly. The route Jönköping – Huskvarna is considered to have the biggest potential. In order to get a more detailed view of the impact of the bicycle highway, the economic aspects are recommended as a main area for future studies.  Limitations: The location of the bicycle highway investigated in this report is set to the south beach of Vättern, between Bankeryd and Huskvarna. The economic factors and technical details are not included in the investigation.

Den här studien undersöker det årligen återkommande gatuexperimentet kallat sommargågata som introducerades till utvalda Stockholmsgator sedan 2015. Det är en typ av delat utrymme enligt Stockholms stads ambition att öka tillgängligheten och framkomligheten för främst gång- och cykeltrafik, samt att skapa en urban plats med identitet och gemenskap via nya aktiviteter. Stockholms stad har gjort en enkät med verksamheter och boende på Swedenborgsgatan som indikerar vilka förändringar på gatan som uppskattas eller föraktas, men utan större insyn i detaljer kring varför de berörda aktörerna tycker så. Det här är ett kunskapsglapp vilket den här studien avser fylla genom resonemang med stöd ifrån litteratur kring tillgänglighet, framkomlighet och placemaking, vilka sammavägs på gågatan. Syftet är att undersöka uppskattade, illa omtyckta eller saknade kvalitéer från de som bor längs gatan genom intervjuer. Intervjufrågorna kretsar kring boendes upplevelser rörande ett socialt gaturum, gemenskap, säkerhet, framkomlighet, rörelsebehov, att bo nära en livlig gata samt boendes övergripande användning av sommargågatan. Studien finner att de flesta boende uppskattar initiativet sommargågatan, medan många fortfarande kommer med förbättringsförslag. Dessa inkluderar att reglera cykeltrafiken för att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister, förbättrade offentliga utemöbler och gratisaktiviteter som passar både vuxna och barn samt att hålla sommargågatan till ett säsongsfenomen eftersom dess framgång länkas till det varma vädret. En minoritet av de intervjuade ogillar eller till och med avskyr sommargågatan och föredrar normalutförandet med biltrafik och bilparkering. Det beror på för många störningar från restaurang eller bar-relaterad vistelse, ofta sent på kvällen, eller p.g.a. för många hinder eller osäkerheter som trafikant. De flesta av dessa åsikter stämmer väl med enkätundersökningen genomförd av Stockholm stad på samma gata, medan en statistisk sammanställning av deltagarnas åsikter inte kan tillgodoräknas p.g.a. för få medverkande. Ett slutligt resonemang kring den obalans som tycks finnas på sommargågatan mellan framkomlighet, tillgänglighet och den urbana platskaraktären beror av flera olika målgruppers åtskilda behov vilket kan möjligen handla om en ovan användargrupp med avseende på avsaknad av regler, samt att användarna ställs inför nya krav på ansvar och interaktion sinsemellan. / This study examines Swedenborgsgatan as subject to an annual street experiment called Summer Pedestrian Street (Sommargågata) introduced to a handful of streets of Stockholm since 2015. It is a type of shared space part of the city’s plan to increase access and mobility for mainly walking and cycling, and to create an urban place with identity which engages the community in new activities. The city of Stockholm gathers resident opinions on Swedenborgsgatan through a survey which indicate what street design elements and activities people and businesses like and dislike, but which omit details on stakeholders’ opinions. This is a knowledge gap that this study seeks to fill with support from literature on placemaking, access and mobility, introduced in balance. The aim is to investigate qualities enjoyed, despised or missed by those whom live next to the street through interviews. Questions center around residents’ perceptions concerning sociability, safety, mobility, livability near a lively street and the overall usability of the temporary street conversion. The study finds that most residents partaking in the study appreciate the initiative of the Summer Pedestrian Street, while most still having suggestions for improvement. Such suggestions include regulating bicycle traffic more for increased pedestrian and bicycle safety, improved (free) outdoor seating to attract a wider group of people, street activities that both children and adults can simultaneously enjoy and keeping the street conversion a seasonal phenomenon due to heavy reliance on summer weather to succeed. A minority of those interviewed dislike or even despise the street conversion and prefer the regular street layout with car traffic and street parking. This is due to disturbances from restaurant and bar related sociability often late at night, or due to mobility obstacles or safety issues from traffic. Most of these opinions are consistent with the larger survey done on the same street by the city of Stockholm, while statistically quantifiable results cannot be verified due to a small number of participants. A final thought on why there seems to be an imbalance between mobility, accessibility and place (i.e., conflicts), depend on the many different user needs all in the same space and might be due to the street’s users not being used to shoulder this type of responsibility on their own, when it comes to interaction and responsibility with others using the street.

Malmö Stad har under en längre tidsperiod haft ambitionen att bli en framgångsrik cykelstad med målsättningen att åstadkomma en cykelfrämjande infrastruktur och sålunda uppnå hållbara trafik- och mobilitetsmål. I denna studie ämnar vi att skapa förståelse för hur Malmö Stad prioriterar cykeln som transportmedel i trafikplaneringen av infrastruktur med hänsyn till en hållbar mobilitet och trafikplanering i den centrala staden samt i dess periferi. Målet är att förstå hur och på vilket sätt Malmö Stad kan uppnå sina hållbara trafik- och mobilitetsmål med hjälp av cykelpolicyn. Med avsikt att kunna besvara studiens syfte och frågeställning har vi använt en kvalitativ forskningsansats, mer specifikt en dokumentanalys av tre stycken policydokument; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. Ur dessa policydokument framgår Malmö Stads målsättning och vision om att cykeln skall få en ökad prioritet i planeringen för en hållbar cykelinfrastruktur. Utöver de ovannämnda policydokumenten har vi även utgått från en teoretisk grund som används i den övergripande analytiska diskussionen. Dessa avser Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) inriktning på mobilitet, Koglins (2015) redogörelser för vélomobility, Scheepers et al. (2016) ställningstaganden för tillgänglighet, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition på framkomlighet, Rietvelds & Daniels (2004) teori om säkerhet och slutligen geografisk exkludering som Lucas & Musso (2014) och Dargay (2002) redogör för. Studiens resultat visar att Malmö Stad motiverar cykelns prioritet i centrala och halvt centrala delområden som beaktas ha störst potential att uppnå en hållbar färdmedelsfördelning som utmärks vara av högsta målprioritet i trafik- och mobilitetsplanen. Samtidigt framgår det att periferiska delområden förblir oprioriterade när det gäller planeringen av cykelinfrastruktur i Malmö. Detta verkar sålunda grunda sig i aktuell trafikpolitik och ekonomisk budget. / The City of Malmö has for a long period of time ensured that the ambition to become a successful bicycle city continuously remains in the bicycle planning, with the aim to achieve a bicycle infrastructure and sustainable traffic and mobility goals. The aim of this study is to achieve an understanding for the bicycle priorities in the City of Malmö as a means of transport in the traffic planning of infrastructure, with account to sustainable traffic and mobility planning in the central city and in the periphery. With the intention to answer the purpose and question at issue of this study, we have used a qualitative research approach, more specifically a document analysis of three policy documents; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. From these policy documents it is easy to conclude that the goals and vision of Malmö City show that the bicycle will have an increased priority in planning for a sustainable city and bicycle infrastructure. In addition to the above-mentioned policy documents, we have also used a theoretical basis in the overall analytical discussion. We used Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) alignment on mobility, Koglins (2015) statements regarding vélomobility, Scheepers et al. (2016) standpoints regarding accessibility, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition of passability, Rietvelds & Daniels (2004) theory about safety and finally geographical exclusion which Lucas & Musso (2014) and Dargay (2002) discloses. The result of this study show that the City of Malmö motivates the bicycle's priority in central and semi-central sub-areas that are considered to have the greatest potential to achieve a sustainable traffic distribution. In the overall traffic and mobility plan this is characterized as the main goal. At the same time, it appears that the peripheral sub-areas remain un-prioritized when it comes to the planning of bicycle infrastructure in Malmö. This seems to be based on the current politics in regards to traffic, mobility and economic budget.

A key component of traffic models for simulating bicycle traffic focuses on capturing the interactions between cyclists and the cycling infrastructure. One of the most relevant features of the infrastructure that has a significant impact in bicycle traffic is the gradient of a bicycle path. Bicycle traffic simulations are a rather uninvestigated topic since historically, most focus on simulations has been on cars. However, bicycle simulations are an important tool to further investigate and understand cyclist’s behaviour. Therefore, the main objective of this thesis is to investigate and simulate free-riding behavior of cyclists in connection to the gradient, particularly on downhills. To do so, trajectory data of cyclists traveling on a downhill with a maximum gradient of 5.5\% are analysed to identify the impact of gradient on the speed and acceleration. The data received needed processing in order to be useful. This included filtering of the trajectories and excluding the data from cyclists which could not to be regarded as free-riding. As a result, a linear correlation is found between pedaling power and the gradient that can be used in microscopic bicycle traffic simulation. Based on this knowledge regarding this linearity, the approach used for modeling the gradient’s effect on the pedaling power is linear regression. The model can be developed in various ways, so instead of only choosing one model, several were developed and compared against each other. These models are then used for the simulation. The results indicate that the simulation captures well the impact of downhill gradients in a population of cyclists as it reproduces similar speed profiles to the ones observed. Therefore, it can be concluded that a power-based model is suitable for simulating free-riding behaviour of cyclists traveling in downhills. / En nyckelfaktor i trafikmodeller för cykelsimuleringar är att beskriva interaktionen mellan cykister och den omgivande infrastrukturen. En av de mest relevanta faktorerna hos infrastrukturen som har en signifikant påverkan på cykeltrafiken är lutningen på vägen. Simuleringar av cykeltrafik är ett tämligen outforskat område eftersom historiskt sett har mest fokus legat på simulering av bilar. Simuleringar är dock ett viktigt verktyg för att vidare undersöka cyklisters beteenden. Därmed är det huvudsakliga syftet med detta arbete att undersöka fria cyklisters beteenden med specifikt fokus på cyklister som cyklar i nedförsbackar. För att göra detta har data från cyklister som cyklar i nedförsbackar med en maximal lutning på 5.5\% analyserats för att analysera hur lutningen påverkar cyklisternas hastighet och acceleration. Den tillgängliga datan behövde bearbetning för att kunna användas. Detta innebar att filtrera datan samt att exkludera cyklister som ej kunde anses vara fria. Detta resulterade i att en linjär korrelation mellan effekten på pedalerna och lutningen på backen, denna korrelation kan användas för mikroskopisk cykelsimulering. Baserat på denna kunskap gällande linjäriteten kan linjär regressionsanalys användas för att modellera väglutningens inverkan på effekten från cyklisten. Modellen kan utvecklas på många olika sätt, och istället för att enbart välja en av dessa så utvecklades flera som kan jämföras med varandra. Dessa modeller används sedan för simuleringen. Resultaten indikerar att simuleringarna väl beskriver nedförsbackarnas påverkan på cyklister då simuleringarna genererar liknande hastighetskurvor som den uppmätta datan. Därmed kan slutsatsen dras att effektbaserade modeller är lämpliga för att simulera fria cyklisters beteenden när de cyklar i nedförsbackar.

Arbetet kom till av att det genom samtal med boende uppmärksammats problem i form av en sämre fungerande trafik i området Öster Mälarstrand i Västerås. Eftersom dessa problem kan anses ha en koppling till miljömässig hållbarhet, vore det intressant att undersöka hur lösningar kan bidra till en mer hållbar samhällsutveckling för detta område. Syftet är att finna lösningar på de problem som hittades, och att dessa lösningar ska bidra till att skapa ett mer miljömässigt hållbart bostadsområde.  Som metod för detta arbete genomförs ett antal intervjuer, studiebesök och en enkätundersökning. Dessa utförs dels för att höra inblandade planerares åsikter, boendes åsikter och för att med egna ögon se området. En litteraturstudie genomförs också, främst för att undersöka hur andra arbetat med hållbarhetsfrågor i trafikplaneringen och för att se hur utvecklingen av hållbara transportlösningar i dagsläget ser ut. Resultatet visar vad respondenterna tycker om området och vilka önskemål de har gällande förändringar i trafiken. Här visade det sig att delen flest boende var missnöjda med var kollektivtrafiken. Många av de tillfrågade ansåg att kollektivtrafikens planering hade hamnat i skymundan och att busslinjen i området hade för låg turtäthet. En annan del som några av de boende var missnöjda med var parkeringssituationen i området. Av de tillfrågade i intervjuerna hade alla respondenter egen parkering, men några hade svårigheter att förse sina besökare med parkering. Som en del i arbetet presenteras även lösningarna här. Dessa lösningar består av förändringar i trafiken i delar som gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik, biltrafik och parkeringar. Lösningarna som presenteras är bland annat uppdelade gång-/cykelbanor, insättningar av kortare elbussar i området, ett större utbud av bilpool, samt fler elbilsparkeringar och cykelparkeringar. I diskussionen tas bland annat faktorer som osäkerhet i studien upp, samt skillnader i utveckling av hållbara transportlösningar mellan Sverige och andra länder. Även framtida problem i form av ökad elförbrukning vid större användning av elbilar, och högre trafikflöde i området då den nya skolan byggts klart tas upp här. Slutsatsen blir att åsikter gällande hur ett område planerats kan skilja sig åt beroende på om frågan ställs till planerare eller boende. Enligt intervjuer och enkäter är de flesta som bor i Öster Mälarstrand nöjda med sitt boende, men många har någon synpunkt på hur trafiken planerats. Fortsatta studier kunde visa om liknande problem även finns i andra städer och hur dessa städer arbetat med frågorna. / Purpose: The purpose of this degree project is finding sustainable solutions to problems regarding the traffic planning in a residential area called Öster Mälarstrand, in Västerås. These solutions are meant to help with sustainable societal development by presenting changes that favour environmentally friendly modes of transport. Method: For making this study interviews and a survey was made to perceive problems that was experienced within the area. These were made with a planner involved in the area, and with people living in the area. Study visits were also conducted as part of the study. For creating solutions, a literature study about how to develop sustainable traffic alternatives has also been performed. Results: The results show a summary of what the respondents think about Öster Mälarstrand and their wishes of things that could be changed within the area, regarding traffic. Residents are mainly dissatisfied with the planning and performance of public transport in the area. Regarding their dissatisfaction with public transport the reasons are low frequencies and long distances to bus stops. Solutions to problems that was experienced is also presented, with emphasis on making these solutions more environmentally sustainable alternatives. These solutions show changes in the planning of walking and cycling, public transport, motor traffic and parking spaces. Conclusions: The conclusion of this study is that the opinions of planners of a residential area and of the people living there can be quite different. When creating a new area for people to live it’s not easy to make everyone satisfied, but regarding traffic planning, some parts, like public transport, are essential to make the infrastructure work in the best way possible. Further studies in other cities could show if similar problems exist elsewhere and what could be made there to improve them.