Under de senaste åren har det blivit allt vanligare för kommuner att använda sommargågator som en temporär plats med syfte att utforma något tillfälligt i gaturummet. Sommargågatan kan genom att skapa en fysisk förändring bidra till ett mer konkret förslag för medborgarna och visa hur gatan skulle kunna användas annorlunda. En viktig del av konceptet sommargågator är dialogen mellan kommun och medborgare där de tillsammans kan komma fram till gatans tillfälliga utformning. Uppsatsen ämnar undersöka hur sommargågator kan användas som ett verktyg för medborgardialog och vilket inflytande invånare kan få i arbetet med sommargågator. I uppsatsen genomförs två fallstudier; Swedenborgsgatan i Stockholms stad och Friisgatan i Malmö stad. Den utvalda empirin består främst av publicerade och interna kommunala dokument. Detta för att inbringa kunskap om kommunernas arbete med sommargågator. Empirin analyseras genom en kvalitativ textanalys utifrån Arnsteins delaktighetsstege och Fungs demokratikub. Vidare analyseras även empirin utifrån ett demokratiteoretiskt perspektiv. Studien visar att dialogen med verksamheterna har varit framgångsrik för att öka inflytandet hos en begränsad grupp i både Stockholm och Malmö. Studien pekar också på att kommunerna behöver ta fram metoder för genomförande, insamling och dokumentation av dialogen för att sommargågatan även ska fungera som ett verktyg för medborgardialog där den breda allmänheten kan involveras.

I denna studie undersöks hur och varför Malmö stad tillämpar temporär användning istadsutvecklingen. Temporär användning har under de senaste åren blivit ett allt merförekommande inslag i stadsutvecklingen, bland annat utifrån att de ekonomiskaförutsättningarna för kommuner och myndigheter har blivit allt mer begränsad.Temporär användning bygger på att bryta sig fri från den traditionella storskaliga ochlångsamma planeringsprocessen, och i stället tillämpa småskaliga temporära ingreppsom stegvis kan anpassas för att skapa förändring på lång sikt.Studien omfattas av en flerfallsstudie där vi genomfört två kvalitativaintervjuer med tjänstemän från Malmö stad. Förutom intervjuerna har vi ävengenomfört en dokumentanalys. De tre tre fall vi studerat är Malmö stads medverkan iEuropean Mobility Week 2016, försöksprojektet av sommargågata på Friisgatan 2017och två foodtrucksevenemang i Malmö.Studien visar att Malmö stad tillämpar temporär användning med varierandesyften och utformningar. Analysen visar att den bakomliggande orsaken till att Malmöstad tillämpar temporär användning i stadsutvecklingen är dels för att testa utformningari gaturummet. Samtidigt också för att aktivera platser som anses outnyttjade under enbegränsad tid, och dels för att förstärka platsers kvaliteter. Genom temporär användninghar Malmö stad försökt öka medborgardeltagandet inom stadsutvecklingen genom attskapa en tillfällig plattform. Malmö stad uppvisar ambitioner att arbeta mer medtemporär användning i stadsutvecklingen, och påvisar en medvetenhet omtillvägagångssättets styrkor och svagheter. Malmö stads långsiktliga målsättningar ochvisioner för Malmö har genomsyrat den temporära användningen. Tillvägagångssättethar tillåtit Malmö stad direkt implementera stadens målsättningar och visioner under enbegränsad tid. / This study investigates how and why Malmö stad applying temporary use in the urbanplanning. Temporary use has during the recent years become significantly moreoccurring in the urban planning process, partly because the economic conditions for themunicipality has become increasingly limited. Temporary use is based on breaking freefrom the traditional large-scale and slow planning process, and instead applying smallscaletemporary interventions that can be gradually adjusted to create long-term change.The study is covered by a multiple case study where we conducted twoqualitative interviews with officials from Malmö stad. In addition to the interviews, wehave also conducted a document analysis. The three three cases we have studied areMalmö stads participation in the European Mobility Week 2016, the summer street onFriisgatan and two different foodtrucks events located in Malmö.The study concludes Malmö stad applying temporary use with differentpurposes and variated embodiments. The analysis shows that the underlying cause ofMalmö stad applying temporary use in the urban development is partly to activatedeemed unused sites for a limited time, but also to enhance the quality of the sites. Butalso to test different designs in public places. With temporary use, Malmö stad target toincrease citizenship involvement in the urban development process by creating atemporary platform. Malmö stad exhibits a ambition to work more with temporary usethe in urban development, and demonstrating awareness of the strengths andweaknesses of the approach. Malmö stads long-term goals and visions for Malmö havepermeated the temporary use. The approach has allowed Malmö stad to implement thesegoals and visions directly for a limited time.

I denna studie undersöks hur och varför Malmö stad tillämpar temporär användning istadsutvecklingen. Temporär användning har under de senaste åren blivit ett allt merförekommande inslag i stadsutvecklingen, bland annat utifrån att de ekonomiskaförutsättningarna för kommuner och myndigheter har blivit allt mer begränsad.Temporär användning bygger på att bryta sig fri från den traditionella storskaliga ochlångsamma planeringsprocessen, och i stället tillämpa småskaliga temporära ingreppsom stegvis kan anpassas för att skapa förändring på lång sikt.Studien omfattas av en flerfallsstudie där vi genomfört två kvalitativaintervjuer med tjänstemän från Malmö stad. Förutom intervjuerna har vi ävengenomfört en dokumentanalys. De tre fall vi studerat är Malmö stads medverkan iEuropean Mobility Week 2016, försöksprojektet av sommargågata på Friisgatan 2017och två foodtrucksevenemang i Malmö.Studien visar att Malmö stad tillämpar temporär användning med varierandesyften och utformningar. Analysen visar att den bakomliggande orsaken till att Malmöstad tillämpar temporär användning i stadsutvecklingen är dels för att testa utformningari gaturummet. Samtidigt också för att aktivera platser som anses outnyttjade under enbegränsad tid, och dels för att förstärka platsers kvaliteter. Genom temporär användninghar Malmö stad försökt öka medborgardeltagandet inom stadsutvecklingen genom attskapa en tillfällig plattform. Malmö stad uppvisar ambitioner att arbeta mer medtemporär användning i stadsutvecklingen, och påvisar en medvetenhet omtillvägagångssättets styrkor och svagheter. Malmö stads långsiktliga målsättningar ochvisioner för Malmö har genomsyrat den temporära användningen. Tillvägagångssättethar tillåtit Malmö stad direkt implementera stadens målsättningar och visioner under enbegränsad tid. / This study investigates how and why Malmö stad applying temporary use in the urbanplanning. Temporary use has during the recent years become significantly moreoccurring in the urban planning process, partly because the economic conditions for themunicipality has become increasingly limited. Temporary use is based on breaking freefrom the traditional large-scale and slow planning process, and instead applying smallscaletemporary interventions that can be gradually adjusted to create long-term change.The study is covered by a multiple case study where we conducted twoqualitative interviews with officials from Malmö stad. In addition to the interviews, wehave also conducted a document analysis. The three three cases we have studied areMalmö stads participation in the European Mobility Week 2016, the summer street onFriisgatan and two different foodtrucks events located in Malmö.The study concludes Malmö stad applying temporary use with differentpurposes and variated embodiments. The analysis shows that the underlying cause ofMalmö stad applying temporary use in the urban development is partly to activatedeemed unused sites for a limited time, but also to enhance the quality of the sites. Butalso to test different designs in public places. With temporary use, Malmö stad target toincrease citizenship involvement in the urban development process by creating atemporary platform. Malmö stad exhibits a ambition to work more with temporary usethe in urban development, and demonstrating awareness of the strengths andweaknesses of the approach. Malmö stads long-term goals and visions for Malmö havepermeated the temporary use. The approach has allowed Malmö stad to implement thesegoals and visions directly for a limited time.

This thesis studies why car-initiatives are implemented and how political visions is intertwined in this process. These topics are further explored by looking at how certain critical groups are impacted by car-free initiatives and how they can affect polarization. We use a holistic multiple case comparing Oslo’s Car-free Livability Programme with Living Stockholm. This analysis is structured with our adapted version of the multi-level perspective framework, which emphasizes social components to a greater extent than the original framework. The results show that climate concerns, a common reason to implement car-free initiatives is superseded by softer values such as an increased appreciation of urban areas. Prohibiting cars from city centers has limited short term climate effects. Instead, the value of car-free initiatives is achieved when the urban environment is improved. Additionally, an important and often overlooked result is that car-free initiatives may help change the publics’ perception of the necessity of cars. Furthermore, the political vision behind the project is interlinked with how car-free initiatives are recognized in the public. A strong political vision backed by heavy rhetoric increases the societal impact of the project, as exemplified by Oslo. The project can potentially alter the general perception of the necessity of the car long-term with such an approach but is also exposed to the public’s glare. However, if the project only focuses on a specific area of the city, it may contribute towards polarization and a feeling of discontent within society. In comparison, by implementing an agile approach without a clear political vision as Stockholm did, the project becomes more flexible and reduces unintended consequences. but also has less influence on a national or international level. Furthermore, failing to cater for the needs of critical groups, such as people with disabilities and craftsmen, often results in difficulties and may become a major source of concern within the project. However, these issues can often be identified with improved communication and reduced with small means. To conclude, the emergence of car-free initiatives is a budding trend not only in Scandinavian cities, but around the world. Fueled by concerns about the climate and an urge for citizens to reclaim urban space, car-free initiatives will become more common. Therefore, to implement successful car-free initiatives, it is vital for institutional actors to keep in mind the key points proposed in this thesis, in order to create successful, vibrant cities in the future. / Den här uppsatsen studerar varför bilfria initiativ implementeras och hur den politiska visionen påverkar utformningen. Vi analyserar även hur vissa grupper kan beröras negativt av bilfria initiativ och hur det kan påverka polariseringen i en stad. Uppsatsen använder sig av en holistisk multipel case studie, och jämför de båda huvudstadsinitiativen Bilfritt Byliv i Oslo och Levande Stockholm. Analysen är strukturerad med hjälp av vår anpassade version av multi-level perspective ramverket, som lägger större vikt vid sociala aspekter än ursprungsmodellen. Resultaten visar att klimatförbättringar, en vanlig anledning till att implementera bilfria initiativ, inte är den främsta samhällsnyttan. Andra aspekter som ofta förbises, exempelvis en ökad uppskattning av urbana miljöer, tycks vara viktigare. Att förbjuda bilar har begränsad direkt klimatnytta, utan det är vad stadsytan används till i stället som skapar olika mervärden. En ökad insikt om detta skulle sannolikt kunna göra initiativ för att minska privat bilismen mer ändamålsenliga. Vidare kan bilfria initiativ påverka allmänhetens uppfattning om bilens nödvändighet, vilket är en fråga som inte fångas upp av existerande litteratur. Bilfria initiativs utformning, och allmänhetens uppfattning av det påverkas till stor del av projektets politiska vision. En tydlig vision och kommunikation kan skapa en bred allmän medvetenhet om projektet, som i Oslos fall. Initiativetkan på så sätt skapa en betydande förändring i samhället, men exponeras därigenom även för kritik. Om projektet enbart omfattar särskilda stadsområden finns det en risk för att projektet ökar polariseringen och upplevelsen av utanförskap i staden. Om man i stället använder en mer agil approach utan en tydlig politisk vision, likt Stockholm, blir projektet mer flexibelt och minskar risken för negativa konsekvenser. Men man går därmed till stor del miste om möjligheten att påverka attityder på nationell, eller internationell nivå. Att inte ta hänsyn till grupper med särskilda behov, som äldre eller personer med funktionsnedsättning, resulterar i svårigheter såväl för dessa gruppersom för projektet. Med en intressent analys i förväg och en tydlig kommunikation kan många problem åtgärdas med små medel. Sammanfattningsvis har vi funnit att bilfria initiativ är en trend som växer sig allt starkare runt om i världen, pådriven av en ökad klimatmedvetenhet och en vilja bland stadens invånare att återta urbana miljöer från bilar. Med studien presenterar vi viktiga aspekter för att möjliggöra en effektiv implementering av bilfria initiativ och skapa framtidens levande städer.