Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie där teorier kring bilen, cykeln, kollektivtrafiken och stadens utglesning står för det teoretiska materialet medan rapporter och semistrukturerade intervjuer utgör den empiriska delen. Syftet med denna studie är att se hur vi idag påverkas av 50- och 60-talets planering. 1950-talets infrastrukturella förändringar gav stora möjligheter för en bra implementering av bilen som städernas invånare idag ser som en livsstil. Vad krävs för att städernas invånare ska välja fossilfriare transportmedel som cykel och kollektivtrafik? Genom att undersöka hur Västerås arbetar för att lyfta dessa transportmedel kan problem och möjligheter finnas som finns på grund av bilsamhället. Studiens resultat visar att den massiva infrastruktur som bilen tog med sig in i samhället idag inte räcker till för alla transportmedel där cykel och kollektivtrafik prioriteras samtidigt som bilen ska ta lika stor plats. 1950-talets framtidsplaner och uträkningar visar idag att vi planerade för stort och bilismen är svår att bromsa då den blivit en livsstil i dagens samhälle. Kommunens arbete ger positiva resultat för de fossilfria transporterna och det är bilen som livsstil och kultur som är det svåra att överkomma.

No description available.

This is a normative study of integration in Sweden. The focus lies on the segregation found in the larger metropolitan areas and the politics surrounding the different ways in which to tackle problems new and old. This paper centers on the recent discussions around immigration and integration in Sweden and Europe as a whole. This paper looks at the increasing segregation in Swedish suburbs and aims to explore the reasons for this. The paper will look at economic, societal and cultural reasons for this segregation. In addition it will also explore the politics of integration on a local and national level. The local level studies four city areas that features the highest percentage of inhabitants with a foreign background in Västerås. The main focus of this paper is the housing situation that more or less “cause” segregation.

Om en ungdom varken har arbete eller studerar kan den här personen leva i ett utanförskap. Att leva i utanförskap innebär att leva i en marginaliserad ställning i samhället. Det finns flera former av utanförskapet. Ekonomiskt utanförskap, där individer saknar ekonomiska resurser. Politiskt utanförskap, där de är i utanförskap på grund av att de tillhör en marginaliserad grupp. Socialt utanförskap, är när en individ saknar kontakt med resten av samhället. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Västerås stad arbetar mot ungdomars utanförskap. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie där fallet har varit Västerås stads arbete mot ungdomars utanförskap. Material vi har baserat denna uppsats på, har vi samlat in genom ett antal intervjuer som vi har utfört med olika medarbetare inom Västerås stad som arbetar med ungdomar i utanförskap. Vi har även använt oss av ett stort antal olika officiella dokument som på något sätt innehåller utanförskap eller hur arbete organiseras.  Vi har använt oss av ett antal organisationsteorier i vår analys. Vi finner att det finns tydliga kopplingar mellan Brunsson och Ahrnes teori och hur Västerås stad organiserar arbetet mot ungdomars utanförskap. Arbetet mot ungdomars utanförskap är uppdelat på ett stort antal olika aktörer som alla har olika arbetsuppgifter. Detta leder till att det främsta verktyget mot utanförskap hos ungdomar är samarbete och samverkan.

<p>"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare. Först mot slutet av den undersökta perioden riktar sig bostadspolitiken i Västerås mot en generell befolkning på lika villkor.</p>

<p><p>Abstract</p><p>This report is made in cooperation with the municipality of Vasteras and technical committee</p><p>staff. The report addresses several topics that affect fuel stations in Vasteras. The report</p><p>contains two parts, first is a inventory that review all stations in the area to be addressed. The</p><p>inventory is made with consideration to various things that geographic situation, what</p><p>companies are represented and what level of service stations have. And the second part of the</p><p>report, is done with the analysis of how it looks in daily situations review. Then the new</p><p>positions around Vasteras is chosen, which would be attractive to the new location of stations.</p><p>The new positions were evaluated in various ways with a variety of policy issues that had</p><p>been set, it is important to have a holistic view of how a new establishment affect the</p><p>surrounding environment.</p><p>The hope of this report is to create a document that may be useful to my commission in the</p><p>future. It is intended to be a comprehensive document that addresses the fuel situation at large.</p><p>It is not meant it to go into the detail level, but it is an overview.</p><p>One conclusion that emerged from this work is that Vasteras have good accessibility to the</p><p>fuel stations. Most fuels are available in one or more stations and all the major petrol</p><p>companies are represented in the city. There are also a number of new positions that could</p><p>serve as a good place for new locations.</p></p>

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare. Först mot slutet av den undersökta perioden riktar sig bostadspolitiken i Västerås mot en generell befolkning på lika villkor.

Abstract This report is made in cooperation with the municipality of Vasteras and technical committee staff. The report addresses several topics that affect fuel stations in Vasteras. The report contains two parts, first is a inventory that review all stations in the area to be addressed. The inventory is made with consideration to various things that geographic situation, what companies are represented and what level of service stations have. And the second part of the report, is done with the analysis of how it looks in daily situations review. Then the new positions around Vasteras is chosen, which would be attractive to the new location of stations. The new positions were evaluated in various ways with a variety of policy issues that had been set, it is important to have a holistic view of how a new establishment affect the surrounding environment. The hope of this report is to create a document that may be useful to my commission in the future. It is intended to be a comprehensive document that addresses the fuel situation at large. It is not meant it to go into the detail level, but it is an overview. One conclusion that emerged from this work is that Vasteras have good accessibility to the fuel stations. Most fuels are available in one or more stations and all the major petrol companies are represented in the city. There are also a number of new positions that could serve as a good place for new locations.

Projektet är ett förslag till utyggnad av Västerås centrum ner mot vattnet på gammal hamnmark. Målet var att skapa en vision för platsen som skulle vara tillfredställande för byggherren, kommunen, bostadsköparen, företagaren och invånarna i Västerås.

Syftet med undersökningen är att se hur begripliga Röda Korset Västerås Integrations Facebookinlägg är. För att besvara syftet utgår textanalysen från en läsbarhetsanalys som fokuserar på bland annat texternas språk och innehåll. Resultatet visar att det som försvårar Facebookinläggen och gör det svårbegripligt inte har med meningslängden att göra, utan det svårbegripliga ligger i den bristande informationen i inläggen. Läsarna får således inte ut så mycket information i varje inlägg som de bör få, vilket gör det oklart och ställer krav på deras förkunskaper och motivation att själva leta rätt på ytterligare information om ett evenemang eller liknande. Röda Korset Västerås Integration når ut till en bred målgrupp och det är därför svårt att anpassa inläggen till varenda läsare, vilket gör det komplicerat. Det går dock att se att skribenterna försökt anpassa texterna eftersom inläggen är relativt lätta att läsa och inte komplicerat uppbyggda.