Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser transsexuella har av möten med vården i Chile i samband med könskorrigering. Det som undersöks är både transsexuellas egna upplevelser av sin situation och transsexuellas upplevelser av läkarnas uppfattning av kön i mötet med dem. I relation till deras situation är syftet vidare att inkludera en redogörelse för och analys av transsexuellas sociala utsatthet och hur denna påverkats av påbörjade och genomförda könskorrigeringar. Genom kvalitativa intervjuer med tre transsexuella som genomgått såväl juridiska könsbyten som könskorrigerande kirurgiska ingrepp har fyra teman identifierats och analyserats. Det första temat beskriver hur informanternas könsidentitet påverkat deras livssituation och den sociala utsatthet som präglat deras liv. I det andra temat diskuteras betydelsen av bröst, både för informanternas kroppsliga bekvämlighet och deras förmåga att passera, och skapandet av ett så kallat "linjärt kön", samt hur denna syn på kön orsakar en konflikt mellan informanterna och deras lä̈kare. I det tredje temat diskuteras tanken om ett linjärt kön ytterligare, med fokus på informanternas upplevelser av läkarnas förväntan på deras sexuella läggning och hur denna korrigeras i takt med könet. Det fjärde temat redogör sedan fö̈r hur könskorrigering kan ses som en klassresa för informanterna och hur passerande kan innebära såväl trygghet som ett förlorande av ens förmåga att genusbråka och störa.

I denna studie analyseras sambandet mellan Judith Butlers teori om heteronormen som hegemonisk diskurs och den svenska politiska debatten om steriliseringskravet i könstillhörighetslagen. Mina frågeställningar i studien är: Vilka argument framträder i materialet för tvångssterilisering som villkor för könskorrigerande kirurgi? Hur kan denna praktik förstås utifrån Butlers teoretiska ansats? Analysen sker genom dels en pro et contra analys av de tre huvudargumenten för steriliseringskravet som jag har funnit efter en genomgång av alla motioner, skrivelser, statliga utredningar och den politiska debatten på ämnet steriliseringskravet av transpersoner. Samt en diskursanalys med syftet att förstå steriliseringskravet med hjälp av Judith Butlers teori om heteronormativitet. Analysen visar att enligt Butlers teori om heteronormativitet som en hegemonisk diskurs så förklaras avvikare av heteronormen som overkliga och inte fullt mänskliga och därför kan brott och övergrepp, så som sterilisering, begås mot dessa individer utan att övriga medborgare reagerar nämnvärt.

No description available.

<p>Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.</p>

Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.

Transsexualism innebär en upplevelse av att det juridiska könet inte stämmer överens med könsidentiteten och följs ofta av en önskan om att korrigera sitt kön så att det överensstämmer med det upplevda. Rösten är en identitetsmarkör och utgör en betydande aspekt av könskorrigeringen. Denna studie utgjordes av en enkät riktad till 24 verksamma röstlogopeder samt 49 personer i könskorrigeringsprocess i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Enkätstudien ämnade undersöka transsexuella personers upplevda behov av logopediska insatser och i vad mån de tillgodoses, vilka kunskaper logopederna upplever som nödvändiga, faktorer som kan försvåra arbetet samt behandlingsinnehåll. Ett ytterligare syfte var att jämföra resultaten från föreliggande studie med de resultat som framkom i studien av Andersson och Aronsson (2008)  som kartlade logopediskt omhändertagande av transsexuella i norra regionen. Resultaten visade att de transsexuella respondenterna i stor utsträckning upplevde röstproblem, få hade haft logopedkontakt och en stor andel av dem som inte hade träffat logoped ville göra det. Information från vården till personer i könskorrigeringsprocess, angående logopedens roll, var otillfredsställande. Större delen av de personer som hade haft logopedkontakt hade åtminstone i någon mån fått tillräcklig logopedisk hjälp. Resultaten visade även att kunskap om könskorrigeringsprocessen och transrösten är nödvändiga vid behandling av patientgruppen och brist på kunskap och erfarenhet kan utgöra hinder i behandlingen. Behandlingsinnehåll och antal behandlingstillfällen varierade mellan logopeder. Kunskap om hur röstbehandling av transsexuella går till var skiftande bland logopederna i studien. Få logopeder hade tagit del av vårdprogrammet för transsexuella och intresset för vidareutbildning var stort. Resultaten i föreliggande studie visade liknande tendenser som studien utförd av Andersson och Aronsson (2008). / Transsexualism is an experience of the legal sex not matching the gender identity and is often followed by a desire to correct one’s gender so that it is consistent with the perceived. The voice is an identity marker and represents a significant aspect of gender reassignment. This study consisted of a survey of 24 active speech-language pathologists as well as 49 individuals in gender reassignment process in the Uppsala-Örebro Health Care Region. The questionnaire aimed to examine transgender individuals experienced need of speech therapy, and to what extent they are met, what knowledge speech therapists perceive as necessary, factors that can complicate the work and treatment content. A further aim was to compare the results from the present study with the results obtained in the study by Andersson and Aronsson (2008) who mapped the logopedic treatment of transsexuals in the northern region. The results showed that the transgender respondents largely experienced voice problems, few had had speech-language pathologist contact and a large proportion of those who had not met a speech-language pathologist wanted to meet one. Information from health care to individuals in gender reassignment process, regarding the speech-language pathologist’s role, was unsatisfactory. Most of the people who had had a speech-language pathologist contact had, at least to some extent, got sufficient logopedic help. The results also showed that knowledge of the gender reassignment process and trans voice is necessary in the treatment of the patient population and the lack of knowledge and experience can be an obstacle in the treatment. Treatment content and number of treatment sessions varied between speech-language pathologists. Knowledge of voice treatment of transsexuals varied among the speech-language pathologists in the study. Few speech-language pathologists were familiar with the health care program for transsexuals and interest in further training was great. The results of the present study showed similar trends as did the study conducted by Andersson and Aronsson (2008).

<p>This study focuses on Finnish transmen and their life stories. It goes through the practical reality of the gender re-assignment process, but focuses on the personal experiences of two individual men. The study is based on in-depth interviews with informants, material which has been analyzed with the help of Judith Butler’s theory on gender.</p> / <p>Den här uppsatsen handlar om två finska transmän och deras livshistorier. Studien går igenom den praktiska realiteten av könskorrigeringsprocessen, men fokuserar på de personliga erfarenheterna av dessa två individuella män. Den är baserad på djupintervjuer med informanter, material som har analyserats med hjälp av Judith Butlers teori om genus.</p>

This study focuses on Finnish transmen and their life stories. It goes through the practical reality of the gender re-assignment process, but focuses on the personal experiences of two individual men. The study is based on in-depth interviews with informants, material which has been analyzed with the help of Judith Butler’s theory on gender. / Den här uppsatsen handlar om två finska transmän och deras livshistorier. Studien går igenom den praktiska realiteten av könskorrigeringsprocessen, men fokuserar på de personliga erfarenheterna av dessa två individuella män. Den är baserad på djupintervjuer med informanter, material som har analyserats med hjälp av Judith Butlers teori om genus.