The aim of this studie is to explain possible factors that drive people to de-transition. The data was collected by observation of selfposted vidoes on youtube, where young women who are in the process of realizing a de-transition discuss reasons they think made them de-transist. The result produced by the inductive analysis show that the young women de-transit because of an insight that initial transition was not the correct path for them. Furthermore the results suggest that theres a risk that young people with general depressive symptoms, might wrongfully interpret these symptoms as gender dysphoria. This interpretation might be produced  and exist on the internet and might be socialy contagius. Further research on the topic is needed to ensure that young people who experience gender dysphoria gets the right healthcare.

Bakgrund. I logopedisk röstbehandling vid könsdysfori får personen hjälp att ändra sin röstanvändning, ofta i feminiserande eller maskuliniserande riktning. Logopeder som träffar patienter med könsdysfori ställs vid upprepade tillfällen inför att bedöma maskulina och feminina uttryck i patienters röster. Kunskap saknas dock om huruvida lyssnares uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster är stabila över tid samt om olika lyssnare har samstämmiga uppfattningar. Ingen tidigare studie har undersökt lyssnares uppfattningar av maskulinitet i röster. Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om lyssnare hade konsekventa uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster samt om dessa uppfattningar var samstämmiga mellan lyssnare. Metod. Studien omfattade 68 talare och 11 lyssnare som rekryterades i Umeå och Skellefteå. En inspelning gjordes av varje talares röst. Lyssnarna skattade femininitet och maskulinitet i 60 röster i programmet Visor (Granqvist, 2003) vid två tillfällen. Resultat. Intrabedömarreliabiliteten var hög hos alla lyssnare i feminina skattningar och något lägre i maskulina skattningar. 85,91 % av lyssnarnas skattningar var samstämmiga i feminin betingelse och 66,36 % av var samstämmiga i maskulin betingelse.  Slutsatser. Lyssnare hade konsekventa uppfattningar av både femininitet och maskulinitet i röster, och var således tillförlitliga i skattningar av både femininitet och maskulinitet. Samstämmigheten mellan lyssnare var högre i skattningar av femininitet än maskulinitet. Den valda skattningsmetoden fungerade för att studera lyssnares uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster. / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i rösten bland personer med köndysfori

Bakgrund.I logopedisk röstbehandling vid könsdysfori får personer hjälp med att hitta en röst som motsvarar deras könsidentitet. Akustiska egenskaper så som grundton, intonation, röststyrka, artikulation och resonans har visat sig påverka uppfattningen av könstillhörighet. Genom att anpassa dessa akustiska aspekter uppnås förändringar i rösten som oftast styrs i en feminiserande eller maskuliniserande riktning. Det finns personer med könsdysfori som önskar en mer könsneutral röst. Kunskap saknas om vilka akustiska egenskaper som utmärker röster som uppfattas otydligt feminint respektiveotydligt maskulint.Syfte. Studiens syfte var att undersöka vilka akustiska egenskaper som utmärker kvinnoröster som har skattats ungefär lika högt feminint som maskulint i lyssnarbedömning samt att jämföra dessa röster med kvinnoröster som skattats högt feminint och lågt maskulint. Studien avsåg också att undersöka mansröster som skattats ungefär lika högt maskulint som feminint i lyssnarbedömning och jämföra dessa röster med mansröster som skattats högt maskulint och lågt feminint.Metod. Studien omfattade 24 röster som valdes utgående från hur de hade uppfattats av lyssnare. Akustiska mått som undersöktes var max- och medelvärde för grundton, variation i grundton, formantfrekvenser, bandbredder för vokaler i betonade stavelser samt avstånd i F2 mellan /u/ och /i/ och /u/ och /a/. Resultat. Resultatet visade att uppfattningen av femininitet och maskulinitet är ett resultat av flera olika aspekter i rösten. Störst skillnader mellan kvinnorösterna som jämfördes och mansrösterna som jämfördes fanns i grundton, variation i grundton samt i avstånd i andra formantfrekvensen mellan /u/ och /i/. Slutsatser. Huruvida en röst uppfattas i grad av femininitet och maskulinitet är en kombination av flera olika akustiska aspekter. Kvinnoröster som i lyssnarbedömning uppfattas lägst feminint har lägre grundton, mindre variation i grundton, lägre formantfrekvenser samt ett mindre avstånd mellan /u/ och /i/ i F2 jämfört med kvinnoröster som uppfattas högt feminint. Mansröster som i lyssnarbedömning uppfattas som lägst maskulint visade högre värden i grundton, mer variation i grundton och ett större avstånd mellan /u/ och /i/ i F2 jämfört med mansröster som uppfattas högt maskulint.Nyckelord. Femininitet, maskulinitet, röst, könsdysfori, akustiska egenskaper / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster

Bakgrund: Transpersoner är personer som inte identifierar sig som det kön de blev tilldelade vid födseln. Enligt tidigare forskning har transpersoner sämre hälsa än befolkningen i allmänhet, och enligt lag så har de, som alla andra, rätt till en god och säker vård. Studien utförs med den teoretiska referensramen Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt kärnkompetensen personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som analyserar kvalitativa studier med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Många transpersoner upplever både direkt och indirekt diskriminering från vårdpersonal. På grund av detta har många starka känslor kopplade till vården, och en del har även skjutit upp eller låtit bli att söka vård. Det upplevs även finnas en kunskapsbrist hos vårdpersonal, och många transpersoner känner att de själva behöver utbilda vårdpersonal de möter. Det framkommer även bekräftande upplevelser och idéer. Slutsats: Mer utbildning om transpersoner behövs för att vårdpersonal ska kunna ge dessa personer en god och personcentrerad vård. Det är även viktigt för sjuksköterskor att vara medvetna om diskriminering, så att de kan upptäcka tecken och stå upp för sina patienter.

Könsdysforivården för barn- och unga har varit en stor debattpunkt i media under de senaste åren. Bland annat forskare, föreningar och privatpersoner har engagerat sig. Ett perspektiv som saknats i debatten är hur personer som aktivt arbetar med könsdysfori uppfattar debatten. Därför undersöker denna kandidatuppsats hur yrkesverksamma inom specialistpsykatrin för barn-och unga upplevt och påverkats av samtidens mediala könsdysforidebatt. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer. Det insamlade datamaterialet bearbetades med hjälp av den socio-ekologiska modellen. Vidare analyserades materialet genom riktad kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat belyser att det finns både positiva och negativa aspekter med den mediala debatten, men att den mestadels varit negativ. De yrkesverksamma betonar att det anses vara positivt att media lyfter situationer där vården gjort fel. Det som anses vara negativt är att media målar upp en ensidig och negativ bild av könsdysforivården som inte överensstämmer med verkligheten. Det framkommer att det saknas ett helhetsperspektiv kring hur vården går till, vilket blir problematiskt då vårdsökande i allt större utsträckning är rädda för att söka hjälp. Mediedebatten beskrivs ha varit en bidragande faktor till förändrade arbetssätt för yrkesverksamma. Bland annat genom nya riktlinjer och att personal i större utsträckning behöver förklara och lugna vårdsökande och föräldrar. Allmänhetens bild av könsdysforivården har också påverkats och blivit alltmer negativ och det påverkar hur yrkesverksamma blir bemötta. Yrkesverksamma förklarar den extra påfrestningen som problematisk. Det framgår att många som deltar i debatten inte förstår komplexiteten i vårdsystemet eller vet hur vården egentligen går till.

Syftet med studien var att få en bild av hur föräldrar upplever situationen kring att ha ett barnvars kropp och upplevda kön inte harmonierar och utifrån det identifiera och lyfta fram relevanta aspekter som kan bidra till bättre förståelse och förbättringar inom området. Det har tidigare inte gjorts någon liknande undersökning i Sverige. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta föräldrar till barn med könsdysfori. Datan analyserades genom induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman:Tillgänglighet, Kunskap och kompetens samt Resan. Slutsatserna var att föräldrarna fyller funktionen som informatörer, rådgivare och stödpersoner till andra – funktioner de själva efterfrågar, bör få och behöver - och att hälso- och sjukvården och skolan behöver utveckla sina kunskaper kring könsdysfori och trans för att bättre kunna möta barnens och föräldrarnas behov. / The purpose of this study was to explore how parents experience the situation of having a child whose body does not harmonize with their experienced gender, in order to identify and highlight relevant aspects for better understanding and improvements within the field. No such research has been carried out in Sweden previously. Data was collected by semi- structured interviews with eight parents of children with gender dysphoria. The data was analyzed by inductive thematic analysis. The outcome was three central themes: Availability, Knowledge and competence and The Journey. Conclusions were that the parents fill the function as informers, advisors and sustaining persons in relation to others – functions that they request, should get and need for themselves - and that health care and schools need to explicate their competence regarding gender dysphoria and trans to better meet the needs of both children and parents.

Antalet diagnoser av könsdysfori (KD), har ökat markant i Sverige och andra delar av västvärlden sedan 2008. Merparten av denna ökning utgörs av flickor i tonåren, vilka numera utgör den största gruppen av transpersoner. Tidigare studier av denna till synes nya population baseras på rapporter från föräldrar, som kan vara icke-representativa på flera olika sätt. För att undvika en del av dessa problem rekryterades skolpersonal, som fick besvara en enkät om antalet transidentifieradeelever som de känner till, och hur många som förekommer i samma klass eller kamratgrupp. Hypoteserna var att (1) transpersoner i åldrarna 13- 20 år är födda som flickor i högre utsträckning än som pojkar, (2) att fler än en transidentifierad elev återfinns i samma klassrum eller sociala krets inom en skola är vanligare än förväntat av slumpen, och (3) detta är vanligare bland flickor än pojkar. Enkäten annonserades via Facebooksidor och via e-post till rektorer för svenska grund- och gymnasieskolor. Den besvarades av 196 personer, som rapporterade om 176 transpersoner i 103 olika skolor. Av dessa var 103 flickor (58.5%) och 73 pojkar (41.5%), vilket är en signifikant skillnad. 12 transpersoner var samtidiga i samma klass, 24 i samma kamratgrupp, och 72 i samma skola. Som mest gick fyra transpersoner i samma skola under samma tid. I inget klassrum eller kamratgrupp rapporterades fler än två transpersoner. Utifrån dessa antal kunde inga definitiva slutsatser dras men vårt sampel indikerade att KD inte är medierad inomkamratgrupper. / A significant increase of gender dysphoria (GD) diagnosis has been reported in Sweden and the rest of the West since 2008. The majority of the increase is attributed to biological girls, 13-20 years, who have superseded biological boys in the amount of GD diagnosis. Studies of this seemingly new population were based on parentreports, which can be considered as non-representative for various reasons. To avoid some of those issues school-personnel were recruited as respondents. Three hypotheses were tested; (1) transpersons 13-20 are born as girls at a higher rate than boys, (2) more than one transidentified student in a classroom or social circle in a school is more common than expected by chance, (3) if 2 differs between the sexes it ́s more common amongst those born as girls than those born as boys. The survey posed questions regarding the quantity of transpersons respondents encountered, how many of those were in the same classroom. It was posted on Facebook- pages and emailed to principals of Swedish elementary- and upper secondary schools. 196 persons responded and reported 176 transpersons in 103 different schools. Girls were overrepresented, 103 (58.5%) versus 73 boys (41.5%). Of the 176 reported transpersons, 72 attended a schoolwith at least one other transperson. 12 were part of the same classroom, 24 of the same friendgroup. No more than 4 attended the same school. No class or friendgroup consisted of more than two. No definitive conclusions were made but our sample indicated that GD was not mediated by friendshipgroups.

Bakgrund. Logopedisk röstbehandling vid könsdysfori syftar till att en individ ska ha en röst som stämmer överens med könsidentiteten. Ofta handlar det om att förändra rösten i en feminin eller maskulin riktning. Behandlingen bör enligt rekommendationer fokusera på intonation, men i nuläget saknas kunskap gällande intonationens inverkan på uppfattning av femininitet respektive maskulinitet i svensk kontext. Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning talares intonation förklarar hur deltagare uppfattar grad av femininitet och maskulinitet i röster. Andra syften med studien var att undersöka om sambandet mellan lyssnarskattningar av femininitet och maskulinitet visar på en komplementär relation, samt om sambandets styrka i sin tur påverkades av lyssnarens ålder. Metod. Studien omfattade 60 deltagare som fick skatta grad av femininitet och maskulinitet hos 132 talare. Röstinspelningar analyserades utifrån 8 akustiska egenskaper (genomsnittlig f0, ST-variation, ST-slope, storlek och andel av stigande och fallande frasslutsintonation samt andel jämn frasslutsintonation). Resultat. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet samt maskulinitet. Andel stigande frasslutsintonation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet. Samtliga lyssnardeltagare hade ett signifikant starkt negativt samband mellan sina femininitetskattningar och maskulinitetskattningar. Sambandets styrka hade en svag positiv korrelation med lyssnardeltagarens ålder, men detta samband var inte signifikant. Slutsatser. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrar till lyssnardeltagares femininitets- och maskulinitetsskattning och andelar stigande frasslutsintonation bidrar till deltagares femininitetsskattning. Studien visar att deltagare till stor grad har ett komplementärt sätt att placera in röster på ett femininitet-maskulinitetkontinuum. Yngre deltagare förefaller uppvisa detta komplementära sätt till en något större grad än äldre deltagare. / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i rösten bland personer med könsdysfori

Bakgrund: Könsdysfori är en beskrivande term som redogör för individens känslo- eller tankemässiga missnöje med det kön som tilldelats vid födseln vilket medför ett lidande för individen. Personer med könsdysfori har hög förekomst av samtidiga psykiatriska diagnoser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personal inom psykiatrin erfar omvårdnaden av personer med könsdysfori. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tio respondenter arbetandes inom psykiatrisk öppenvård och slutenvård. Materialet har analyserats med tematisk innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att patientgruppen kan upplevas som utmanande att möta utifrån olika aspekter. Detta är delvis kopplat till personalens vilja att ge god vård och bidra till minskat lidande för patienterna samtidigt som personalen ofta känner osäkerhet i mötena. Omvårdnadshandlingar sker främst via samtal och psykiatripersonalen visar delvis förståelse för patientens livsvärld och lidande. Utöver detta framkommer det också att personalen upplever kunskapsbrist och ser ett behov av ökad kunskap. Konklusion: Att möta patienter med könsdysfori kan upplevas komplext och svårt. Inom vården finns en okunskap som sannolikt adderar till redan befintligt stigma. Dock utförs omvårdnadshandlingar som ligger i linje med aktuell forskning samt nationella och internationella riktlinjer. / Background: Gender dysphoria is a descriptive term that describes the individual's emotional or mental dissatisfaction with the gender assigned at birth, which causes suffering for the individual. People with gender dysphoria have a high incidence of concomitant psychiatric diagnosis. Aim: The purpose of the study was to describe how staff in psychiatry experience the care of people with gender dysphoria. Method: Qualitative study with semi-structured interviews. The sample consisted of ten respondents working in psychiatry. The material has been analyzed using thematic analysis. Results: The results shows that the patient group can be experienced as challenging to meet based on different aspects. This is partly linked to the staff's willingness to provide good care and contribute to reduced suffering for the patients, while the staff often feel insecurity. Nursing actions take place mainly through conversations and the psychiatric staff show a partial understanding of the patient's lifeworld and suffering. In addition to this, it also appears that the staff experience a lack of knowledge and sees a need for increased knowledge. Conclusion: Meeting patients with gender dysphoria can be experienced as complex and difficult. Healthcare services sometimes lacks knowledge that probably adds to an already existing stigma. However, to some extent nursing actions are delivered in line with current research as well as national and international guidelines.

Bakgrund  Transperson är ett begrepp som innefattar ett flertal olika könsidentiteter, många transpersoner lider av könsdysfori. En person med könsdysfori har ofta en önskan om att korrigera sin kropp, men för att kunna göra det krävs en könsidentitetsutredning, vilket är en lång och påfrestande process. Denna väntan på behandling för att få känna sig hemma i sin egen kropp, att bryta mot normen, att inte längre ha möjligheten till biologiska barn och att ständigt behöva ställas inför situationer då det är nödvändigt att ”komma ut” kan påverka hälsan, såväl psykiskt som fysiskt. Syfte Syftet var att beskriva transpersoners upplevelse av hälsa.  Metod En litteraturöversikt har genomförts. Totalt inkluderades 16 artiklar publicerade mellan år 2012 och 2019 med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultat Fyra kategorier identifierades; Livskvalitet, Det allmänna hälsotillståndet, Suicid och suicidala handlingar samt Kontakt med vården. Både livskvaliteten och det allmänna hälsotillståndet är sämre hos transpersoner jämfört med övriga befolkningen. Transpersoner har även en högre suicidfrekvensen och utsätts ofta för både diskriminering och våld. Det sociala nätverket är bristande vilket har en negativ effekt på den upplevda hälsan. Kontakten med vården skjuts ofta upp på grund av bristande bemötande och okunskap bland vårdpersonalen.  Slutsats Transpersoner är en utsatt grupp nationellt såväl som internationellt och hälsan är sämre än övriga befolkningens. Kunskapen om trans är generellt låg bland vårdpersonal. Ett sätt att säkerställa kompetens och förbättrat bemötande vore att utbildning om trans och HBTQ inkluderas i läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Det finns även ett behov av att könsidentitetsutredningens utformning ses över. / Background Trans person is a term that encompasses multiple gender identities, many transgender people suffer from gender dysphoria. They often have a desire to undergo gender reassignment surgery, but in order to do so, a gender identity investigation is required, which is a long and stressful process. The wait for treatment to feel at home in one's own body, being deprived of the possibility of biological children, breaking the norm and constantly having to face situations when it is necessary to "come out" could affect health, both mentally and physically.  Aim The aim was to describe trans people´s experiences of health. Method A literature review has been conducted with a total of 16 included articles, using quantitative as well as qualitative method, published between the years 2012 and 2019. Results Four categories were identified; Quality of life, General health, Suicide and suicidal acts and Contact with health care. The quality of life and experienced health among transgender people is poorer than in the rest of the population. Suicide rates are higher and transgender people are often subjected to both discrimination and violence. Their social network is lacking which has a negative effect on the perceived health. Contact with health care is often postponed due to bad encounters and ignorance from the health care professionals. Conclusion Transgender people are a vulnerable group nationally as well as internationally, and the experienced health in this group is poorer than in the rest of the population. The knowledge about trans is low among healthcare professionals. One way to ensure competence of healthcare staff is to include education on trans and LGBTQ in the physician- and nurse educational programs. There is also a need for the gender identity investigation to be reviewed.