This paper examines the conditions under which self-identified trans* men disclose of their transgender identity or past gender history. Drawing upon theories of identity formation, passing and disclosing of stigmatic identities is used to understand when and how disclosure processes happen for trans*men. Drawing on interviews I examine the circumstances surrounding when disclosure or pressure to disclose becomes salient for individuals. I also consider how individuals use and negotiate systems of gender, along other inequalities such as class, race, education, and health care access.

Bakgrund: Transman är en person född som kvinna juridiskt men som identifierar sig som man. Transmän ären specifik grupp med egna behov. Transmän upplever ofta könsdysfori som innebär ett obehag som uppstårnär den upplevda könsidentiteten inte överensstämmer med den biologiska könsidentiteten. För att dämpa könsdysforin krävs ofta könsbekräftande behandling så som hormoner och kirurgi. Behovet av att bilda familj finns i samma utsträckning som hos cispersoner. Syfte: Syftet med den kvalitativa metasyntesen var att undersöka transmäns upplevelser av graviditet, förlossning och postpartumperioden samt hur de upplever vårdmöten inom dessa områden. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-ethnografi som analysmetod. Datainsamling har utförts i databaserna Cinahl, PubMed, Summon, Psychinfo samt Web of sience. I metasyntesens resultat ingår 11 artiklar. Resultat: Fyra huvudteman: Graviditet, Förlossning, Postpartumperiod och Vårdmöten. I dessa ingår åtta underteman: Nödvändigt, Tillhörighet, Ensamhet, Rädsla, Oro, ”Chestfeeding”, Transfobi och Könsbekräftelse. Slutsats: Transmäns upplevelser av graviditet, förlossning och postpartumperioden samt vid vårdmöten varierade. Upplevelserna var både positiva och negativa, men till största del negativa. Vid graviditeten beskrevs en öka könsdysfori vilket ledde till ensamhet. Det fanns en oro under förlossning att exponera sia genitalier samt att utsättas för transfobi. Under postpartumperioden var upplevelserna bröstrelaterade och ”chestfeeding” en central faktor. Under vårdmöten speglades upplevelserna av hur pronomen och tilltalsnamn benämndes. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas för att öka barnmorskors kunskap avseende transmäns upplevelser av graviditet, förlossning och postpartumperioden samt hur transmän vill bli bemötta i vården under dessa perioder. Kunskapen kan ge barnmorskor en bredare insikt angående könsdefinitioner och könsnormer. / Background: Transman is a person born as a woman legally but who identifies as a man. Transmen are a specific group with their own needs. Transgender people often experience gender dysphoria, which means a discomfort that arises when the perceived gender identity does not correspond to the biological gender identity. To alleviate gender dysphoria, gender-confirming treatment such as hormones and surgery are often required. The need to start a family exists to the same extent as in cis persons. Aim: The aim of the qualitative metasynthesis was to investigate trans men's experiences of pregnancy, childbirth and the postpartum period and how they experience care encounters in these areas. Method: Qualitative meta-synthesis with meta-ethnography as analysis method. Data collection has been performed in the databases Cinahl, PubMed, Summon, Psychinfo and Web of science. The results of the meta-synthesis include 11 articles. Results: Four main themes:Pregnancy, Childbirth, Postpartum Period and Care Meetings. These include eight sub-themes: Necessary, Belonging, Loneliness, Fear, Anxiety, "Chestfeeding", Transphobia and Gender Confirmation. Conclusion: Transmen's experiences of pregnancy, childbirth and the postpartum period as well as at care meetings varied. The experiences were both positive and negative, but mostly negative. During pregnancy, an increase in genderdysphoria was described, which led to loneliness. There was a concern during childbirth to expose genitals and to be exposed to transphobia. During the postpartum period, the experiences were breast-related and "chestfeeding" was a central factor. During care meetings, the experiences were reflected in how pronouns and first names were named. Clinical applicability: The results can be used to increase midwives' knowledge regarding trans men's experiences of pregnancy, childbirth and the postpartum period and how transmen want to be treated in care during these periods. The knowledge can give midwives a broader insight regarding gender definitions and gender norms.

<p>This study focuses on Finnish transmen and their life stories. It goes through the practical reality of the gender re-assignment process, but focuses on the personal experiences of two individual men. The study is based on in-depth interviews with informants, material which has been analyzed with the help of Judith Butler’s theory on gender.</p> / <p>Den här uppsatsen handlar om två finska transmän och deras livshistorier. Studien går igenom den praktiska realiteten av könskorrigeringsprocessen, men fokuserar på de personliga erfarenheterna av dessa två individuella män. Den är baserad på djupintervjuer med informanter, material som har analyserats med hjälp av Judith Butlers teori om genus.</p>

This study focuses on Finnish transmen and their life stories. It goes through the practical reality of the gender re-assignment process, but focuses on the personal experiences of two individual men. The study is based on in-depth interviews with informants, material which has been analyzed with the help of Judith Butler’s theory on gender. / Den här uppsatsen handlar om två finska transmän och deras livshistorier. Studien går igenom den praktiska realiteten av könskorrigeringsprocessen, men fokuserar på de personliga erfarenheterna av dessa två individuella män. Den är baserad på djupintervjuer med informanter, material som har analyserats med hjälp av Judith Butlers teori om genus.

Transsexuality remains grounded in pathologizing discourses. Mental health professionals largely classify transgender experiences as disorders, and transgender people seeking to alter their bodies typically must obtain authenticating letters from therapists verifying such diagnoses. Physicians usually require these letters to perform transition-related services, and sometimes require additional legitimization. In these ways, psychomedical professionals impose gatekeeping measures that withhold and confer services to transsexuals who desire medical transition. Using qualitative interview data and grounded theory methods with 20 female-to-male transsexuals, this study demonstrates that transmen typically represent informed consumers whom carefully research psychomedical protocol and anticipate providers’ adherence to professional standards. When they encounter gatekeeping, this preparedness informs their dialectical struggles within the psychomedical institutions wherein transmen must negotiate bodies within the confines of pathology. Ultimately, this dialectical process is managed and maintained by the larger regime of truth—the gender binary system.

Transpersoner lider en ökad risk jämfört med övrig befolkning att utveckla psykisk och fysisk ohälsa, samt en rejält förhöjd risk för suicid. Trots detta mår många transpersoner bra och är generellt nöjda med sitt liv och sitt mående. Fram till idag har inga svenska studier gjorts kring vad i transidentiteten som gör att många transpersoner också mår bra. Detta arbete har därmed ämnat undersöka positiva aspekter med att vara trans, hur dessa kan ta sig i uttryck och hur deltagarna upplevt dem, i ett försök att konceptualisera begreppet minoritetsglädje. Fem transmän och sex transkvinnor har genom semistrukturerade intervjuer besvarat frågor om vad minoritetsglädje innebär för dem, och med hjälp av en tematisk analys genererades sju teman.  Temana beskriver hur deltagarna upplevt och upplever mycket glädje och lycka tack vare sin identitet, där den mest återkommande glädjen beskrivs i samband med att kunna leva autentiskt för sig själv och omgivningen. Även aspekter som att känna könseufori, att ha tillgång till och kunna bidra till communityt samt att få en ökad insikt och förståelse för samhällsstrukturer och privilegier gav deltagarna en känsla av syfte, och glädje. Precis som minoritetsstress är unika hälsopåfrestningar för minoritetspersoner är minoritetsglädje för dessa deltagare den unika glädjen som bara kan upplevas som minoritet, eller bara som transperson. Resultaten går i linje med tidigare positiva aspekter som framkommit i studier med transpersoner, men arbetet bidrar också med viktig information som aldrig tidigare konceptualiserats på svensk nivå och som kan nyansera såväl den vetenskapliga som den samhälleliga debatten om transpersoners mående.