Könsdysforivården för barn- och unga har varit en stor debattpunkt i media under de senaste åren. Bland annat forskare, föreningar och privatpersoner har engagerat sig. Ett perspektiv som saknats i debatten är hur personer som aktivt arbetar med könsdysfori uppfattar debatten. Därför undersöker denna kandidatuppsats hur yrkesverksamma inom specialistpsykatrin för barn-och unga upplevt och påverkats av samtidens mediala könsdysforidebatt. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer. Det insamlade datamaterialet bearbetades med hjälp av den socio-ekologiska modellen. Vidare analyserades materialet genom riktad kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat belyser att det finns både positiva och negativa aspekter med den mediala debatten, men att den mestadels varit negativ. De yrkesverksamma betonar att det anses vara positivt att media lyfter situationer där vården gjort fel. Det som anses vara negativt är att media målar upp en ensidig och negativ bild av könsdysforivården som inte överensstämmer med verkligheten. Det framkommer att det saknas ett helhetsperspektiv kring hur vården går till, vilket blir problematiskt då vårdsökande i allt större utsträckning är rädda för att söka hjälp. Mediedebatten beskrivs ha varit en bidragande faktor till förändrade arbetssätt för yrkesverksamma. Bland annat genom nya riktlinjer och att personal i större utsträckning behöver förklara och lugna vårdsökande och föräldrar. Allmänhetens bild av könsdysforivården har också påverkats och blivit alltmer negativ och det påverkar hur yrkesverksamma blir bemötta. Yrkesverksamma förklarar den extra påfrestningen som problematisk. Det framgår att många som deltar i debatten inte förstår komplexiteten i vårdsystemet eller vet hur vården egentligen går till.

Syftet med följande studie var att undersöka yrkesverksammas upplevelser av möjliga riskfaktorer till mäns våld mot kvinnor i relation till den socio-ekologiska modellen. En kvalitativ intervjustudie genomfördes och fem yrkesverksamma från relevanta organisationer deltog. Teman som identifierades i studien jämfördes med de olika nivåerna från den socio-ekologiska modellen och med tidigare forskning på området. I studien kunde tre av de fyra nivåerna från den socio-ekologiska modellen återfinnas som självständiga teman och den fjärde nivån återfanns som en underliggande faktor i samtliga teman. Resultatet visade även att de yrkesverksamma upplever att det finns personlighetsdrag som karaktäriserar män som utövar våld mot kvinnor men att männen ändå skiljer sig från varandra. Mäns våld mot kvinnor finns i alla samhällsklasser och miljöer vilket gör det svårt att identifiera vilka män som har denna typ av problematik. För att våldet ska minska krävs tidigt förebyggande arbete samt krafttag i hela samhället kring de rådande maskulinitetsnormerna. Vidare behövs mer forskning på hur de män som inte lagförs eller frivilligt söker behandling kan upptäckas samt motiveras till behandling för sin problematik. / The purpose of following study was to examine professional’s experiences of potential risk factors to men's violence against women in relation to the socio ecological model. A qualitative interview study was conducted and five professionals from different organizations participated. Themes identified in the study were compared with different levels from the socio-economic model and with previous research in the field. In the present study, three out of four levels from the socio-ecological model were found as independent themes and the fourth level was found as an underlying factor in all themes. The results also showed that the professionals found personality traits that characterize men who use violence against women, but that the men still differ from each other. Men's violence against women exists in all social classes and environments, which makes it difficult to identify which men that have this type of problem. For the violence to decrease, early preventive work and effort are required throughout society and the current masculinity standards. More research is needed about how men who are not prosecuted or voluntarily seeking treatment can be discovered and motivated to treat their problems.

Background: Cooking at home can benefit health from both individual- and social perspectives. The purpose of this study was to investigate which individual and social factors affect cooking in young men in own households and which factors in the surrounding environment that could influence their cooking. Methods: This is a qualitative study. Data were collected from five respondents aged 20-30 years with semi-structured interviews. Data analysis was performed using content analysis. Results: Influencing factors for cooking exist at individual and social levels and the surrounding environment. At the individual level self-efficacy was the most important factor and mothers played a major role in building self-efficacy during the respondents' upbringing. At the social level, cooperation with others emerged and factors in the surrounding environment such as the school system and restrictions as a result of the ongoing corona pandemic in 2021 were identified. Conclusions: Influencing factors for cooking exist at the individual and social level and in the surrounding environment. Supporting parents' cooking and cooking classes in school could strengthen self-efficacy in cooking situations for boys growing up. Few studies have been done in this regard, therefore more studies are needed to further understand what factors affect young men's cooking.