Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och mer än hälften av alla lokaler och bostäder får sin uppvärmning från gemensamma fjärrvärmeanläggningar. Rökgaskondensering producerar 11 % av all fjärrvärme vilket gör den till den tredje största fjärrvärmeproducenten i Sverige. Det är därför är det viktig att den är så effektiv som möjligt. För att öka effektiviteten i förbränningsanläggningar i fjärrvärmesystem kan rökgaskondensering installeras i sammanband med de flesta bränslen som avger fuktig ånga. Rökgaskondenseringen har en viktig roll i samhället då den tar vara på energi som annars skulle gå förlorad samtidigt som den kan rena avgaserna från förorenade utsläpp. Borlänge‑Energi äger ett rökgaskondenseringssystem på Stora Enso Kvarnsvedens Pappersbruk. De vill nu utreda om deras rökgaskondenseringssystem körs så effektivt som den skulle kunna göra. Den här rapporten undersöker därför hur driften påverkas av förändrade fram- och returledningstemperaturer samt vad produktionskostnadsförändringarna på den producerade värme blir. Beräkningar har genomförts med hjälp av fjärrvärmevattnets densitet, specifikvärmekapacitet, flödes- och temperaturskillnad i Excel. Alla beräkningar har utgått från medianvärdet för månaden och sedan jämförts med vad som händer vid förändrad fram‑ och returledningstemperatur. Som underlag för beräkningarna har data insamlad under perioden januari 2015 och december 2018 använts. Resultatet visar att öka framledningstemperaturen till 95 °C från medianframledningstemperaturerna för respektive månad, det vill säga från temperaturintervall på 79 – 88 °C till 95 °C, ökar energikostnaderna med cirka 2,5 miljoner SEK per år. Kostnaden kan minskas med 400 000 SEK/år genom att sänka returledningstemperaturen till 40 °C. Minskas istället framledningstemperaturen till 75 °C när utomhustemperaturen är varmare än ‑1 °C, minskar de nuvarande energikostnaderna. En minskad framledningstemperatur ger även minskade förluster i ledningarna, minskat slitage, minskad bränsleförbrukning och minskade utsläpp. Temperatursänkning till 75 °C från temperaturintervallet 79 – 88 °C kan minska kostnaderna med 620 000 SEK per år. Skulle returledningstemperaturen sänkas men framledningstemperaturen bibehållas som den är idag kan en kostnadsminskning på över 400 000 SEK nås. Genom att sänka både fram- och returledningstemperaturerna kan en kostnadssparning på över 1 miljon SEK per år ske. Den framledningstemperatur som rekommenderas att Borlänge‑Energi strävar efter är: 75 °C när utomhustemperaturen är varmare än -1 °C 80 °C mellan -2 och -4 °C 85 °C vid -5 °C 90 °C mellan -6 och ‑7 °C 95 °C mellan -8 och -11 °C / The most common way of heating buildings in Sweden is by district heating, more than half of all the locales and homes is heated this way. Flue gas condensation is the third largest contributor of energy in district heating at 11 %. The importance of its efficiency is thereby big. Flue gas condensation can be installed at combustion boilers to increase the efficiency, it can be used in combination with most fuels that exhaust steam. The flue gas condensation has an important role by harnessing the energy in flue gases and cleansing it from environmental hazards. The flue gas condensation unit on Stora Enso Kvarnsveden Mill is owned by Borlänge‑Energi. They want to know if the condenser is operating as effective as it could be. This report investigates how the condenser and external heater at Stora Enso Kvarnsveden Mill is affected by different supply and return temperatures as well as what the production costs of the energy is. The calculations have been accomplished by using the density, specific heat capacity, flow- and temperature differences in Excel. All the calculations have originated from the median value for each month and used in comparison. The basis of the calculations is data that has been collected in the period of January 2015 to December 2018. The results indicate that increasing the supply temperature to 95 °C increases the energy costs by about 2 500 000 SEK per year. These costs can be reduced by 400 000 SEK per year by decreasing the return temperature to 40 °C. If the supply temperature is instead decreased to 75 °C when the temperature outside is higher than -1 °C, the costs decreases. A low supply temperature leads to less wear on the pipes, less heat losses, less fuel consumption and less emissions. This temperature reduction can decrease the costs by 620 000 SEK per year. If the return temperature is reduced but the supply temperature retained as it is today the costs could decrease by over 400 000 SEK per year. And by reducing both the supply and return temperature a cost saving of over 1 000 000 SEK per year could be achieved. The recommendation is therefore a lowering of the supply temperature to 75 °C when the temperature outside is warmer than -1 °C. The recommended supply temperature is: 75 °C when the temperature outside is warmer than -1 °C 80 °C between -2 and -4 °C 85 °C at -5 °C, 90 °C between -6 and ‑7 °C 95 °C between -8 and -11 °C

Ön Stora Karlsö, belägen ca 15 km väster om Klintehamn, Gotland, har sedan länge varit skyddad för sina höga naturvärden. På ön finns en fyrplats från 1887 vars bebyggelse är statliga byggnadsminnen. Söder om fyrplatsen finns en gammal igenvuxen fyrträdgård vilken utgör föremål för fallstudie i detta arbete. Karlsö Jagt- och Djurskyddsförening AB äger majoriteten av all mark på ön och förvaltar den, samt bedriver besöksverksamhet. De har en önskan om att eventuellt åter kunna bruka mark i fyrträdgården för småskalig odling av köksväxter. Syftet med arbetet är att genom dokumentation, insamlande av kunskap och information om fyrträdgården på Stora Karlsö bidra till att dess kulturhistoriska värden inte går förlorade vid eventuella nyodlingar i trädgården. Syftet är även att öka kunskapen om fyrträdgårdar och dess betydelse och funktion i Sverige i allmänhet, samt att därigenom synliggöra det gröna kulturarvet i äldre tiders trädgårdsodling. Resultaten visar att trädgården, som var i ständig förändring under tiden den brukades, var hierarkiskt uppdelad mellan de anställda vid fyrplatsen och odlingsytan var indelad i inhägnade lotter. Trädgården har både haft en funktion för självförsörjning och kontemplation och både köksväxter och prydnadsväxter har odlats. Idag finns t. ex. syrener, gullregn, bondpioner samt nio olika äldre sorter av narcisser kvar i trädgården. Avläsbara strukturer i marken samt gjutna fundament för staketstolpar visar var tidigare odlingslotter har funnits. Väldisponerade och genomtänkta nyodlingar i trädgården skulle inte skada dess kulturhistoriska värden, utan snarare bidra till förståelsen av platsens historia och vara positivt ur ett bevarandeperspektiv. / The island of Stora Karlsö, located about 15 km west of Klintehamn, Gotland, has long been protected for its high natural values. There’s a lighthouse from 1887 on the island and buildings connected to it are state monuments. South of the lighthouse there’s an overgrown garden from the lighthouse period which is the subject of study in this essay. Karlsö Jagt- och Djurskyddsförening AB owns the majority of all land on the island and manages it, as well as conducting visiting activities. They have the desire to resume small-scale cultivation of vegetables in the lighthouse garden.The aim of this studie is to, through documentation, gathering of knowledge and information about the lighthouse garden at Stora Karlsö, ensure that its cultural and historical values are not lost in the event of any new cultivation in the garden. The aim is also to increase the knowledge about lighthouse gardens and its importance and function in Sweden in general, and thereby make the green heritage in gardeing of elder times more visible. The results show that the garden, which was in constant change while used, was hierarchically divided between the employees at the lighthouse and the cultivation area was divided into fenced allottments. The garden has both had a function of self-sufficiency and contemplation, and both vegetable plants and ornamental plants have been cultivated. Today there are e. g. lilacs, common laburnum, peony and nine different older varieties of narcissus left in the garden. Structures in the field as well as foundations for fence posts show where previous allotments have been located. If carefully implemented, new cultures in the garden would not damage the cultural and historical value of the garden, but rather contribute to the understanding of the history of the site and be positive from a preservation and maintenance perspective.

Arbetet med att minska sjöfartens miljöpåverkan är något som är högaktuellt och under ständig utveckling. Vid en omdirigering där delar av sjötrafiken från Stora Bält förflyttas till Flintrännan, skulle miljöbelastningen minska regionalt och öka lokalt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur bränsleförbrukningen förändrades för den del av sjötrafiken som förflyttades till Flintrännan. Genom detta kunde man också se en tendens till hur sjöfartens bidrag till luftföroreningar i Malmö stad kan förväntas förändras. Slutsatserna var att referensfartygen nästan halverade bränsleförbrukningen när dom valde den kortare rutten via Flintrännan framför Stora Bält. Det framkom att sjöfartens totala bidrag till CO2 utsläppen förväntas minska med 60-190 000 ton. Resultatet uppnåddes genom en insamling av trafikflödesdata samt bränsleberäkningar på tre referensfartyg. / Efforts to reduce shipping's environmental impact are something that is highly topical and constantly evolving. At a redirection where parts of the sea traffic from Stora Bält moved to Flintrännan, environmental impact would decrease regionally and increase locally. The purpose of this paper was to find out how the bunker consumption changed for the part of the sea traffic that were moved to Flintrännan. This could also indicate a tendency to change the contribution of shipping to air pollution in Malmö city. The conclusions were that the reference vessels almost halved the bunker consumption when they chose the shorter route via Flintrännan. It was found that shipping's total net contribution to CO2 emissions is expected to decrease by 60-190 000 tons. The result was achieved through a collection of traffic flow data and fuel calculations on three reference vessels.

The purpose of this work is to investigate how the urban planning in Karlstad worksand to study how they work with common areas, specifically squares. To investigatethis and how the square contributes to social sustainability, two case studies havebeen done on two selected squares, Stora torget and Våxnäs torg. A literature studyhas also been done to achieve the purpose of the work. The literature study describesdifferent theories that focus on sustainable public spaces, including important aspectsregarding the design of the square. In our case studies two methods were used: On-site observations and an online survey.The survey was also partly answered by the people who were on the square. Duringthe observation the design of the square was analyzed and also how the square wasused by the people. Many people were waiting for the bus at Stora torget, but somepeople were also sitting down on the benches around the fountain having their lunch.At Våxnäs torg some people were sitting on the benches, but in general it was very fewpeople at the square. Our on-site observations at Stora torget and Våxnäs torg showed that many peopleseem to pass the square on their way to other things. However, our survey showed thatmany people want to use the square environment in several different ways, forexample for events and as a marketplace. Further more, based on the survey, it wasconsidered that the most important aspects for creating a functioning square areseating, lighting, greenery and market trade, which is something that both Stora torgetand Våxnäs torg partially fullfill but it is also somehing that can be improved. / Syftet med detta arbete är att undersöka hur stadsplaneringen i Karlstad ser ut ochstudera hur de arbetar med gemensamma ytor, specifikt torg. För att undersöka dettasamt hur torget bidrar till social hållbarhet har två fallstudier gjorts på två utvaldatorg, Stora torget och Våxnäs torg. En litteraturstudie har också gjorts för att uppnåsyftet med arbetet. Där har delvis olika teorier som fokuserar på hållbara offentligarum tagits upp och beskrivits, bland annat beskrivs vilka aspekter som är viktigagällande torgets utformning och design. I våra fallstudier användes två metoder: observationer på plats och enenkätundersökning som lades ut online. Enkäten besvarades också delvis av demänniskorna som befann sig på torgen. Under observationen analyserades det hurtorget var utformat och hur torget användes av människorna. Många personer väntadepå bussen på Stora torget, men det fanns även de som åt lunch på bänkarna runtfontänen. På Våxnäs torg satt en del människor på bänkarna, men det var generelltytterst få människor som befann sig på torget. Våra observationer på plats på Stora torget och Våxnäs torg visade att mångamänniskor verkar passera torget på väg till annat. Dock visade vår enkätundersökningatt många människor vill utnyttja torgmiljön på flera olika sätt exempelvis till eventeller torghandel. Vidare utifrån enkäten ansåg flera att de viktigaste aspekterna för attskapa ett bra fungerande torg är sittplatser, belysning, grönska och torghandel, vilketär något som både Stora torget samt Våxnäs torg delvis har uppfyllt men som kanförbättras.

Denna studie har tagit sin utgångspunkt i att undersöka hur elever och undervisande historielärare i årskurs sex upplever, erfar och förstår den lokala historien i historieundervisningen samt föra en diskussion angående huruvida elevernas historiemedvetande kan påverkas av en lokalhistorisk undervisning. Detta för att kunna jämföra elever och lärarnas syn och uppfattning av lokalhistorisk undervisning. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier som historia, lokalhistoria, historiebruk och historiemedvetande. Studiens resultat visar skillnader utifrån vad gäller elever och undervisande historielärares formulering av lokalhistoria i historieundervisningen. Skillnaden är att historielärarna talar om lokalhistoria som ett allmänt och näst intill vardagligt fenomen i historieundervisningen medan övervägande elever upplever att de aldrig ens hört talas om begreppet lokalhistoria. Studiens resultat visar likheter i eleverna och historielärares uppfattning om att lokalhistoria kan bidra till ökade kunskaper och förståelse för närområdet samt att det kan levandegöra historien för eleverna i historieundervisningen. Slutligen visar studiens resultat att elevernas historiemedvetande inte påverkas nämnvärt av en lokalhistorisk undervisning. Detta eftersom att lokalhistorien främst är inriktad på det förflutna samt att eleverna endast får ta del av lärarens egen historieskrivning utan att ges förutsättning att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till lärarens tolkning. Vilket resulterar i att tolkande och rekonstruerande aspekter av historien utelämnas.

No description available.

Syftet med forskningen är att skapa förståelse för hur riskjustering tillämpas vid användandet av kapitalbudgeteringstekniker men även varför bolag riskjusterar subjektivt eller objektivt beroende på företagsstorlek och avsaknaden av informationen om investeringens kassaflöden. Således är forskningsfrågan Hur påverkar informationsasymmetrin kring investeringens kassaflöden riskjusteringen vid användandet av kapitalbudgeteringstekniker? Studiens forskningsstrategi har en induktiv ansats. För att skapa en djupare förståelse är metodvalet för studien av den kvalitativa typen med semistrukturerade intervjuer där åtta tillverkande icke-börsnoterade aktiebolag i Sverige har undersökts. Intervjun bestod av semistrukturerade frågor för att tillåta respondenten tala fritt. De övergripande resultaten för studien är: (1) att den primära kapitalbudgeteringstekniken är Payback, (2) stora företagen i studien använder inte sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker, (3) SME- företag har låg precision i investeringens kassaflöden, medan stora företag innehar en hög precision i investeringens kassaflöden, (4) Stora företag riskjusterar subjektivt medan SME-företag riskjusterar objektivt. Avslutningsvis lyfter studien fram förslag på vidare forskning. / The purpose with this study is to create an understanding of how risk adjustment is applied to the use of capital budgeting techniques, but also why companies risk adjust subjectively or objectively, depending on company size and lack of information on investment flows. Thus, the research question How does the information asymmetry in Investment cash flows affect the risk adjustment in the use of capital budgeting techniques? The research strategy in this study has an inductive approach. In order to create a deeper understanding of this study, the choice of method is qualitative with semi-structured interviews where eight non-listed companies within manufacturing in Sweden have been investigated. The interview consisted of semistructured questions to allow the respondent to speak freely. The overall results of the study are: (1) the primary capital budgeting technique is Payback, (2) large companies in the study do not use sophisticated capital budgeting techniques, (3) SME companies have low precision investment flows, while large companies hold a high precision in investment flows, (4) Large companies risk adjusts subjectively while the SMEs risk-adjust objectively. Finally, the study raises proposals on further research.

Purpose The purpose of the study was to examine the educator’s thoughts and experiences regarding the term “attachment”. Similarly, we wanted to find out what strategies educators use to create comfortable and secure relationships for the younger children within the large groups of children. According to this purpose, we have formulated the following questions: What experience has educators in working with large groups of children? How do educators perceive the term attachment in relation to the younger children in preschool? Which known strategies the educators use to ensure the younger children’s security within the larger group? Method We have, with a qualitative method, interviewed six educators at three preschools in different municipalities. As a complement to the collected data, we made observations at two of the preschools. Our greatest focus and importance have been on the empirical evidence from the interviews conducted. Theory In our study we have taken the support of Bowlby's “attachment theory” which highlights the importance of close emotional relationships and we also used current research in the field. We have chosen to assume only this theory because we believe that it corresponds to the study's main purpose, namely children's secure attachment. Results From an attachment theory perspective that emphasize the importance of close and emotional relationships for the individual child's development and comfort, one of our results indicates that large groups of children complicate the educators ability to meet the individual child's needs on a daily basis. Based on the interview material it became clear that all educators agree on the importance of being a calm and present educator in the attachment work with younger children. Our results indicate that strategies such as dividing large groups in to smaller ones, as well as a structured working team, are important factors in order to tie in with all children within the larger groups. Most educators emphasize that an inspiring environment that raises the child's curiosity and exploration, promotes the child´s sense of security at the preschool. / Syfte Studiens syfte har varit att ta reda på pedagogers tankar om och erfarenheter av begreppet anknytning. Vi ville även ta reda på vilka strategier pedagogerna använder sig av för att skapa trygga relationer för de yngre barnen i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har pedagogerna av att arbeta med stora barngrupper? Hur uppfattar pedagogerna begreppet anknytning i förhållande till de yngre barnen i förskolan? Vilka uttalade strategier säger pedagogerna att de använder sig av för att skapa trygghet till de yngre barnen i stora barngrupper? Metod Vi har med en kvalitativ metod intervjuat sex pedagoger på tre förskolor i olika kommuner. Vi har även observerat på två av förskolorna som ett komplement till vårt intervjumaterial. Det är empirin från intervjuerna som vi har lagt störst fokus och vikt på. Teori Vi har tagit stöd av Bowlbys anknytningsteori som belyser vikten av nära känslomässiga relationer i vår studie samt använt oss av aktuell forskning. Vi har endast valt att utgå från denna teori då vi anser att den motsvarar studiens huvudsyfte det vill säga barns trygga anknytningar. Resultat Ett av våra resultat påvisar att stora barngrupper försvårar pedagogers möjligheter att dagligen tillgodose det enskilda barnets behov, sett utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv som betonar vikten av nära och känslomässiga relationer för det enskilda barnets utveckling och trygghet. I intervjumaterialet framkom det att alla pedagoger är överens om vikten med att vara en lugn och närvarande pedagog i anknytningsarbetet med yngre barn. Vårt resultat påvisar att strategier som gruppindelning samt ett strukturerat arbetslag är betydelsefulla faktorer i arbetet med stora barngrupper. Flertalet pedagoger betonar att en inspirerande miljö bidrar till att väcka barns nyfikenhet och utforskande, vilket främjar barnets trygghet på förskolan.

This paper contains geophysical analysis of the largest town square in Sigtuna, Sweden. The studied area is approximately 736 m2. The purpose of the study was to search for early medieval house remnants and to possibly find structures matching those found during excavations in other parts of the town. The hypothesis is that the town of Sigtuna was planned and that the yards of the town were put out in a special pattern following the main street, which is the same as today. During the day of the geophysical prospection the weather conditions were not optimal. A lot of water at the surface disturbed the instrument and gave a blurred image. It turned out that a lot of contemporary pipes and a large traffic island from the 1930s covered the area. Archaeological structures could only be seen in smaller areas in between later structures. Vague oblong structures could be seen, as well as a distinct smaller square on the eastern part of the area. A large rectangle close to the main street was also observed. None of these structures could be seen in modern maps or photographs and are therefore marked as something that could be of archaeological interest. Some of the structures that were noted were probably part of the original medieval town plan, as judged by their size and location.

Inledning För att minska små aktiebolags administrativa kostnader avskaffades revisionsplikten. Idag råder det delade meningar bland forskare om hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat konkurrensen inom revisionsbranschen. Vissa forskare hävdar att genom avskaffandet av revisionsplikten borde små revisionsbyråers konkurrenskraft blivit svagare jämfört med de stora revisionsbyråernas. Då merparten av små revisionsbyråers klienter består av små aktiebolag. Samtidigt finns studier som stödjer det motsatta, nämligen att intäkterna har ökat för de små revisionsbyråerna efter att revisionsplikten avskaffats. Tidigare undersökningar har visat att det genomsnittliga priset på revisionstjänster har stagnerat sedan 2011, men även antalet auktoriserade revisorer har minskat. Detta ger skäl till att undersöka hur avskaffandet har påverkat utvecklingen av konkurrensen och konkurrenskraften för små och stora revisionsbyråer. Syftet med uppsatsen avser att beskriva och analysera avskaffandet av revisionspliktens påverkan på konkurrensen och konkurrenskraft inom revisionsmarknaden för små och stora revisionsbyråer.Metod Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ forskningsstrategi som mäter konkurrenskraften genom att analysera lönsamheten och tillväxten. För att mäta revisionsbyråernas lönsamhet och tillväxt använder vi oss utav finansiella nyckeltal. För att samla in data till uppsatsens nyckeltal har vi studerat revisionsbyråernas årsredovisningar. Urvalet av revisionsbyråer som har valts ut för studien har som syfte att skapa en generaliserande bild av små och stora revisionsbyråer. Resultat Denna studies resultat visar att små revisionsbyråer har lyckats anpassa sig bättre efter yttre omständigheter som har påverkat revisionsbranschen. Samtidigt går det konstatera att de stora revisionsbyråerna fortfarande är väldigt dominanta och förhållandet mellan stora och små revisionsbyråer har stått sig förhållandevis sedan avskaffandet av revisionsplikten. Nyckelord Avskaffandet av revisionsplikten, konkurrens, konkurrenskraft, stora och små revisionsbyråer, nyckeltal