Syftet är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre tar hänsyn till flerspråkiga barn vid undervisning av begrepp i svenska språket. Detta gällande val av arbetssätt och val av material för flerspråkiga barn. Samt hur lärarnas uppfattningar kring modersmålsläraren och fritidsledare är. Intervjuer har genomförts med tio lärare från två olika skolor. Resultatet visade att majoriteten av lärarna har likadant synsätt på hur lärare bör bemöta samt hur lärare ska arbeta med flerspråkiga barn. En slutsats är att majoriteten av lärarna anser att arbetsmetoder och material bör anpassas utifrån flerspråkiga barns förutsättningar och behov. Endast en lärare tycker att detta inte är nödvändigt då barn bör anpassa sig till den svenska skolan.

Expandering av smörjsystem till valsmaskinen vid Uddeholms AB – Analys av kandidater till utbyggnad är ett examensarbete som genomförts på Karlstads Universitet inom högskoleingenjörsutbildningen i Maskinteknik. Arbetet har utförts i samarbete med Uddeholms AB och SKF Lubrication competence center AB. Uddeholms AB är ett världsledande företag inom tillverkning av verktygsstål för industriella verktyg och finns i 90 länder med cirka 3000 anställda globalt. För att fortsätta vara världsledande krävs hög tillförlitlighet på maskinerna. En viktig del i detta är underhåll av maskinerna där smörjning är av hög vikt. I denna studie analyseras lämpliga kandidater till utbyggnad av ett smörjsystem på en valsmaskin vid Uddeholms AB:s avdelning Götvalsverket. Projektets syfte var att sätta sig in i produktionens processer för att kunna identifiera hur det befintliga smörjsystemet fungerar och vilken kapacitet som fanns att tillgå. Målet var att ta fram lämpliga kandidater till utbyggnad av smörjsystemet och att konstruera ett schematiskt ritningsunderlag utan krav på toleranser samt att undersöka lönsamheten i detta. Metoder såsom Process FMEA, förstudie, undersökningar, kvalitativa metoder, SKF:s beräkningsprogram för lager och konstruktionsprogrammet Autocad 2019 har använts. I studien framkom att smörjsystemet går att bygga ut med 300 kandidater och att pumpen har större kapacitet än vad som behövs. Konstruktionen är visualiserad med schematiskt ritningsunderlag som beskriver hur kandidaterna är indelade för varje doseringsgrupp. Rapporten innehåller andra viktiga dokument såsom översiktsritning för doseringsgrupper och schematiska ritningar för detaljer. Lönsamheten i utbyggnadsprojektet är god. Investeringen på cirka 300000 SEK har en återbetalningstid på drygt två år.

När museipersonalen talar om de funktioner som ska finnas i den nya tillbyggnaden ser de dessa som centrala för Nationalmuseum. För att låta byggnaden stå i fokus istället för att kvävas i skuggan av det monumentala muséet har jag därför valt att i mitt kandidatprojekt röra mig utanför muséeparken och istället placera tillbyggnaden på vattnet mot Skeppsholmen. Grundtanken i projektet är att den flexibilitet som efterfrågas i programbeskrivningen även ska speglas på byggnadens utsida. Byggnaden ska när den nyttjas kunna transformeras från en väldigt sluten och enkel form till en mer komplicerad och öppen. Kommunikationen med Nationalmuseum sker av säkerhetsskäl endast under vissa tidpunkter under dygnet. De landgångar som finns i tillbyggnaden expanderar då ut och ansluter till muséet. På plan två har jag valt att placera byggnadens publika funktioner, en studiesal och en hörsal. Tanken är att hörsalen då landgången är utfälld även ska kunna användas som utställningshall.För att få in naturligt ljus i byggnaden ligger det i dess centrum ett stort atrium. Här finns de motorer som får byggnaden att fungera samt det klimatsystem som behövs för att bevara dess konst. I detta atrium sker även byggnadens vertikala kommunikation. / When the staff at the National Museum Of Fine Arts talks about the new building and what functions it is supposed to contain they see them as central to the museum. To let the building be a focal point instead of letting it suffocate in the shadow of the monumental National Museum I choose to place it on the water facing Skeppsholmen instead of in the park. The basic idea of the project is that the flexibility that is asked for in the description of the program also should be reflected on the outside of the building. The building should when it is used be able to transform from a very simple and closed form to a more complicated and open.The communication with the National Museum only occurs during specific times during the day. The gangways that exist within the building then expand out and connect to the main building. I have chosen to put the buildings public functions, the study hall and the auditorium on level two. The thought is that when the gangway is extended the auditorium also should be able to be used as an exhibition hall.To get natural sunlight into the building there is placed a large atrium in its center. Here the engines that makes the building function and the climate system that is needed to preserve its art is placed. In this atrium the vertical communication of the building also takes place.

Projektet är ett förslag till utyggnad av Västerås centrum ner mot vattnet på gammal hamnmark. Målet var att skapa en vision för platsen som skulle vara tillfredställande för byggherren, kommunen, bostadsköparen, företagaren och invånarna i Västerås.

<p>Syftet med studien är att belysa vad man som lärare bör tänka på i mötet och i undervisningen med andraspråkselever för att de ska få ett rikt svenskt språk. Ytterligare ett syfte är att få en insyn i hur två mångkulturella skolor arbetar med mångfalden och hur man som lärare bemöter andraspråksföräldrar. Jag har använt mig av 11 intervjuer för att få kunskap om informanternas tankar om arbetet med andraspråkselever. Det informanterna har påtalat som viktigt är att andraspråkselever ska en god bas och utbyggnad av förstaspråket. Därför är modersmålsundervisning och studieverkstäder viktiga organisationer. Svenska som andraspråksundervisingen är betydelsefull för att andraspråkselever ska utveckla basen i det svenska språket. Arbetsmetoder som gynnar andraspråksinlärningen är grupparbeten samt användning av skönlitteratur och estetisk verksamhet i undervisningen. I mötet med andraspråkselever är respekt, förståelse och tydlighet viktigt. I bemötandet av andraspråksföräldrar är det betydelsefullt att förklara hur den svenska skolan är organiserad eftersom skolor kan fungera olika i olika länder. Skolor och lärare arbetar på olika sätt med andraspråkselever och det som lärare och skolor i dagens samhälle bör tänka på är att dela med sig av sina erfarenheter och samarbeta för att skolor ska bli så bra som möjligt för alla individer som går där.</p>

Syftet med studien är att belysa vad man som lärare bör tänka på i mötet och i undervisningen med andraspråkselever för att de ska få ett rikt svenskt språk. Ytterligare ett syfte är att få en insyn i hur två mångkulturella skolor arbetar med mångfalden och hur man som lärare bemöter andraspråksföräldrar. Jag har använt mig av 11 intervjuer för att få kunskap om informanternas tankar om arbetet med andraspråkselever. Det informanterna har påtalat som viktigt är att andraspråkselever ska en god bas och utbyggnad av förstaspråket. Därför är modersmålsundervisning och studieverkstäder viktiga organisationer. Svenska som andraspråksundervisingen är betydelsefull för att andraspråkselever ska utveckla basen i det svenska språket. Arbetsmetoder som gynnar andraspråksinlärningen är grupparbeten samt användning av skönlitteratur och estetisk verksamhet i undervisningen. I mötet med andraspråkselever är respekt, förståelse och tydlighet viktigt. I bemötandet av andraspråksföräldrar är det betydelsefullt att förklara hur den svenska skolan är organiserad eftersom skolor kan fungera olika i olika länder. Skolor och lärare arbetar på olika sätt med andraspråkselever och det som lärare och skolor i dagens samhälle bör tänka på är att dela med sig av sina erfarenheter och samarbeta för att skolor ska bli så bra som möjligt för alla individer som går där.

<p>Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.</p>

Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen. Men bristande kunskap om flerspråkighet och andraspråksinlärning gör att de språkliga olikheterna i klassrummet inte utnyttjas och att de kan bli till en svårighet istället för en resurs. Trots de stora utmaningarna i annan ämnesundervisning visar det sig att språkutveckling fortfarande ses som svensklärarens uppgift och dessutom görs andraspråksläraren ofta ansvarig för alla elever med ett annat modersmål. Det som studien bekräftar är att lärare i alla ämnen behöver kunskap om språklig och kulturell mångfald och att de har ett gemensamt ansvar för både elevernas identitetsskapande och deras språkutveckling.

Historiskt har Trollhättan Energis elnät bestått av ett klassiskt tätortsnät och landsbygdsnät. Detta har utvecklats och dessa nät har allt mer kopplats ihop. En relevant fråga är hur väl den nuvarande nätstrukturen kan härledas till branschens rekommendationer kring hur jordningssystemet bör utformas samt kontrolleras med avseende på nuvarande elnätets utseende. Arbetets syfte har varit att belysa utvecklingen av Trollhättan Energis nät, där sammanhängande kabelnät har byggts ut och typisk landsbygdsnät gradvis försvinner. Detta medför förändrade förutsättningar vad gäller nätutseende och kontrollkrav. EBR,ElnätsBranschens Riktlinjer – Energiföretagen Sverige, som ansvarar för en säker och kostnadseffektiv förvaltning och utveckling av Sveriges elnät har utgett publikationer med anvisningar för hur jordningskonstruktioner bör utformas och kontrolleras. Dessa publikationer är utgångspunkten för teorisammanställningen i rapporten.  Där nätstrukturerna inte uppfyller branschens rekommendationer har förslag tagits fram på hur bristerna kan åtgärdas. Den stora delen i arbetet har varit att ta fram grundläggande teori och branschpraxis som kan relateras till Trollhättan Energis elnät. Karta över koncessionsområdet studerades i syfte att redogöra vilka kontrollkrav som gäller på jordningskonstruktionerna. Eftersom jordkabelnätet byggs ut kan mätningar på jordtag inte längre utföras. Praktiskt är nätet säkert bra rustat jordningsmässigt, men svårigheten är vilka kontroller/mätningar som ska tillämpas för att kunna säkerställa att beröringsspänningen inte överstiger 100 V i nätstationerna vid ett jordfel. Så länge det finns förutsättningar för att kunna tillämpa det traditionella kontrollmetoden på landsbygden så kan nätet i området klassas som typiskt landsbygdsnät och myndighetskravet att mäta vart åttonde år kan uppfyllas. Kablifierat landsbygdsnät med längsgående jordlina och jordtag i nätstation bör istället klassas som ett sammanhängande kabelnät eftersom skärmkontrollmetoden bör användas istället. Syftet med arbetet har även varit att belysa faktorer som bidrar till att jordfelsströmmen ökar i nätet, som i sin tur påverkar de befintliga jordtagen inom koncessionsområdet. För att kunna beräkna max tillåten jordningsresistans i nätstationerna beräknades de spänningssättande jordfelströmmarna i nätet med hjälp av EBRs beräkningsmall. På vissa stationsområden har avvikelser noterats, där det beräknade resistansvärdet överstiger den högsta tillåtna. En möjlig åtgärd för att minska resistansvärden kan vara att bygga fler parallella jordtag i området. Den centrala frågan är hur kablifieringen har påverkat t mätvärden samt mätmetoderna för jordtagen som är placerde på landsbygden. / Historically, Trollhättan Energy’s distribution grid has consisted of a classic urban network or a countryside network. During the years the grid has developed, and the different parts of the grid have increasingly been interconnected. A relevant question is then how well the existing grid structure can be compared to the Swedish regulations concerning electrical safety compatibility regarding the design and control requirements of earthing systems. The main purpose of this thesis has been to shed light on the development of Trollhättan Energy’s distribution grid, where the interconnected extensive buried cable network is expanding, and the typical network of the countryside is gradually disappearing. This entails changed conditions in terms of the network structure and control requirements. EBR, ElnätsBranschens Riktlinjer - Swedenergy is the organization responsible for safety and cost-effective management and development of the Swedish energy sector. They have published instructions and regulations on how earthing systems should be designed and controlled depending on the structure of the network. The directions from EBR are the starting point in this report. The main question is how the cabling has affected the present measurement methods of the earthing systems. Suggestions are given on betterments and how to improve the shortcomings where the network structures do not meet the regulations. The main purpose of this thesis is to study the basic theory and customs of the grounding systems and then relate it to Trollhättan Energy’s distribution network. The map of the grid area was studied to account for the control requirements that apply to the earthing systems. As the cable network is expanded, the traditional measurement methods on the ground electrode can no longer be performed. Practically speaking, the grid stations are certainly well equipped in terms of grounding, but the difficulty occurs when control methods must be applied to ensure that the touch voltage does not exceed 100 Volts in the grid stations in case of an earth-fault. If the conditions are satisfied for applying the traditional control methods in countryside rural areas, the network structure can be classified as a classic countryside network and the requirement from the authorities to verify the ground electrode every eight years can be applied. However, the buried cabled network with ground electrodes in every grid station and longitudinal earth wires back and forth between the stations should be considered and classified as a continuous cable network where different control methods for the earthing systems should be used instead. Another purpose in this thesis has been to shed light on factors that contribute to the increaseof the earth fault currents in the network. This in turn affects the existing ground electrodes within the concession area. The maximum earth fault current in every substation were calculated using a template from EBR in order to know the permissible earthing resistance in the located grid stations. In some station areas deviations have been noticed, where the calculated resistance value exceeds the maximum permitted. One possible measure to improve the resistance values could be to build more parallel ground electrodes.

Idén till mitt examensarbete började växa fram förra året när jag studerade ett utbytesår i den amerikanska västkuststaden Seattle. Staden växer och förtätas just nu i en rask takt och de flesta nya byggnader uppförs i en komplex kontext av befintliga byggnader och relationer. De flesta tilläggen skapar idag stora kontraster i stadsbilden. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforska hur man för en befintlig byggnad från dåtid till nutid och att skapa en meningsfull dialog mellan gammalt och nytt. Jag har sett det befintliga som en källa till inspiration och kunskap och mitt förslag består av tillägg som både förstärker de rumsliga kvalitéerna i det befintliga och förlänga atmosfären in i det nya. / The idea for my thesis began to emerge last year when I was studying as an exchange student in the US, in west coast city Seattle. The city is currently growing and densifying in a rapid pace and most of the new buildings are being built in existing environments. The vast majority is creating big contrasts in the city environment. The aim of my thesis project has been to carry an existing building from the past into the present and to create a meaningful dialogue between old and new. I have seen the existing as a source of inspiration and knowledge, and my proposal consists of interventions that aim to both strengthen the spatial qualities of the existing, and to extend the atmosphere into my proposed extension. My work also aims to add new ways of experiencing the existing building, to create a new, stronger ensemble of spaces.