This thesis studies why car-initiatives are implemented and how political visions is intertwined in this process. These topics are further explored by looking at how certain critical groups are impacted by car-free initiatives and how they can affect polarization. We use a holistic multiple case comparing Oslo’s Car-free Livability Programme with Living Stockholm. This analysis is structured with our adapted version of the multi-level perspective framework, which emphasizes social components to a greater extent than the original framework. The results show that climate concerns, a common reason to implement car-free initiatives is superseded by softer values such as an increased appreciation of urban areas. Prohibiting cars from city centers has limited short term climate effects. Instead, the value of car-free initiatives is achieved when the urban environment is improved. Additionally, an important and often overlooked result is that car-free initiatives may help change the publics’ perception of the necessity of cars. Furthermore, the political vision behind the project is interlinked with how car-free initiatives are recognized in the public. A strong political vision backed by heavy rhetoric increases the societal impact of the project, as exemplified by Oslo. The project can potentially alter the general perception of the necessity of the car long-term with such an approach but is also exposed to the public’s glare. However, if the project only focuses on a specific area of the city, it may contribute towards polarization and a feeling of discontent within society. In comparison, by implementing an agile approach without a clear political vision as Stockholm did, the project becomes more flexible and reduces unintended consequences. but also has less influence on a national or international level. Furthermore, failing to cater for the needs of critical groups, such as people with disabilities and craftsmen, often results in difficulties and may become a major source of concern within the project. However, these issues can often be identified with improved communication and reduced with small means. To conclude, the emergence of car-free initiatives is a budding trend not only in Scandinavian cities, but around the world. Fueled by concerns about the climate and an urge for citizens to reclaim urban space, car-free initiatives will become more common. Therefore, to implement successful car-free initiatives, it is vital for institutional actors to keep in mind the key points proposed in this thesis, in order to create successful, vibrant cities in the future. / Den här uppsatsen studerar varför bilfria initiativ implementeras och hur den politiska visionen påverkar utformningen. Vi analyserar även hur vissa grupper kan beröras negativt av bilfria initiativ och hur det kan påverka polariseringen i en stad. Uppsatsen använder sig av en holistisk multipel case studie, och jämför de båda huvudstadsinitiativen Bilfritt Byliv i Oslo och Levande Stockholm. Analysen är strukturerad med hjälp av vår anpassade version av multi-level perspective ramverket, som lägger större vikt vid sociala aspekter än ursprungsmodellen. Resultaten visar att klimatförbättringar, en vanlig anledning till att implementera bilfria initiativ, inte är den främsta samhällsnyttan. Andra aspekter som ofta förbises, exempelvis en ökad uppskattning av urbana miljöer, tycks vara viktigare. Att förbjuda bilar har begränsad direkt klimatnytta, utan det är vad stadsytan används till i stället som skapar olika mervärden. En ökad insikt om detta skulle sannolikt kunna göra initiativ för att minska privat bilismen mer ändamålsenliga. Vidare kan bilfria initiativ påverka allmänhetens uppfattning om bilens nödvändighet, vilket är en fråga som inte fångas upp av existerande litteratur. Bilfria initiativs utformning, och allmänhetens uppfattning av det påverkas till stor del av projektets politiska vision. En tydlig vision och kommunikation kan skapa en bred allmän medvetenhet om projektet, som i Oslos fall. Initiativetkan på så sätt skapa en betydande förändring i samhället, men exponeras därigenom även för kritik. Om projektet enbart omfattar särskilda stadsområden finns det en risk för att projektet ökar polariseringen och upplevelsen av utanförskap i staden. Om man i stället använder en mer agil approach utan en tydlig politisk vision, likt Stockholm, blir projektet mer flexibelt och minskar risken för negativa konsekvenser. Men man går därmed till stor del miste om möjligheten att påverka attityder på nationell, eller internationell nivå. Att inte ta hänsyn till grupper med särskilda behov, som äldre eller personer med funktionsnedsättning, resulterar i svårigheter såväl för dessa gruppersom för projektet. Med en intressent analys i förväg och en tydlig kommunikation kan många problem åtgärdas med små medel. Sammanfattningsvis har vi funnit att bilfria initiativ är en trend som växer sig allt starkare runt om i världen, pådriven av en ökad klimatmedvetenhet och en vilja bland stadens invånare att återta urbana miljöer från bilar. Med studien presenterar vi viktiga aspekter för att möjliggöra en effektiv implementering av bilfria initiativ och skapa framtidens levande städer.