Undersökningen har utgått från frågeställningen ”hur arbetar företagsledningen med konflikthantering?”. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem. Uppsatsen belyser även ledarens roll vid konflikter. Sammanlagt har sex intervjuer har genomförts. Tre intervjuer har genomförts på företag med mindre än 50 anställda och tre intervjuer har genomförts på företag med mer än 100 anställda. Alla företag är belägna i Karlstad kommun och samtliga respondenter har haft någon form av ledningsansvar. Resultatet presenteras i analys och resultatkapitlet. Här har vi återgett utmärkande drag från respektive respondent, belysande citat, jämfört dem med varandra och kopplat samman detta med vår teoretiska referensram. Undersökningen har visat att det inte finns några större skillnader i hur företagsledningen i stora respektive små företag hanterar konflikter men på vissa sätt skiljer de sig åt. Det som belysts som en viktig komponent för hur företagsledningen arbetar med konflikthantering är det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet var ett återkommande svar vi fick fram i samtliga intervjuer. Ännu ett gemensamt och återkommande drag hos samtliga respondenter var att vid en konfliktsituation var de alla lösningsfokuserade. Vi har funnit att konflikt av intrapersonell natur är vanligare i små företag än i stora. En större andel av de stora företagen kan tänka sig omplacering som en utväg vid lösning av en konflikt. Utbildning som en konfliktförebyggande åtgärd är återkommande bland de stora företagen men nämns inte av de mindre företagen. Samtidigt som de små ser att det finns en möjlighet att tillgodose alla inblandades önskningar och behov vid en konfliktsituation medan de stora inte ser att denna möjlighet finns.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att studera hur tre olika aspekter påverkade Gårdby socken och dess båtsmän under Stora nordiska kriget, nämligen krig, pest och missväxt. Med hjälp av de källor jag har studerat, militära rullor, kyrkoböcker och mantalslängder, har jag fått fram hur livet kunde te sig för de indelta båtsmännen men också hur pestens verkningar påverkade socknen mer långsiktigt än vad krigets utskrivningar gjorde. Jag har även studerat hur missväxten föll ut i Gårdby och jämfört detta med till exempel byn Andersvattnet, Stockholm och övriga riket.

<p>Studiens syfte är att undersöka sex förskollärares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. Frågeställningarna är följande:</p><ul><li>Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?</li><li>Vilka hinder och möjligheter ser förskollärarna med individualisering i stora barngrupper?</li></ul><p>Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollärare som arbetar i stora barngrupper, med barn i åldrarna tre till fem. Livsvärldsfenomenologin används som inspiration i studien.</p><p>De faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att arbeta med individualisering är flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget är en faktor. En annan faktor är att dela den stora gruppen i mindre grupper. Resultatet visar att det är ett dilemma att arbeta med individen kontra gruppen. Det krävs en medvetenhet och ett starkt engagemang för att hitta ett arbetssätt som är både individ- och gruppinriktat.</p>

Denna uppsats undersöker problematiken runt att integrera datakällor då analytics används för flerkanalig digital marknadsföring i större organisationer. Ansatsen är kritiskt och går emot bilden av analytics som både enkelt att implementera och använda för flerkanalig digital marknadsföring inom större organisationer. Uppsatsen visar på hur strukturer i större organisationer gör övergripande analytics för fler digitala kanaler problematiskt. Uppsatsen bygger på resultat från en observationsstudie som gjordes inom en större multinationell organisation och fokuserar på problematik som återfanns i två huvudsakliga projekt som genomfördes under tiden för studien.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext. En slutsats som dragits av studien är att positivt lärande sker i arbetet med negativa påverkansfaktorer, att som exempelvis tillsammans, barn och personal, komma fram till hur man vill arbeta med att få ner ljudnivån i matsalen. Fritidshemmen och dess personal behöver dock bättre förutsättningar att arbeta med lugn och avkoppling. Förutsättningar som exempelvis mindre barngrupper eller mer anpassade lokaler.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om hur sex förskollärare arbetar med stora barngrupper i förskolan. Studien har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare och för att få fram resultatet har det använts en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det anses som ett hinder med stora barngrupper och att det är svårt att hinna med förskolläraruppdraget, men de flesta av de intervjuade förskollärarna anser att man ändå får med det man ska ur förskolans läroplan. I arbetet så finns det mycket man kan göra för att förbättra förutsättningarna för grupperna. I detta arbete finns olika teman som beskriver detta. De teman som presenteras i studien är: indelning i mindre grupper, samarbete mellan avdelningar, dokumentera och följa upp, barns inflytande, arbeta mot samma mål och en bra start. Under dessa olika teman så beskrivs det hur 6 förskollärare berättar om hur de arbetar med stora barngrupper och vad som anses viktigt i arbetet för att det ska bli så bra som möjligt för barnen på förskolan. Även om det blir större arbetsbelastning med barngrupper med många barn så finns det saker man kan göra för att förbättra arbetssituationen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med detta kandidatarbete har varit att undersöka halterna natrium och kalium i de åtta viktigaste och största procesströmmarna vid Stora Enso Skoghalls sulfatmassabruk. En natrium- och svavelbalans är viktigt för att förstå behovet av tillskott eller utblödning av olika ämnen i processen. Balansen för kalium och klorid behöver man också få information om, då en obalans kan leda till att elfilteraskan blir klibbig. Extra fokus har lagts på massaströmmarna, för att undersöka halten katjoner som är fiberbundna respektive lösta i filtratvätska. Analyser av samtliga prover har genomförts laborativt och metoder som Schönigerförbränning, oxidering och syraupplösning har använts. Slutbestämning av samtliga halter gjordes med en flamfotometer. Genom analysresultaten och kompletterande referensdata sattes en natrium- och kaliumbalans upp. Balansen visade på ett överskott av både natrium och kalium, vilket kan bero på bland annat variationer i driften. Analys av massaprover med ett alkaliskt pH visade att den största andelen katjoner var fiberbundna. Vid surgöring av massan bytte majoriteten av natriumjonerna plats med vätejonerna och halten natrium i filtratet blev högre än halten fiberbunden.

Peace as a concept usually ends up taking the back seat in the numerous studies of war and conflict. The definition of peace is often dependant on the definition of war, violence and/or conflict. The purpose of this thesis is to study the concept of peace during the Northern Wars and its Early modern attributes. The chosen time periods, the Second Northern War (1655-1660) and the Great Northern War (1700-1721), offer the possibility to study the change in the conception of peace over time and how the international political situation affects the description of peace. Every year, starting with Gustav I of Sweden, the Swedish monarchy wrote letters that were read by the priests to the general public, explaining the international situation and any predicaments in which the state found itself. The letters are called Böndagsplakat in Swedish, which roughly translate to “prayerday placard”, drawing its name from the prayer days proclaimed at the end of each letter. Previous research has shown that the purpose of these placards was to legitimise the actions of the monarchy and to have a long term effect on the general values of the public. The Swedish army relied heavily on the peasantry both financially and for recruitment which makes the official letters an important tool for the monarchy. Therefore this material is suitable for a hermeneutic inspired text analysis and a comparative study between the different wars. The results in the thesis are based on the descriptions of peace in the placards from the final stages of both wars (1658-1663 and 1717-1723) when the issue of peace is visible both before and after the peace treaties. This study shows that peace isn’t a static concept and that the description of peace is affected by the political situation. It is given different attributes which don’t necessarily rely on the definition of its counterpart war. The descriptions of peace also have different nuances depending on the political need to continue the war or end it, and it can be placed on a scale from a cease-fire to a complete perpetual peace. Peace, just like war, is a complex and historically changeable concept that needs a front row seat together with the studies of war.

Min empiriska studie utgår från hur fritidshemmets verksamhet är planerad och organiserad utifrån stora barngrupper. Fritidshemmet har genomgått en stor förändring under de senaste 40 åren, och storleken på barngrupperna bara ökar. Med läroplanen för fritidshem så har även det pedagogiska arbetet ökat och forskning visar på svårigheter med att tillgodose varje individs utveckling och lärande. Den teori som jag har använt mig av är läroplansteori med fokus på analys av ramfaktorer, då det finns ett flertal olika faktorer som påverkar verksamheten, vilka möjligheter som finns för att det ska ske en process och till slut leda till ett resultat. Tidigare forskning visar på att barngrupperna på fritidshemmen växer, vilket även syns i mina resultat. Det visar också att fritidshemmet har utvecklats och blivit en pedagogisk verksamhet, vilket sätter andra krav på barn och pedagoger. Detta betyder att man behöver skapa en verksamhet på ett annat sätt, där mina resultat visar på olika faktorer som påverkar verksamheten. Jag har besökt två skolor, varav en är en kommunal skola i Stockholm stad och den andra är en privat skola i en kommun strax utanför Stockholm. Under mina besök så har jag utfört intervjuer med pedagoger som arbetar på skolan och fritidshemmet samt en observation. I mina resultat så framkommer det att struktur, uppdelningen av barngruppen, ledningen, en helhetssyn och läroplanen påverkar verksamheten. Det blev tydligt att pedagogerna som jag träffade var väldigt engagerade och angelägna om att skapa en bra verksamhet för barnen, men att det fanns flera olika faktorer som påverkade hur väl de kunde utföra deras tankar och idéer. Ett område som jag anser skulle vara intressant att forska vidare kring är hur man tillämpar läroplanen i verksamheten, och hur man följer upp detta. Ett annat område som vore spännande att titta på är hur uppdelningen av barn sker, vilka faktorer som påverkar och hur tankegången går när man grupperar in barn i olika konstellationer.