Transsexualism innebär en upplevelse av att det juridiska könet inte stämmer överens med könsidentiteten och följs ofta av en önskan om att korrigera sitt kön så att det överensstämmer med det upplevda. Rösten är en identitetsmarkör och utgör en betydande aspekt av könskorrigeringen. Denna studie utgjordes av en enkät riktad till 24 verksamma röstlogopeder samt 49 personer i könskorrigeringsprocess i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Enkätstudien ämnade undersöka transsexuella personers upplevda behov av logopediska insatser och i vad mån de tillgodoses, vilka kunskaper logopederna upplever som nödvändiga, faktorer som kan försvåra arbetet samt behandlingsinnehåll. Ett ytterligare syfte var att jämföra resultaten från föreliggande studie med de resultat som framkom i studien av Andersson och Aronsson (2008)  som kartlade logopediskt omhändertagande av transsexuella i norra regionen. Resultaten visade att de transsexuella respondenterna i stor utsträckning upplevde röstproblem, få hade haft logopedkontakt och en stor andel av dem som inte hade träffat logoped ville göra det. Information från vården till personer i könskorrigeringsprocess, angående logopedens roll, var otillfredsställande. Större delen av de personer som hade haft logopedkontakt hade åtminstone i någon mån fått tillräcklig logopedisk hjälp. Resultaten visade även att kunskap om könskorrigeringsprocessen och transrösten är nödvändiga vid behandling av patientgruppen och brist på kunskap och erfarenhet kan utgöra hinder i behandlingen. Behandlingsinnehåll och antal behandlingstillfällen varierade mellan logopeder. Kunskap om hur röstbehandling av transsexuella går till var skiftande bland logopederna i studien. Få logopeder hade tagit del av vårdprogrammet för transsexuella och intresset för vidareutbildning var stort. Resultaten i föreliggande studie visade liknande tendenser som studien utförd av Andersson och Aronsson (2008). / Transsexualism is an experience of the legal sex not matching the gender identity and is often followed by a desire to correct one’s gender so that it is consistent with the perceived. The voice is an identity marker and represents a significant aspect of gender reassignment. This study consisted of a survey of 24 active speech-language pathologists as well as 49 individuals in gender reassignment process in the Uppsala-Örebro Health Care Region. The questionnaire aimed to examine transgender individuals experienced need of speech therapy, and to what extent they are met, what knowledge speech therapists perceive as necessary, factors that can complicate the work and treatment content. A further aim was to compare the results from the present study with the results obtained in the study by Andersson and Aronsson (2008) who mapped the logopedic treatment of transsexuals in the northern region. The results showed that the transgender respondents largely experienced voice problems, few had had speech-language pathologist contact and a large proportion of those who had not met a speech-language pathologist wanted to meet one. Information from health care to individuals in gender reassignment process, regarding the speech-language pathologist’s role, was unsatisfactory. Most of the people who had had a speech-language pathologist contact had, at least to some extent, got sufficient logopedic help. The results also showed that knowledge of the gender reassignment process and trans voice is necessary in the treatment of the patient population and the lack of knowledge and experience can be an obstacle in the treatment. Treatment content and number of treatment sessions varied between speech-language pathologists. Knowledge of voice treatment of transsexuals varied among the speech-language pathologists in the study. Few speech-language pathologists were familiar with the health care program for transsexuals and interest in further training was great. The results of the present study showed similar trends as did the study conducted by Andersson and Aronsson (2008).

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en neurodegenerativ sjukdom som påverkar rörelseförmåga, balans, gång och aktivitetsförmåga. Lee Silverman Voice Treatment BIG (LSVT BIG) har goda korttidseffekter men det saknas studier som beskriver personernas egna erfarenheter av att vidmakthålla fysisk träning och färdigheter efter att ha deltagit i LSVT BIG. Syfte: Syftet med studien var att utforska erfarenheter av att vidmakthålla fysisk träning och färdigheter hos personer med PS som deltagit i LSVT BIG.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 personer med PS som deltagit i LSVT BIG för minst tre månader sedan. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i temat tilltro och drivkraft att påverka funktion och sjukdomens progress. Det övergripande temat baserades på tre kategorier: upplägg som främjar egenträning, motivation att fortsätta träna och förstärkare av träning samt tre underkategorier per kategori. Resultatet beskriver betydelse av struktur på träningen, uppföljning och anpassning för att öka drivkraft och tilltro till att påverka funktion och progress av sjukdomen. Det ligger till grund för vidmakthållande av träning och färdigheter över tid.  Slutsats: Personer med PS som deltagit i LSVT BIG upplever att det är viktigt att upprätthålla motivation och individanpassa förstärkare av beteendet. Deras erfarenhet är att uppföljning och anpassning av träningen är nödvändig för att överbrygga hinder samt stärka tilltro och drivkraft att påverka symtom och progress av sjukdomen. Denna studie kan hjälpa fysioterapeuter och arbetsterapeuter eftersom personer med PS behöver stöd för att stärka resurser och överbrygga hinder gällande motivation, kontext och multisjuklighet. Framtida forskning behövs om långtidseffekter av LSVT BIG och ett beteendemedicinskt förhållningssätt kopplat till vidmakthållande av fysisk träning för personer med PS. / Introduction: Parkinson´s disease (PD) is a neurodegenerative disease that affects mobility, balance, ambulation and activity. Lee Silverman Voice Treatment BIG (LSVT BIG) has good short-term effects, but there are no studies describing people's own experiences of maintaining physical exercise and skills after participating in LSVT BIG. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of maintaining physical exercise and skills in people with PD who participated in LSVT BIG. Method: The study was of qualitative design with inductive approach. The semistructured interviews were conducted with 12 people following a minimum of three months post participated in LSVT BIG. The transcribed interviews were analyzed with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The analysis revealed in a theme 0f higher confidence and motivation to influence function and slowing the progression of the disorder. Three categories were identified to support the overall theme: arrangement that promote self training, motivation to continue physical exercise and enhancers of exercise, and three sub-categories per category. The results describe the importance of structure in exercise, follow-up and adjustment to increase motivation and confidence in being able to influence function and progression of the disorder. It forms the foundation for maintaining physical exercise and skills over time. Conclusion: The LVST BIG participants with PD felt the importance of motivation and individualized reinforcers of behaviour to maintain physical exercise and skills over time. In their experience, follow up and adaptation of the exercises is necessary in order to overcome barriers, give confidence and strengthen motivation to influence the symptoms and slow progression of the disorder. This study can help physiotherapist and occupational therapist as people with PD need support to strengthen their resources and overcome barriers regarding motivation, context and multi-illness. Long term effects of LSVT BIG and a behavioural medicine approach related to the maintenance and longevity of physical exercise for people with PD requires further research.

No description available.

Bakgrund: Sven Wedin kan betraktas som Sveriges första logoped och var speciellt intresserad av röstproduktion och röstbehandling. Efter hans bortgång skänktes hans skriftliga kvarlevor till Linköpings universitet och ligger till grund för föreliggande arbete. Detta arbete skildrar på vilket sätt Sven Wedin har bidragit till logopedins historia i Sverige, både i stort och mer specifikt gällande röstbehandling. Detta kan, i sin tur, bidra till en överblick av logopedyrkets professionaliseringsprocess utifrån ett historiskt perspektiv. Syfte: Att beskriva och analysera efterlämnat historiskt material av logoped Sven Wedin. Frågeställningarna var: Hur har professionaliseringen av logopedyrket sett ut i Sverige? Hur har röstbehandlingen utvecklats i Sverige? Metod: Utifrån en kvalitativ analysmetod har Sven Wedins material sorterats, kategoriserats, beskrivits och analyserats. Resultat: Flertalet yrkesgrupper har under första hälften av 1900-talet utfört röstbehandling. Foniatrer, som till en början utförde röstbehandling, utbildade ofta sina egna terapeuter då det ännu inte fanns någon formell utbildning för detta ändamål. Sven Wedin utbildade sig till logoped i USA på 1950-talet och verkade sedan under sitt yrkesliv till största del i Norrland där han bland annat startade talvårdscentralen i Boden, anordnade utbildningar med inriktning mot röst- och talvård och bedrev forskning. Slutsats: Sven Wedin har inverkat på logopedyrkets professionaliseringsprocess genom att bedriva såväl utbildning som forskning inom logopediska områden. Sannolikt var Sven Wedin Sveriges första logoped, men behandling av logopedisk karaktär hade utförts i Sverige redan i början av 1900-talet. Sven Wedin bidrog även till att göra röstbehandlingen effektiv genom att skapa nya behandlingsmetoder. / Background: Sven Wedin, who was particularly interested in voice production and voice treatment, may be considered Sweden’s first speech-language pathologist. His remnants were donated to the university of Linköping after his passing. These remnants constitute the foundation for this study. This study aims to describe in what way Sven Wedin has contributed to the development of speech-language pathology in Sweden, both at large and regarding voice treatment. This can, in turn, contribute to the overview of the professionalization of speechlanguage pathologists from a historical perspective. Objective: To describe and analyze historical remnants of speech-language pathologist Sven Wedin. The research questions were: What has the professionalization of speech-language pathologists in Sweden looked like? In what way has voice treatment developed in Sweden? Methods: A qualitative method was used to sort out, categorize, describe and analyze the remnants of Sven Wedin. Results: During the first half of the 20th century several professions practiced voice and speech training. Phoniatricians often trained their own therapists for these tasks due to the lack of a formal education of speech-language pathologists. Sven Wedin received a degree in speech-language pathology in the United States in the 1950’s. He later spent his professional life operating in the northern part of Sweden where he established a speech clinic, organized training courses on the subject of voice and speech training and did research. Conclusion: Sven Wedin has contributed to the professionalization of speech-language pathologists by both educating and carrying out research on the subject. It is reasonable to assume that Sven Wedin was the first Swedish speech-language pathologist, however voice and speech training as such had been practiced in Sweden since the beginning of the 20th century. Sven Wedin also contributed to the efficiency of voice treatment by creating new methods of treatment.

TITLE: Therapy of voice disorders AUTHOR: Michaela Horáková DEPARTMENT: Department of special education SUPERVISOR: Mgr. Miroslava Kotvová ABSTRACT: This diploma thesis deals with the voice disorders and their treatment options. The character of the thesis is mostly theoretical and the thesis is divided into four general parts. The first one elaborates the anatomy and physiology of the vocal tract as a basis for understanding mechanisms of voice pathology development, the second one is devoted to voice disorders and their categorization, and the third part deals with their therapy, as the czech literature reflects it. The last part of this thesis is dedicated to voice disorders therapy in the United States with a practical focus on therapeutical program Lee Silverman Voice Treatment (LSVT) widely used abroad during the treatment of voice disorders especially connected to Parkinson disease. The program is considered to be very effective and it is really popular outside of the Czech republic. LSVT is not well known in the Czech republic yet and there is actually only limited information devoted to this type of voice therapy. For this reason the thesis is based on analysis and comparison of the available foreign texts in order to inform the czech public about its theoretical basis, structure and system,...

Tube phonation is a voice treatment method for patients with voice disorders. The purpose of this study was to map speech language pathologist’s (SLPs) use of tube phonation in Sweden and to investigate the underlying factors for how the method is realized. The study consisted of a web-based questionnaire survey which 54 voice SLPs participated in. The survey consisted of closed end, open end and a combination of both. The open-end questions were partially analyzed quantatively, partially through a qualitative categorization method and were presented descriptively. The main results show that there is a strong consensus among SLPs in Sweden regarding materials used during tube phonation. The majority responded that they use glass tubes that are 27 cm long with a diameter of 9 mm, and an open bowl. These results are consistent with the recommendations in Simberg and Laine’s (2007) study where they analysed the method. In the present study, tube phonation was most commonly used to treat phonastenia, vocal nodules and vocal fold paralysis. Future treatment studies are warranted where Simberg och Laine’s (2007) recommendations are compared with other voice treatments. It would also be of interest to investigate the treatment effect of tube phonation on different voice disorders, and to investigate how SLPs should realize the treatment to achieve best possible effect. / Rörfonation är en röstbehandlingsmetod som används för patienter med röststörningar. Syftet med denna studie var att kartlägga hur röstlogopeder i Sverige använder rörfonation, samt att undersöka bakomliggande faktorer till hur metoden utförs. Studien bestod av en webbaserad enkätundersökning där 54 röstlogopeder deltog. Undersökningen bestod av slutna frågor, öppna frågor samt en kombination av båda. De öppna frågorna analyserades dels kvantitativt, dels genom en kvalitativ kategoriseringsmetod och presenterades deskriptivt. De centrala resultaten i denna studie är att röstlogopeder i Sverige är överens om vilka material som används vid rörfonation. Majoriteten av logopederna i studien använder sig av glasrör som är 27 cm långa med en diameter på 9 mm, samt en öppen skål. Dessa resultat stämmer överens med rekommendationer som Simberg och Laine (2007) ger efter att ha undersökt metoden. I föreliggande studie användes rörfonation i störst utsträckning till att behandla fonasteni, stämbandsknutor och stämbandspares. Framtida behandlingsstudier är nödvändiga för att jämföra rörfonation enligt Simberg och Laines (2007) rekommendationer med andra röstbehandlingsmetoder. Det skulle även vara intressant att undersöka utfallet/effekten av rörfonation vid olika röststörningar och hur logopeder bör utföra behandlingen för att uppnå bäst effekt.

Parkinson ’s disease (PD) is a progressive neurological disorder that affects one’s movement. As the disease develops, individuals begin to present with symptoms that include but are not limited to bradykinesia, rigidity, tremors, and hypokinetic dysarthria. These symptoms affect a person’s entire body, including his/her voice. The Lee Silverman Voice Treatment (LSVT) program for treating individuals with PD is supported by over twenty-five years of research. It is considered a safe, non-invasive method to improve vocal loudness and speech clarity in individuals with PD. However, simply because LSVT is effective in its current state, it does not mean that the protocol is the most efficient or effective it can be. One potential shortcoming of LSVT is that it does not provide patients with much, if any, visual feedback. We hypothesized that visual feedback would enable the client to more easily produce a voice characterized by increased loudness and vocal quality. The results of the study do not fully support this hypothesis. There was less variability in the client’s performance within each session during the experimental weeks the patients performance over the course of the week improved, this pattern was not observed during the non-experimental weeks. Additionally, the participant expressed preference for treatment days when the visual feedback was used, finding it helpful in more effectively regulating the volume of his voice.