Hur ska psykoterapeutiskt arbete med transpersoner bedrivas? Bör psykoterapeuten tänka på ett särskilt sätt i mötet med den här patientgruppen? Denna studie har som syfte att undersöka psykodynamiskt orienterade psykoterapeuters erfarenheter av att arbeta med transpersoner. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem psykoterapeuter verksamma på HBT-hälsan på Södersjukhuset. Intervjuerna analyserades med Tematisk analys. Utfallet blev fyra övergripande teman med fjorton underkategorier: Heterogenitet (Generationsskillnader, Olika engagemang, Komplexitet), Bristande förståelse (Omgivningen förstår inte, Identitetsförvirring, Minoritetsproblematik), Anpassa psykoterapi (Försiktighet, Kroppen, Allians och alliansskapande, Stödsamtal, Interventioner och mål) samt Psykoterapeutens utveckling (Öppenhet, Omvärdering, Utveckling). Resultatet pekar på komplexiteten i behandlingen av en grupp som länge varit osynlig, men som nu har trätt fram. En central utmaning för psykoterapeuten tycks bestå i att anpassa behandlingen, utan att förlora det grundläggande psykoterapeutiska förhållningssättet.

No description available.

Sammanfattning/abstract Bakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig. Transsexuella personer utsätts inte sällan för diskriminering, intolerans och utanförskap. Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa transsexuella personers upplevelser av identitet och förkroppsligande. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar utfördes. Innehållsanalysen av datan gjordes enligt Granheim och Lundman. Resultat: Fyra kategorier framkom ur analysprocessen, dessa är: Den kroppsliga transitionen, som behandlar de transsexuella personernas upplevelser av kroppens förändring i relation till en könsbytesprocess. Inre och yttre identitet, som handlar om upplevelser av överensstämmelse mellan den kropp man fötts i och den inre identiteten. Familjerelationer som behandlar olika positiva och negativa aspekter av familj och vänners reaktioner på den transexuella familjemedlemmen. Den sista kategorin Att vara transsexuell i samhället och det offentliga rummet handlar om hur transsexuella personer upplever det bemötande de får och hur samhället ser på dem. Diskussion: Det som diskuteras i resultatdiskussionen är betydelsen av att se på kroppen som ”levd” för att förstå den kroppsliga transitionen, inkongruensen som uppstår mellan den inre känslan av könsidentitet och det yttre biologiska könet och att vara transsexuell i ett heteronormativt vårdsammanhang och samhälle. Detta diskuteras utifrån livsvärldsteorin och teorin om den levda kroppen och lyfts ytterligare genom begreppet Othering. Även etiska förhållningssätt diskuteras i samband med frågan om vården och samhällets heteronormativitet. Nyckelord: Transsexualitet, identitet, förkroppsligande, livsvärld, narrativ Keywords: Transsexual, identity, embodiment, lifeworld, narrative analysis

I denna studie analyseras sambandet mellan Judith Butlers teori om heteronormen som hegemonisk diskurs och den svenska politiska debatten om steriliseringskravet i könstillhörighetslagen. Mina frågeställningar i studien är: Vilka argument framträder i materialet för tvångssterilisering som villkor för könskorrigerande kirurgi? Hur kan denna praktik förstås utifrån Butlers teoretiska ansats? Analysen sker genom dels en pro et contra analys av de tre huvudargumenten för steriliseringskravet som jag har funnit efter en genomgång av alla motioner, skrivelser, statliga utredningar och den politiska debatten på ämnet steriliseringskravet av transpersoner. Samt en diskursanalys med syftet att förstå steriliseringskravet med hjälp av Judith Butlers teori om heteronormativitet. Analysen visar att enligt Butlers teori om heteronormativitet som en hegemonisk diskurs så förklaras avvikare av heteronormen som overkliga och inte fullt mänskliga och därför kan brott och övergrepp, så som sterilisering, begås mot dessa individer utan att övriga medborgare reagerar nämnvärt.

Within this essay a study is made of an LGBTQ-orientated Christian service in Stockholm called Queer Service. The following questions seek to be answered: What reasons does an individual set for his/hers participation in Queer Service? Which aspects of a queer service highlight the participants as important to them? As a method to answer these questions, the author has observed a number of queer church services in autumn of 2012. Moreover communication within the group of the assembly on the social media page Facebook has been followed and five individuals from the Queer Service congregation have been interviewed. As a background to the study, the European religious climate seen from Grace Davies eyes is depicted.  The reader also learns of how the Swedish church has handled questions about homosexuality and bisexuality and what liberation theology is. An (incomplete) section on other existing services with LGBTQ orientation in Sweden and the USA has been added as well as background information on Queer Service. The results from the gathering of material and the analysis of it show that the interviewees perceive themselves in need of a safe place free of harassment or suspicion linked to sexual orientation or gender identity. Several interviewees also experienced a conflict between Christian faith and an LGBTQ personality - a conflict the service could help solve. Participation in the service was also motivated as a way to resist structures that confirmed heterosexuality as a norm. Another aspect important to the interviewees is Queer Service's emphasis on internal authority and its lack of a clear hierarchy.

The aim of this studie centers on how lgbt (lesbian, gay, bisexual, transgender) are portrayed in women’s magazines. The magazines we have chosen to analyze are FRIDA, VeckoRevyn and amelia, which all three have different target groups. We have, with the assistance of the rhetorical and semiotic analysis methods, assessed 18 articles with their associated photographs. These methods are part of the qualitative analysis model and are used in order to study less empirical data with more depth. With the qualitative analysis we were able to see potential patterns among our empirical data. Lgbt is known as a minority group and has often been described in a stereotypical way. We wanted to see if and how the portraying of lgbt has changed within the last 16 years and if the different target groups affect the portrayal. Our studie shows that stereotypes, according to the magazines, are still a part of the preconceptions in our society. In the middle of 1990’s the magazines wrote about stereotypes such as the lonely lizzie and the sparkling faggot. Nowadays they focus on what is seen as feminine and/or masculine. Heteronormativity is still the prescribed values of today.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / S. 151-158: Bibliografi.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Abstract not available/Abstract ej tillgängligt.

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna. Our main source of information has been through interviews with four individuals who have been involved in or has experience of the certification-process. As a theoretical framework we used queer-theory to understand how a normcritical perspective can influence the daily work in the library. The results showed that the certification has made the library staff aware of the social norms they have been replicate. We have come to the conclusion that the certification is a good entrance for public libraries to start implementing a normcritical view in their daily work for inclusion of a wide range of minority groups.