Freight transport of goods is an indispensable part of everyday life. Without it there would be no delivery of products such as food, water, construction material, technology, furniture, clothes and society, as we know it today, would collapse.  However, there are more and less sustainable ways of transporting goods. Today, the number of freight transport vehicles in cities is increasing steadily which contributes to traffic congestion, unsafety, insecurity, air pollution, noise pollution and climate change. Moreover, as the e-commerce flows are increasing, the importance of sustainable last-mile deliveries increases as well.   The research methods used were literature study and interviews. Firstly, the literature study was realized before two pre-knowledge interviews were conducted. Finally, ten semi structured interviews were conducted with experts, strategists, logisticians,  project managers and consultants.   The data suggests that sustainable urban freight transport can be accomplished with UCCs in combination with cargo bikes to reduce cars in the city. This can be done with the help of four ideas - collaboration, incentives, research and developed bicycle infrastructure.  UCCs are not a new concept but there are few centers that endure due to several factors; flawed business models, lack of expertise or research, subvention dependency and stakeholders’ various engagement and involvement levels. Also, a certain percent of freight that is transported by trucks can be substituted by cargo bicycles but in order to enhance the development of utilizing cargo bicycles as a last-mile delivery option, research and knowledge gap need to be addressed. The conclusion indicates that collaboration between stakeholders, specifically between the private and public sector, is integral. The results also highlight that off-peak deliveries and sustainable last-mile deliveries are feasible solutions. There are knowledge gaps in how UCCs and cargo bikes operate which are potential opportunities for areas of improvement and development. Lastly, policies and regulations set by the local authorities play an integral role to guide the freight industry development towards a more sustainable freight transport. / Godstransport av varor är avgörande i vardagen. Utan fungerande godstransporter skulle det inte finnas leveranser av produkter såsom mat, vatten, byggmaterial, teknik, möbler och kläder, och samhället, som vi är vana vid idag, skulle kollapsa.  Det finns emellertid mer och mindre hållbara sätt att transportera varor på. Idag ökar antalet godstransportfordon i stadskärnor stadigt vilket bidrar till trafikträngsel, osäkerhet, otrygghet, luftföroreningar, buller och klimatförändringar. Dessutom ökar e-handelns flöde i rask fart vilket leder till att betydelsen av hållbara last-mile leveranser ökar likaså. Forskningsmetoderna som användes var en litteraturstudie och intervjuer. Först genomfördes litteraturstudien, följt av två intervjuer för att få en förståelse och en gedigen bakgrund i ämnet. Slutligen genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med experter, strateger, logistiker, projektledare och konsulter för att få en fördjupad kunskap om bl.a. problem och utvecklingsmöjligheter inom ämnesområdet.  Resultaten antyder att godstransporter kan utföras med hjälp av samlastningscentraler (UCC) i kombination med lastcyklar för att minska antalet bilar i staden. Effektiva samlastningscentraler ställer krav på väl utvecklat samarbete, incitament, forskning och cykelinfrastruktur. UCC är inget nytt koncept, men det finns få center som överlever på grund av flera faktorer: bristfälliga affärsmodeller, brist på expertis eller forskning, subventionsberoende samt olika nivåer av engagemang och deltagande från intressenter. En viss andel av godstransporterna som utförs med lastbilar kan ersättas av lastcyklar. För att främja utvecklingen av användningen av lastcyklar som last-mile lösning krävs dock forskning och ökad kunskap.  Slutsatsen pekar på att samarbete mellan intressenter, särskilt mellan privata och offentliga sektorer, är avgörande. Resultaten belyser också att off-peak leveranser lågtrafikperioder och hållbara last-mile lösningar är genomförbara alternativ. Det finns kunskapsluckor när det gäller drift av UCC och lastcyklar, vilket kan ses som en möjlighet till förbättring och utveckling. Slutligen spelar lokala myndigheters policys och regler en viktig roll för att styra godstransportindustrins utveckling mot en mer hållbar transport av gods.

This thesis studies why car-initiatives are implemented and how political visions is intertwined in this process. These topics are further explored by looking at how certain critical groups are impacted by car-free initiatives and how they can affect polarization. We use a holistic multiple case comparing Oslo’s Car-free Livability Programme with Living Stockholm. This analysis is structured with our adapted version of the multi-level perspective framework, which emphasizes social components to a greater extent than the original framework. The results show that climate concerns, a common reason to implement car-free initiatives is superseded by softer values such as an increased appreciation of urban areas. Prohibiting cars from city centers has limited short term climate effects. Instead, the value of car-free initiatives is achieved when the urban environment is improved. Additionally, an important and often overlooked result is that car-free initiatives may help change the publics’ perception of the necessity of cars. Furthermore, the political vision behind the project is interlinked with how car-free initiatives are recognized in the public. A strong political vision backed by heavy rhetoric increases the societal impact of the project, as exemplified by Oslo. The project can potentially alter the general perception of the necessity of the car long-term with such an approach but is also exposed to the public’s glare. However, if the project only focuses on a specific area of the city, it may contribute towards polarization and a feeling of discontent within society. In comparison, by implementing an agile approach without a clear political vision as Stockholm did, the project becomes more flexible and reduces unintended consequences. but also has less influence on a national or international level. Furthermore, failing to cater for the needs of critical groups, such as people with disabilities and craftsmen, often results in difficulties and may become a major source of concern within the project. However, these issues can often be identified with improved communication and reduced with small means. To conclude, the emergence of car-free initiatives is a budding trend not only in Scandinavian cities, but around the world. Fueled by concerns about the climate and an urge for citizens to reclaim urban space, car-free initiatives will become more common. Therefore, to implement successful car-free initiatives, it is vital for institutional actors to keep in mind the key points proposed in this thesis, in order to create successful, vibrant cities in the future. / Den här uppsatsen studerar varför bilfria initiativ implementeras och hur den politiska visionen påverkar utformningen. Vi analyserar även hur vissa grupper kan beröras negativt av bilfria initiativ och hur det kan påverka polariseringen i en stad. Uppsatsen använder sig av en holistisk multipel case studie, och jämför de båda huvudstadsinitiativen Bilfritt Byliv i Oslo och Levande Stockholm. Analysen är strukturerad med hjälp av vår anpassade version av multi-level perspective ramverket, som lägger större vikt vid sociala aspekter än ursprungsmodellen. Resultaten visar att klimatförbättringar, en vanlig anledning till att implementera bilfria initiativ, inte är den främsta samhällsnyttan. Andra aspekter som ofta förbises, exempelvis en ökad uppskattning av urbana miljöer, tycks vara viktigare. Att förbjuda bilar har begränsad direkt klimatnytta, utan det är vad stadsytan används till i stället som skapar olika mervärden. En ökad insikt om detta skulle sannolikt kunna göra initiativ för att minska privat bilismen mer ändamålsenliga. Vidare kan bilfria initiativ påverka allmänhetens uppfattning om bilens nödvändighet, vilket är en fråga som inte fångas upp av existerande litteratur. Bilfria initiativs utformning, och allmänhetens uppfattning av det påverkas till stor del av projektets politiska vision. En tydlig vision och kommunikation kan skapa en bred allmän medvetenhet om projektet, som i Oslos fall. Initiativetkan på så sätt skapa en betydande förändring i samhället, men exponeras därigenom även för kritik. Om projektet enbart omfattar särskilda stadsområden finns det en risk för att projektet ökar polariseringen och upplevelsen av utanförskap i staden. Om man i stället använder en mer agil approach utan en tydlig politisk vision, likt Stockholm, blir projektet mer flexibelt och minskar risken för negativa konsekvenser. Men man går därmed till stor del miste om möjligheten att påverka attityder på nationell, eller internationell nivå. Att inte ta hänsyn till grupper med särskilda behov, som äldre eller personer med funktionsnedsättning, resulterar i svårigheter såväl för dessa gruppersom för projektet. Med en intressent analys i förväg och en tydlig kommunikation kan många problem åtgärdas med små medel. Sammanfattningsvis har vi funnit att bilfria initiativ är en trend som växer sig allt starkare runt om i världen, pådriven av en ökad klimatmedvetenhet och en vilja bland stadens invånare att återta urbana miljöer från bilar. Med studien presenterar vi viktiga aspekter för att möjliggöra en effektiv implementering av bilfria initiativ och skapa framtidens levande städer.