Denna studie förklarar hur de tre bästa respektive tre sämsta reklamerna av totalt 20 som en enkätgrupp har utsett, förhåller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, retorik och dramaturgi. I de reklamer som av enkätgruppen ansågs vara de bästa har producenterna med hjälp av retorik och dramaturgi bättre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, något som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskälla vilket komplicerar framförandet av budskapet. På samma sätt verkar reklamer med lågt eller otydligt informationsinnehåll ha svårare att förmedla en verklighetsbild som stämmer överens med den tänkta mottagarens och därför även svårare att skapa en förtroendeingivande karaktär till reklamen.

Vad kännetecknar en bra röst? Denna studie syftar till att utröna huruvida det finns något i den akustiska talsignalen som kan säga något om vilken uppfattning lyssnaren bildar sig om talaren. I kommersiella sammanhang är sättet att förmedla viktigt för att ge lyssnaren rätt budskap och i detta är rösten ett viktigt redskap. Grunden till föreliggande studie var att låta en grupp lyssnare bedöma några olika röster samt att analysera rösterna akustiskt, varefter en jämförelse mellan resultat från lyssnarbedömning och akustisk analys gjordes. En kvinna och en man i grupperna professionella samt icke-professionella röstanvändare läste in en standardtext. Inspelningarna analyserades akustiskt och bedömdes perceptuellt av en lyssnargrupp, omfattande 10 individer utan röstprofessionell kompetens. En intervju genomfördes även med de två professionella röstanvändarna. Resultaten visar att olika akustiska parametrar hos de studerade kvinnornas respektive männens röster hade samband med lyssnarnas uppfattning om rösterna. Männens röster med ett lågt F0 skattades som intresseväckande och förtroendeingivande. Samma egenskaper hos kvinnorna samförekom med en stor variabilitet i F0. På grund av det begränsade urvalet kunde inga generella slutsatser om vad som kännetecknar en bra röst dras.  Intervjun gav att det i radioreklamsammanhang inte finns en ofelbar röst som kan anlitas till alla uppdrag, utan att olika rösttyper passar till olika sammanhang. / What makes a good voice? The present study seeks to determine whether there is something in the acoustic speech signal that may tell us something about how the listener perceives the speaker. In a commercial context, the way in which the message is constructed is important so the listener receives the message in the way the producer of the commercial intended. In this process the voice is an important tool. In the present study audio recordings were made of two professional and two non-professional voice users, one man and one woman in each group, reading a standard text. The recordings were analyzed acoustically and evaluated by a group of listeners. The results were summarized and compared. In addition, an interview was conducted with two professional speakers. Results of the analysis show that women's and men's voices differ in which acoustic parameters affect the listener's perception of the voice. A low mean F0 among men co-occured with the estimation of an interesting and trustful voice by the group of listeners. Among women, a high standard deviation of F0 was the parameter that co-occured with an estimate of an interesting and trustful voice. Due to the limited sample size, no general conclusions could be made. The answers from the interview indicated that there is no such thing as an infallible voice that can be hired for any assignment, but that different types of voices are suitable for different contexts.

Tidigare forskning om upplevelser och attityd till reklam i podcaster har varierat i sina resultat. Det finns studier som tyder på att annonsformatet värdläst reklam bidrar till den bästa lyssningsupplevelsen för konsumenterna. Samtidigt finns det andra studier som visar att traditionell radioreklam istället bidrar till en bättre lyssningsupplevelse. Eftersom podcastlyssnandet ökar i Sverige kan det därför vara av intresse att undersöka konsumenternas attityder till dessa två annonsformat i podcaster både för företag som funderar på att sponsra en podcast men även ur ett producentperspektiv. Studien strävar efter att undersöka det här genom 14 kvalitativa intervjuer som transkriberats, tolkats och genomgått en tematisk analys. Resultatet visade att de flesta har en negativ inställning till reklam i podcaster men har en förståelse att reklamen behöver inkluderas ur ett ekonomiskt perspektiv. Det uttrycktes som positivt när ett reklaminslag upplevdes som humoristiskt och informativt av informanterna. Negativa åsikter uttrycktes när reklaminslagen upplevdes för monotona och säljande. Generellt var attityden och upplevelsen av den värdlästa reklamen mer positiv på grund av det personliga tillvägagångssättet där det fanns mer utrymme för humor, information och delgivning av privata detaljer från podcasvärden. Med studiens resultat vill författarna presentera upplevelsen och attityden till reklam ur en konsuments perspektiv och på så vis bidra med förståelse och inspiration till fältet inom marknadskommunikation, men även företag och producenter i podcastbranschen. Studien är skriven på svenska. / Previous research on experiences and attitudes towards advertising in podcasts has varied in its results. There are studies that indicate that the host-read advertising format contributes to the best listening experience for consumers. On the other hand, there are studies that show that traditional radio advertising contributes to a better listening experience instead. Since podcast listening has increasing in Sweden, it may therefore be of interest to investigate consumers’ attitudes towards these two advertising formats in podcasts, both for companies that are considering sponsoring a podcast but also from a producers perspective. This study aim to investigate this through 14 qualitative interviews that have been transcribed, interpreted and subjected to a thematic analysis. The results showed that most consumers of this study have a negative attitude towards advertising in podcasts but at the same time have an understanding that advertising needs to be included from an economic perspective. A positive attitude were expressed when an advertising feature was experienced as humorous and informative by the informants. Negative opinions were expressed when the advertising elements were perceived as too monotonous and selling. In general, the attitude and experience of the host-read advertisement was more positive due to the personal approach where there was more room for humor, information and the sharing of private details from the podcast host. With the results of the study, the researchers want to present the experience and attitude to advertising from a consumer's perspective and thus contribute with understanding and inspiration to the field of marketing communication, but also companies and producers in the podcast industry. The study is written in Swedish.