Bakgrund: Rättigheterna för homosexuella personer har på senare år förbättrats, men inom vården förekommer fortfarande heteronormativa antaganden. Syfte: Belysa homosexuella personers upplevelser av mötet med vården. Metod: Allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär analyserades. Resultat: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i mötet med vården. Resultatet presenteras i de två huvudkategorierna ”Diskriminering och stigma” och ”Respekt”. Slutsats: För att fler ska få en positiv upplevelse i mötet med vården är det viktigt att som sjuksköterska vara öppen för olika familjekonstellationer och inte göra heteronormativa antaganden.

Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, lagidrott, normalisering, genus. Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den manliga homosexualiteten inom lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring manlig homosexualitet inom lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet. Vi kom efter noga övervägande fram till att studien skall baseras på våra intervjuobjekts berättelser och deras upplevelser inom idrottsrörelsen. Studien fokuserar på enskilda individers berättelser, upplevelser och förhållningssätt till världen. Forskning kring detta ämne finns, men är inte så pass omfattande att de går att få gränslöst med material. Då forskningen endast baseras på två intervjupersoner är det inga generella sanningar som undersöks, utan bara en verklighet från dessa två människors liv. Tidigare forskning har givetvis bedrivit då det kommer till homosexualitet, maskulinitet och andra normer. Dock har forskningen varit väldigt knapphändig när det kommer till homosexualitet inom idrott.

Heterosexualitet är normgivande i samhället och tas för givet vara rätt, naturligt och normalt. Homosexualitet definieras i relation till heterosexualitet, vilket gör att homosexuella betraktas som avvikare. Syftet med studien är att förstå män och kvinnors upplevelser av att ”komma ut” som homosexuell i olika kontext. De kontexter studien avser undersöka är familj, skola och arbetsplats. Studien är kvalitativ, empirin har insamlats genom intervjuer och analyserats utifrån innehållsanalys. Resultaten visar att samtliga undersökta kontexter genomsyras av heteronormativitet och en central aspekt som inverkar på upplevelsen att ”komma ut” är viljan att vara öppen och ärlig. De slutsatser som dras är att så länge heteronormativitet råder är det ett ständigt ”komma ut”, många oroar sig för negativa konsekvenser helt i onödan. Viljan att ”komma ut” överväger eventuella konsekvenser ett berättande kan få samt befintlig kontext inverkar på upplevelsen av att ”komma ut”. Ju mer utbredd acceptansen är desto mer normaliserat blir homosexualitet.

Våld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella läggningen eller könet på individerna. I och med det heteronormativa synsättet som styr samhället uppmärksammas inte våldsutsatta individer i samkönade relationer tillräckligt mycket vilket bidrar till större utsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den här fördjupande litteraturstudien var att sammanställa forskning gällande våldsutsatta i samkönader relationer, med fokus på samhällets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsåtgärder. Resultatet presenterades i en tabell som låg till grund för den kritiska granskningen av artiklarna. Resultatet presenterades även i löpande text under tre kategorier, våldsutsatt i samkönade relationer, våldet och samhället, och forskning kring våldet. Våld i nära relationer förekommer i lika stor utsträckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuella relationer. Trots detta är forskningen fragmenterar och innehåller kundskapsluckor.

Bakgrund: Homosexuella personer omfattas, enligt Statens Folkhälsoinstitut, av ett större vårdbehov än heterosexuella. Historien visar åtskilliga hinder homosexuella utsatts för, samtidigt som en positiv utveckling påvisas. Hälso- och sjukvårdspersonal har olika förhållningssätt som är influerade av individuella faktorer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur homosexuella personer upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande, samt beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: Föreliggande studie var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Materialet inhämtades genom databassökningar i MEDLINE. Huvudresultat: Resultatet visade ett återkommande mönster av att homosexuella personer upplevde ett dåligt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal, något som ansågs påverkas av bristande medkänsla, heteronormativa antaganden och att inte vara sedd för den man är. Till skillnad upplevdes ett gott bemötande vid god kommunikation, acceptans samt vänliga ord och handlingar. Samtliga studier redovisade deltagarantal och majoriteten av artiklarna presenterade inklusionskriterier samt ålder. Hälften av studierna genomfördes i Norden och 95.4 % av deltagarna var kvinnor. Slutsats: Genom beskrivningar från homosexuella personer fångades upplevelser in angående bemötanden från hälso- och sjukvårdspersonal. Upplevelserna visade otillfredsställande och oprofessionella bemötanden, som vidare var influerade av heteronormativitet. Upplevelser visade även mottagen öppenhet och givmildhet. Genom kunskap om vilka bemötanden homosexuella erfar, kan sjuksköterskan i sin profession arbeta för att främja homosexuella personers hälsa och välbefinnande. / Background: Homosexual individuals are, according to National Institute of Public Health, in a greater need of care than heterosexuals. The historical overview of homosexuals show several difficulties they’re subjected to within healthcare, however a positive development is shown. Healthcare professionals have different encounters that are influenced by individual factors. Aim: The aim of the study was to describe how homosexual individuals experience encounters given by health care professionals, and to describe the included articles study sample. Method: The present study was a descriptive literature riview based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The material was gathered through searches of the MEDLINE database. Main Results: The result showed a repetitive pattern that homosexual individuals experienced a poor encounter from healthcare professionals, which was considered to be affected by lack of compassion, heteronormative assumptions, and not to be seen for who they are. In contrast, good treatment was experienced when good communication, acceptance and kind words and deeds were present. All of the studies reported the number of participants and the majority of the articles presented inclusion criterias and age. Half of the studies were conducted in the Nordic countries and 95.4% of the participants were women. Conclusions: With the descriptions made by homosexual individuals, the experiences was revealed regarding the encounters from healthcare professionals. These experiences showed unsatisfactory and unprofessional encounters, further influenced by heteronormative assumptions. These experiences also showed openness and generosity which had been received. Through knowledge of the encounters that homosexual individuals experiences, nurses can in their professional work towards the improvement of homosexual peoples’s health and wellbeing.

No description available.

<p>In this essay I plan to mainly write about the Christian church. However, I will shortly mention other parishes.</p><p>In the first part I will in the first chapter write how the church saw earlier on HBLT (Homo-, Bisexual, Lesbians and Transgender) people. In the second chapter how the situation is today and finally in the third chapter I will try to see how the situation is in the future in both in a positive and negative aspect.</p><p>In the second part I will write about Troy Perry, the founder of M.C.C. Metropolitan Community Churches). In the first chapter I will write shortly about when he was growing up, in the second about his vocation to become a minister and in the third chapter about his founding of M.C.C.</p><p>In the third and last part I will in the first chapter write about the first years, in the second chapter about how it is today and in the third and last chapter what the elders in the church sees how the future will look like.</p><p>My main question is to see if M.C.C. is needed even in the future.</p> / <p>I denna uppsats tänker jag skriva om den framför allt kristna kyrkan. Även om jag kommer att beröra andra församlingar i texten, först och främst islam.</p><p>I den första delen tänker jag i första avsnittet skriva om hur kyrkan har sett på HBT (Homo-, Bisexuella och Transpersoner). I det andra avsnittet hur det ser ut i dag. I det tredje avsnittet hur det kan komma att se ut i framtiden. Både vad jag tror och vad jag hoppas. Kursivering betyder att ordet finns i ordförklaringarna.</p><p>I den andra delen tänker jag skriva om Troy Perry (M.C.C.’s grundare). I första delen berättar jag lite om hans uppväxt. Andra avsnittet om hans kallelse till präst och i det tredje när han grundar M.C.C. (Metropolitan Comunity Churches)</p><p>I den sista och tredje och sista delen tänker jag i första avsnittet skriva om M.C.C. och kyrkans första tid I andra avsnittet hur det ser ut i dag och slutligen i det tredje avsnittet hur kyrkans ledning ser på framtiden.</p><p>Min frågeställning är om M.C.C. behövs även i framtiden.</p>

In this essay I plan to mainly write about the Christian church. However, I will shortly mention other parishes. In the first part I will in the first chapter write how the church saw earlier on HBLT (Homo-, Bisexual, Lesbians and Transgender) people. In the second chapter how the situation is today and finally in the third chapter I will try to see how the situation is in the future in both in a positive and negative aspect. In the second part I will write about Troy Perry, the founder of M.C.C. Metropolitan Community Churches). In the first chapter I will write shortly about when he was growing up, in the second about his vocation to become a minister and in the third chapter about his founding of M.C.C. In the third and last part I will in the first chapter write about the first years, in the second chapter about how it is today and in the third and last chapter what the elders in the church sees how the future will look like. My main question is to see if M.C.C. is needed even in the future. / I denna uppsats tänker jag skriva om den framför allt kristna kyrkan. Även om jag kommer att beröra andra församlingar i texten, först och främst islam. I den första delen tänker jag i första avsnittet skriva om hur kyrkan har sett på HBT (Homo-, Bisexuella och Transpersoner). I det andra avsnittet hur det ser ut i dag. I det tredje avsnittet hur det kan komma att se ut i framtiden. Både vad jag tror och vad jag hoppas. Kursivering betyder att ordet finns i ordförklaringarna. I den andra delen tänker jag skriva om Troy Perry (M.C.C.’s grundare). I första delen berättar jag lite om hans uppväxt. Andra avsnittet om hans kallelse till präst och i det tredje när han grundar M.C.C. (Metropolitan Comunity Churches) I den sista och tredje och sista delen tänker jag i första avsnittet skriva om M.C.C. och kyrkans första tid I andra avsnittet hur det ser ut i dag och slutligen i det tredje avsnittet hur kyrkans ledning ser på framtiden. Min frågeställning är om M.C.C. behövs även i framtiden.

Bakgrund: Tidigare var det förbjudet i Sverige att utföra homosexuella handlingar. Homosexualiteten är nu mer synlig och accepterad i samhället på grund av lagar och författningar. Inom Hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig vård, oavsett sexuell identitet. Trots detta har en del vårdpersonal fortfarande en negativ syn på patienter utanför heteronormen. Därför är det av vikt att sjuksköterskan får en ökad medvetenhet om patienternas upplevelser. Syftet var att beskriva patienter med homosexuell identitets upplevelser av och önskemål kring vårdpersonalens bemötande. Metod: En litteraturstudie som byggdes på sex kvalitativa och en kvantitativ artikel som speglade studiens syfte. Resultat och konklusion: Patienterna upplevde att vårdpersonalen arbetade utifrån ett heteronormativt synsätt. Det framkom upplevelser av att vårdpersonalen hade en diskriminerande, kränkande och nedvärderade attityd. Dessutom framkom upplevelser av att kommunikationen hämmades i relationen mellan vårdpersonal och patient. Det framkom även önskemål från patienter med homosexuell identitet om hur ett bra bemötande och hur en god kommunikation skulle kunna skapas. Implikation: Det finns behov av ökad kunskap om olika sexuella identiteter hos vårdpersonal, för att undvika att patienter upplever diskriminering och utanförskap. Därmed kan det vara betydelsefullt att lyfta problemet tydligare i grundutbildningen. Det finns även behov av vidare forskning för att få ökad kunskap om hur dessa negativa upplevelser skall undvikas.

Homosexuellas upplevelse av vårdgivares bemötande i vården kan innebära både ett lidande och välbefinnande utifrån den vårdande relationen. Syftet med studien var att beskriva homosexuellas upplevelser av vårdgivares bemötande i vården. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av sex vetenskapliga studier, dessa har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både vårdande och icke vårdande upplevelser av bemötandet i vården, dock dominerar det icke vårdande bemötandet. Vårdtagare har upplevt ett gott bemötande där vården har överträffat deras förväntningar och en god vårdrelation har skapats. Flera vårdtagare har blivit utsatta för kränkning samt nekade till vård, vilket resulterade i ett vårdlidande som påverkade vårdrelationen negativt. För att förbättra vårdrelationen krävs det att vårdgivare har kunskap om denna minoritetsgrupp. Det krävs också ett aktivt ledarskap som uppmärksammar vårdgivares brister och försöker att leda till ett bättre vårdande, som vidare ger vård på lika villkor. Studiens resultat kan tillämpas i olika vårdsammanhang.