No description available.

Den här studien undersöker det årligen återkommande gatuexperimentet kallat sommargågata som introducerades till utvalda Stockholmsgator sedan 2015. Det är en typ av delat utrymme enligt Stockholms stads ambition att öka tillgängligheten och framkomligheten för främst gång- och cykeltrafik, samt att skapa en urban plats med identitet och gemenskap via nya aktiviteter. Stockholms stad har gjort en enkät med verksamheter och boende på Swedenborgsgatan som indikerar vilka förändringar på gatan som uppskattas eller föraktas, men utan större insyn i detaljer kring varför de berörda aktörerna tycker så. Det här är ett kunskapsglapp vilket den här studien avser fylla genom resonemang med stöd ifrån litteratur kring tillgänglighet, framkomlighet och placemaking, vilka sammavägs på gågatan. Syftet är att undersöka uppskattade, illa omtyckta eller saknade kvalitéer från de som bor längs gatan genom intervjuer. Intervjufrågorna kretsar kring boendes upplevelser rörande ett socialt gaturum, gemenskap, säkerhet, framkomlighet, rörelsebehov, att bo nära en livlig gata samt boendes övergripande användning av sommargågatan. Studien finner att de flesta boende uppskattar initiativet sommargågatan, medan många fortfarande kommer med förbättringsförslag. Dessa inkluderar att reglera cykeltrafiken för att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister, förbättrade offentliga utemöbler och gratisaktiviteter som passar både vuxna och barn samt att hålla sommargågatan till ett säsongsfenomen eftersom dess framgång länkas till det varma vädret. En minoritet av de intervjuade ogillar eller till och med avskyr sommargågatan och föredrar normalutförandet med biltrafik och bilparkering. Det beror på för många störningar från restaurang eller bar-relaterad vistelse, ofta sent på kvällen, eller p.g.a. för många hinder eller osäkerheter som trafikant. De flesta av dessa åsikter stämmer väl med enkätundersökningen genomförd av Stockholm stad på samma gata, medan en statistisk sammanställning av deltagarnas åsikter inte kan tillgodoräknas p.g.a. för få medverkande. Ett slutligt resonemang kring den obalans som tycks finnas på sommargågatan mellan framkomlighet, tillgänglighet och den urbana platskaraktären beror av flera olika målgruppers åtskilda behov vilket kan möjligen handla om en ovan användargrupp med avseende på avsaknad av regler, samt att användarna ställs inför nya krav på ansvar och interaktion sinsemellan. / This study examines Swedenborgsgatan as subject to an annual street experiment called Summer Pedestrian Street (Sommargågata) introduced to a handful of streets of Stockholm since 2015. It is a type of shared space part of the city’s plan to increase access and mobility for mainly walking and cycling, and to create an urban place with identity which engages the community in new activities. The city of Stockholm gathers resident opinions on Swedenborgsgatan through a survey which indicate what street design elements and activities people and businesses like and dislike, but which omit details on stakeholders’ opinions. This is a knowledge gap that this study seeks to fill with support from literature on placemaking, access and mobility, introduced in balance. The aim is to investigate qualities enjoyed, despised or missed by those whom live next to the street through interviews. Questions center around residents’ perceptions concerning sociability, safety, mobility, livability near a lively street and the overall usability of the temporary street conversion. The study finds that most residents partaking in the study appreciate the initiative of the Summer Pedestrian Street, while most still having suggestions for improvement. Such suggestions include regulating bicycle traffic more for increased pedestrian and bicycle safety, improved (free) outdoor seating to attract a wider group of people, street activities that both children and adults can simultaneously enjoy and keeping the street conversion a seasonal phenomenon due to heavy reliance on summer weather to succeed. A minority of those interviewed dislike or even despise the street conversion and prefer the regular street layout with car traffic and street parking. This is due to disturbances from restaurant and bar related sociability often late at night, or due to mobility obstacles or safety issues from traffic. Most of these opinions are consistent with the larger survey done on the same street by the city of Stockholm, while statistically quantifiable results cannot be verified due to a small number of participants. A final thought on why there seems to be an imbalance between mobility, accessibility and place (i.e., conflicts), depend on the many different user needs all in the same space and might be due to the street’s users not being used to shoulder this type of responsibility on their own, when it comes to interaction and responsibility with others using the street.

Detta examensarbete behandlar konceptet sommargågator i Stockholm som ett offentligt vardagsrum med möjlighet att främja social interaktion mellan människor och möjliggöra vardaglig aktivitet. Syftet med denna studie är att undersöka sociala vistelsevärden kopplade till sommargågator samt identifiera aktiviteter och funktioner som kan stärka sommargågatans attraktionskraft, så att det blir ett gemensamt vardagsrum som attraherar och lockar olika målgrupper. Dagens sommargågator i Stockholm tenderar att kretsa kring uteserveringar och konsumtion. Målet med denna studie är därför att finna sätt att mildra dess påverkan på sommargågatans karaktär, genom att komplettera med nya funktioner och aktiviteter som inte enbart är relaterade till konsumtion. På så sätt kan sommargågatan bli en mer inkluderande plats som inte utesluter de som inte har ekonomi nog att konsumera för att ta del av det offentliga utrymmet. Staden har historiskt sett planerats utifrån människan där gatumiljöerna utformades utifrån gående och var platser för möten (Faskunger 2007; Gehl, 2010). Dock går det idag att se att den mänskliga skalan har förlorats i planeringen när konkurrensen mellan bilen och människan om stadens ytor har intensifieras (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). En tät stad kan bidra med bättre förutsättningar för aktiva transportmedel samtidigt som det främjar det sociala livet i staden, eftersom en ökad mängd människor på samma plats medför större möjligheter för människan att träffa andra människor, vilket är en viktig aspekt av det offentliga rummet (TRAST, 2015). Vidare har aktiviteter i stadsrummet stor betydelse för spontana möten och social kontakt mellan människor, vilket i sin tur bidrar till ökat stadsliv (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). Stadens utformning påverkar de aktiviteter som tar plats i staden, vilket i sin tur påverkar skapandet av sociala kontakter mellan människor. Människor i rörelse skapar ständigt variation, vilket skapar en stimulerande miljö som utgör en mycket stor attraktionskraft (Gehl, 2010). Med utgångspunkt i detta är det möjligt att undersöka vad som lockar människor till sommargågatan. Enligt Jan Gehl krävs att stadens offentliga rum ska bjuda in till vistelse för att locka dit människor, detta uppnås genom att platsen uppfyller samtliga krav som en livlig, säker, hållbar och hälsosam plats (Gehl, 2010). Vidare är av stor betydelse att människorna på platsen inte känner sig exkluderade (Montgomery, 2013). I Stockholm finns stora sociala klyftor mellan grupper och olika områden, därför är välfungerande offentliga utrymmen av stor betydelse för ökad social sammanhållning i staden (Stockholms stad, 2015; 2016a). Genom kvalitativa metoder i form av litteraturstudie och intervjuer, har kvalitativ och kvantitativ data behandlats i denna studie. Detta har lett fram till identifieringen av sex funktions- och aktivitetsgrupper av stor betydelse för sommargågatans attraktionskraft för olika målgrupper. Dessa grupper av funktioner och aktiviteter ligger till grund för den kvalitativa omvärldsanalys som genomfördes för att identifiera lämpliga referensprojekt att införa på sommargågator i Stockholm. En fallstudie genomfördes på Swedenborgsgatan på Södermalm i Stockholm för att genom platsbesök och analys av tidigare kvantitativa studier på gatan, analysera en befintlig sommargågata och sätta teori i verkligt kontext. Utifrån omvärldsanalysen presenteras en vision för hur Swedenborgsgatan som sommargågata kan kompletteras med funktioner och aktiviteter, för att bli en mer inkluderande och attraktiv plats, för olika målgrupper. Detta examensarbete visar på att sommargågator i Stockholm tenderar att kretsa kring konsumtion och uteserveringar, vilket riskerar att enbart locka en homogen grupp människor som har råd, tid och vilja att vistas i en sådan miljö. Vidare identifieras gemensamma vistelsevärden av en sommargågata, vilka bidrar till att människor, oberoende av kön, ålder eller socioekonomisk bakgrund, vill vistas på gatan. Även de sociala aspekter sommargågatan kan bidra med i staden identifieras. Denna studie visar på stor potential för sommargågatan att stärka det sociala livet i staden och motverka exkludering, genom implementering av rätt funktioner och aktiviteter som kompletterar platsen utifrån dess specifika egenskaper. På så sätt kan sommargågatans attraktionskraft öka bland samtliga målgrupper. Vidare visar denna studie på att sommargågator inom Levande Stockholm har stor möjlighet att bli ett gemensamt vardagsrum som tilltalar olika samhällsgrupper, dock kvarstår flertalet utmaningar. / This thesis deals with the temporary summer pedestrian streets in Stockholm as a public living rooms that promotes social interaction between people and enables everyday activity. The purpose of this study is to investigate social values of stay associated with summer pedestrian streets and to identify activities and functions that can strengthen the attractiveness of the summer pedestrian streets so they become common living rooms that attracts different target groups. Today’s summer pedestrian streets in Stockholm tends to focus around outdoor cafes, restaurants and consumption. The aim of this study is therefore to find ways to mitigate their impact on the character of the summer pedestrian streets, by supplementing with new functions and activities that are not solely related to consumption. In this way, the summer pedestrian street can become a more inclusive place, which does not exclude those who do not have finances enough to consume in order to take part in the public space. Historically, the city has been planned based on humans’ actions and interactions, the street environments were designed for pedestrians (Gehl, 2010; Faskunger 2007). However, today it is possible to see that the human dimensions in planning has disappeared, since the competition for the city’s surfaces intensified between pedestrians and cars (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). A dense city can provide better conditions for active means of transport, while also promoting the social life of the city, as an increased amount of people in the same place leads to greater opportunities for people to meet other people, which is an important aspect of public space (TRAST, 2015). Furthermore, activities in urban settings are of great importance for spontaneous meetings and social contact, which in turn contributes to increased urban life (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). The city’s design affects the activities that take place there, which in turn affect the creation of social contacts between people. People in motion are constantly creating variation, creating a stimulating environment that comprise a very great attraction (Gehl, 2010). Based on this, it is possible to investigate what attracts people to the summer pedestrian street. According to Jan Gehl, the city’s public spaces are required to invite people to stay to attract people, this is achieved if the place fulfill the requirements as a lively, safe, sustainable and healthy place (Gehl, 2010). Furthermore, it is of great importance that people who use the public place does not feel excluded (Montgomery, 2013). In Stockholm, there are large social divisions between groups and different areas, therefore well-functioning public spaces are of great importance for increased social cohesion in the city (Stockholms stad, 2015; 2016a). Through qualitative methods in the form of a literature study and interviews, qualitative and quantitative data has been handled in this study. This has led to the identification of six groups of functions and activities which are of great importance for the summer pedestrian streets’ attraction for different target groups. These groups of functions and activities form the foundation of the qualitative global analysis that was carried out to identify suitable reference projects to introduce on summer pedestrian streets in Stockholm. A case study was carried out at Swedenborgsgatan on Södermalm in Stockholm to analyze an existing summer pedestrian street and place theory in a real context, through site visits and analysis of previous quantitative studies on the street. Based on the global project analysis, a vision is presented for how Swedenborgsgatan as a summer pedestrian street can be supplemented with functions and activities, to become a more inclusive and attractive place, for different target groups. This thesis shows that summer pedestrian streets in Stockholm tends to revolve around consumption and outdoor cafes and restaurants, which risks only attracting a homogeneous group of people who can afford, have time and desire to stay in such an environment. Furthermore, common values of stay at the summer pedestrian street are identified, which contributes to people, regardless of gender, age or socio economic background, wanting to stay at the summer pedestrian street. The social aspects that the summer pedestrian street contributes with are also identified. This study shows great potential for summer pedestrian streets to strengthen the social life of the city and counteract exclusion, by implementing the right functions and activities, that complement a site based on its specific characteristics. In this way, the attraction of the summer pedestrian street can increase among all target groups. Furthermore, this study also shows that the summer pedestrian streets within Levande Stockholm have great opportunities to become common living rooms that appeals to different social groups, however, many challenges still remain.