Bakgrund. I logopedisk röstbehandling vid könsdysfori får personen hjälp att ändra sin röstanvändning, ofta i feminiserande eller maskuliniserande riktning. Logopeder som träffar patienter med könsdysfori ställs vid upprepade tillfällen inför att bedöma maskulina och feminina uttryck i patienters röster. Kunskap saknas dock om huruvida lyssnares uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster är stabila över tid samt om olika lyssnare har samstämmiga uppfattningar. Ingen tidigare studie har undersökt lyssnares uppfattningar av maskulinitet i röster. Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om lyssnare hade konsekventa uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster samt om dessa uppfattningar var samstämmiga mellan lyssnare. Metod. Studien omfattade 68 talare och 11 lyssnare som rekryterades i Umeå och Skellefteå. En inspelning gjordes av varje talares röst. Lyssnarna skattade femininitet och maskulinitet i 60 röster i programmet Visor (Granqvist, 2003) vid två tillfällen. Resultat. Intrabedömarreliabiliteten var hög hos alla lyssnare i feminina skattningar och något lägre i maskulina skattningar. 85,91 % av lyssnarnas skattningar var samstämmiga i feminin betingelse och 66,36 % av var samstämmiga i maskulin betingelse.  Slutsatser. Lyssnare hade konsekventa uppfattningar av både femininitet och maskulinitet i röster, och var således tillförlitliga i skattningar av både femininitet och maskulinitet. Samstämmigheten mellan lyssnare var högre i skattningar av femininitet än maskulinitet. Den valda skattningsmetoden fungerade för att studera lyssnares uppfattningar av femininitet och maskulinitet i röster. / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i rösten bland personer med köndysfori

Vad kännetecknar en bra röst? Denna studie syftar till att utröna huruvida det finns något i den akustiska talsignalen som kan säga något om vilken uppfattning lyssnaren bildar sig om talaren. I kommersiella sammanhang är sättet att förmedla viktigt för att ge lyssnaren rätt budskap och i detta är rösten ett viktigt redskap. Grunden till föreliggande studie var att låta en grupp lyssnare bedöma några olika röster samt att analysera rösterna akustiskt, varefter en jämförelse mellan resultat från lyssnarbedömning och akustisk analys gjordes. En kvinna och en man i grupperna professionella samt icke-professionella röstanvändare läste in en standardtext. Inspelningarna analyserades akustiskt och bedömdes perceptuellt av en lyssnargrupp, omfattande 10 individer utan röstprofessionell kompetens. En intervju genomfördes även med de två professionella röstanvändarna. Resultaten visar att olika akustiska parametrar hos de studerade kvinnornas respektive männens röster hade samband med lyssnarnas uppfattning om rösterna. Männens röster med ett lågt F0 skattades som intresseväckande och förtroendeingivande. Samma egenskaper hos kvinnorna samförekom med en stor variabilitet i F0. På grund av det begränsade urvalet kunde inga generella slutsatser om vad som kännetecknar en bra röst dras.  Intervjun gav att det i radioreklamsammanhang inte finns en ofelbar röst som kan anlitas till alla uppdrag, utan att olika rösttyper passar till olika sammanhang. / What makes a good voice? The present study seeks to determine whether there is something in the acoustic speech signal that may tell us something about how the listener perceives the speaker. In a commercial context, the way in which the message is constructed is important so the listener receives the message in the way the producer of the commercial intended. In this process the voice is an important tool. In the present study audio recordings were made of two professional and two non-professional voice users, one man and one woman in each group, reading a standard text. The recordings were analyzed acoustically and evaluated by a group of listeners. The results were summarized and compared. In addition, an interview was conducted with two professional speakers. Results of the analysis show that women's and men's voices differ in which acoustic parameters affect the listener's perception of the voice. A low mean F0 among men co-occured with the estimation of an interesting and trustful voice by the group of listeners. Among women, a high standard deviation of F0 was the parameter that co-occured with an estimate of an interesting and trustful voice. Due to the limited sample size, no general conclusions could be made. The answers from the interview indicated that there is no such thing as an infallible voice that can be hired for any assignment, but that different types of voices are suitable for different contexts.

<p>In Sweden surgical treatment of vocal fold lesions in children is fairly uncommon. At Falun hospital they have adapted a more generous attitude towards phonosurgery of children’s vocal folds. The purpose of the present study was to evaluate surgical treatment of organic vocal fold lesions in children and to assess the phonosurgical patient utility. The study was carried out at the Ear-, Nose- and Throat clinic, Falun hospital, Sweden. Based on case sheets, data was collected regarding the different vocal fold lesions that were surgically treated. The most frequent vocal fold abnormalities were vocal fold nodules, vocal fold cysts and sulcus/vergeture. Further on, assessment of pre- and postoperative voice recordings and stroboscopic examinations were carried out. The general tendency was that vocal fold closure and mucosal wave was estimated as normal or less abnormal following surgery in most patients. Postoperatively, hoarseness, breathiness and roughness were estimated to be significantly lower. For hyperfunction, only a tendency to lower occurrence was observed. The estimation of high pitch was similar pre- and postoperatively. A mail questionnaire showed that most patients/parents estimated a high degree of perceived voice related problems preoperatively. Most patients rated their own vocal function at the time of the study as highly functional. The majority were satisfied with the choice of undergoing surgical treatment. The conclusion was that surgical treatment may be a good option in organic vocal fold lesions in children.</p> / <p>I Sverige är kirurgisk behandling vid stämbandsförändringar hos barn relativt ovanligt. Vid Falu lasarett har man en generösare inställning till fonokirurgi av barns stämband. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera kirurgisk behandling vid organiska stämbandsförändringar hos barn för att bedöma vilket värde fonokirurgi har för patienten. Studien genomfördes vid Öron-, Näs- och Halskliniken, Falu lasarett. Journaluppgifter inhämtades angående vilka olika stämbandsförändringar som åtgärdats kirurgiskt. De vanligast förekommande stämbandsförändringarna var knottror, cystor samt sulcus/vergeture. Vidare genomfördes bedömning av pre- och postoperativa röstinspelningar och stroboskopiska undersökningar. Den generella tendensen var att stämbandsslutning och slemhinnevåg i större utsträckning skattades normal eller mindre avvikande efter operation i jämförelse med före operation. Förekomst av röstparametrarna heshet, läckage och skrovlighet bedömdes vara signifikant lägre efter kirurgi. För press kunde endast tendens till lägre förekomst observeras medan det generellt höga röstläget skattades lika före och efter operation. Genom en enkät framkom att flertalet patienter/patienters målsmän skattade förhållandevis höga värden av upplevda röstbesvär före operation. Flertalet skattade höga värden angående hur väl rösten fungerade vid studiens genomförande. Majoriteten var nöjd med valet att genomgå operation. Slutsatsen var att kirurgisk behandling kan vara ett bra behandlingsalternativ vid organiska stämbandsförändringar hos barn.</p>

In Sweden surgical treatment of vocal fold lesions in children is fairly uncommon. At Falun hospital they have adapted a more generous attitude towards phonosurgery of children’s vocal folds. The purpose of the present study was to evaluate surgical treatment of organic vocal fold lesions in children and to assess the phonosurgical patient utility. The study was carried out at the Ear-, Nose- and Throat clinic, Falun hospital, Sweden. Based on case sheets, data was collected regarding the different vocal fold lesions that were surgically treated. The most frequent vocal fold abnormalities were vocal fold nodules, vocal fold cysts and sulcus/vergeture. Further on, assessment of pre- and postoperative voice recordings and stroboscopic examinations were carried out. The general tendency was that vocal fold closure and mucosal wave was estimated as normal or less abnormal following surgery in most patients. Postoperatively, hoarseness, breathiness and roughness were estimated to be significantly lower. For hyperfunction, only a tendency to lower occurrence was observed. The estimation of high pitch was similar pre- and postoperatively. A mail questionnaire showed that most patients/parents estimated a high degree of perceived voice related problems preoperatively. Most patients rated their own vocal function at the time of the study as highly functional. The majority were satisfied with the choice of undergoing surgical treatment. The conclusion was that surgical treatment may be a good option in organic vocal fold lesions in children. / I Sverige är kirurgisk behandling vid stämbandsförändringar hos barn relativt ovanligt. Vid Falu lasarett har man en generösare inställning till fonokirurgi av barns stämband. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera kirurgisk behandling vid organiska stämbandsförändringar hos barn för att bedöma vilket värde fonokirurgi har för patienten. Studien genomfördes vid Öron-, Näs- och Halskliniken, Falu lasarett. Journaluppgifter inhämtades angående vilka olika stämbandsförändringar som åtgärdats kirurgiskt. De vanligast förekommande stämbandsförändringarna var knottror, cystor samt sulcus/vergeture. Vidare genomfördes bedömning av pre- och postoperativa röstinspelningar och stroboskopiska undersökningar. Den generella tendensen var att stämbandsslutning och slemhinnevåg i större utsträckning skattades normal eller mindre avvikande efter operation i jämförelse med före operation. Förekomst av röstparametrarna heshet, läckage och skrovlighet bedömdes vara signifikant lägre efter kirurgi. För press kunde endast tendens till lägre förekomst observeras medan det generellt höga röstläget skattades lika före och efter operation. Genom en enkät framkom att flertalet patienter/patienters målsmän skattade förhållandevis höga värden av upplevda röstbesvär före operation. Flertalet skattade höga värden angående hur väl rösten fungerade vid studiens genomförande. Majoriteten var nöjd med valet att genomgå operation. Slutsatsen var att kirurgisk behandling kan vara ett bra behandlingsalternativ vid organiska stämbandsförändringar hos barn.