Vid val av revisionsbyrå är det flera interna och externa faktorer som är av betydande roll för bolag. Studiens syfte är att undersöka ifall det finns några skillnader vid val av revisionsbyrå för små- och stora fastighetsbolag i Sverige. Mer detaljerat syftar studien på att undersöka ifall revisionsbyråer tillhörandes Big Four förkommer mer frekvent för någon av de två storleksgrupperna förenat med olika faktorer. Studien är gjord genom analys av kvantitativ data där olika nyckeltal samlats in från de 100 största och minsta fastighetsbolagen i Sverige sett ur omsättning. Som teoretisk referensram har agentteorin använts. Teorin har kompletterats av olika vetenskapliga studier som sammanfattats i en litteraturöversikt. Genom teoretisk referensram och litteraturöversikt har studiens tre hypoteser bildats som det redogörs för i hypotesbildningen. I studiens resultat redogörs det för att de olika faktorer som undersökts i samband med val av revisionsbyrå inte har något positivt samband med varandra. Slutsatsen förtydligar att val av revisionsbyrå tillhörandes Big Four inte förekommer mer frekvent i vare sig små eller stora svenska fastighetsbolag. / There are several internal and external factors that are highly important when companies choose auditing firms. The aim of this study is to investigate if there is any difference between small- and big Real Estate firms regarding choice of auditing firm in Sweden. The study will more precisely investigate if auditing firms belonging to Big Four appears more frequently in any of the groups in connection with different factors. An analysis with quantitative data has been used where indicators for the 100 smallest and biggest Real Estate firms in Sweden measured by revenue have been analysed. Agency Theory has been used as theoretical framework along with a literature review that has been the base of the hypotheses in the study. In the result of the study it is being stated that different factors that have been investigated do not have any positive correlation with the choice of auditing firm in small and big Swedish Real Estate firms. The conclusion of the study states that choice of auditing firm belonging to Big Four do not appear more frequently depending on any of the investigated factors in any of the size groups in Swedish Real Estate companies.

I fritidsverksamheten finns barn som alla är unika individer och alla har rätt att bemötas utifrån sina egna förutsättningar. I studien har fokus riktats mot de barn som ”inte syns”, det vill säga inte utmärker sig i olika sammanhang och som sällan tar egna initiativ. I den här studien kommer de att benämnas osynliga barn. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur fritidslärare arbetar för att göra de osynliga barnen synliga och delaktiga i verksamheten. Studiens empiri redovisas genom en kvalitativ metodansats där semistrukturerade intervjuer låg till grund. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och kodning, vilket ledde till att olika teman framträdde.Två teoretiska perspektiv, det relationella- och systemperspektivet har tillämpats i analysarbetet. Studien slutsatser är att det finns många vägar till att skapa en verksamhet som öppnar upp så att alla barn kan känna sig synliga och delaktiga, men att det är ett viktigt och medvetet arbete när det gäller relationsskapande från fritidslärarna. Stora barngrupper och barn med utagerande beteende kan ses som ett hinder för ett fritidshem där alla känner sig sedda och delaktiga i verksamheten, men forskning visar att det även kan bero på fritidslärarens inställning.

Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad kunskap om varför förskollärare upplever stress i sitt yrke samt hur situationer som skapar stress kan förstås. För att få in så många svar som möjligt samlade vi in data genom en enkät. Enkäten har besvarats av 43 förskollärare i 16 olika län i Sverige. För att nå syftet med studien har vi använt följande frågeställningar: Vilka situationer skapar stress i det dagliga arbetet enligt förskollärare? Hur kan dessa stresskällor förstås? Enkäten som skapats i MS (Microsoft) forms har där gett oss olika diagram över svaren. Resultatet analyseras på två olika sätt. Ena forskningsfrågan analyseras genom en tematisk analys och andra frågan analyseras genom Bronfenbrenners systemteori. Resultatet visar oss att förskollärarna upplever stress på arbetet och att den största anledningen till den upplevda stressen är stora barngrupper följt av administrativa arbetsuppgifter, barn i behov av särskilt stöd, höga ljudnivåer, resursbrist och konflikter. Med hjälp av Bronfenbrenners systemteori har vi förstått dessa stresskällor utifrån olika system. Slutsatser som vi kan dra är att barngrupperna ser ut som de gör eftersom Skolverkets (2017) allmänna råd inte har bestämda riktmärken kring antalet barn i barngrupperna vilket underlättar för kommunernas beslut om ökade storlekar på barngrupperna. En annan slutsats som vi kan dra av studien kopplat till forskning som vi tagit del av är att mycket går att knyta till storleken på barngruppen.

Studien har gjorts med syfte att undersöka forskningsläget samt mellanstadielärares uppfattningar huruvida elevernas intresse för historieämnet kan öka med hjälp av undervisning om lokalhistoria. Forskarna har inriktat sig på lärares uppfattningar om lokalhistoria och presenterar olika för- och nackdelar som lärarna pekar på, samt hur lokalhistoria kan användas i undervisning.  Metoden för den empiriska studien har varit kvalitativa intervjuer med ett antal lärare. Lärarna som intervjuas i studien arbetar eller har arbetat på mellanstadiet. De delar med sig av sina erfarenheter och uppfattningar gällande lokalhistorisk undervisning samt varför de valt att arbeta med lokalhistoria trots att det inte längre finns med i läroplanen för mellanstadiet.  Den empiriska studien överensstämmer med forskningsläget och båda visar en rad fördelar med lokalhistorisk undervisning. Fördelar som lyfts är att undervisningen blir intresseväckande för eleverna samt att de kan göra kopplingar mellan den “lilla” och den “stora” historien. De nackdelar som presenteras är bland annat brist på material samt ekonomiska resurser. Slutsatsen blir dock att lokalhistoria är ett arbetssätt som påverkar eleverna positivt och kan öka deras intresse för historieämnet.

Digital övervakning leder till både positiva och negativa upplevelser hos studiens respondenter. Vi visar att medarbetare som känner sig sedd som människa, också ställer sig positiva till mer intensiv digital övervakning. Med stöd i respondenternas positiva upplevelser, går studien längre än tidigare litteratur som utgått från medarbetarperspektiv. Vilket medför både praktiska och teoretiska implikationer för övervakning med digitala medel

Det finns ett växande intresse för konceptet hållbarhet i samhället, vilket även avspeglar sig i hur forskningen utvecklas. Det går att se att nya studier kontinuerligt upprättas med fokus på hur hållbarhet påverkar alltifrån oss som individer till samhället som helhet. Denna utveckling inom forskningen har genererat en uppsjö av intressanta slutsatser under det senaste decenniet. Trots det finns fortfarande vissa kunskapsluckor i vetenskapen. Studien har därför använt en av dessa identifierade luckor som utgångspunkt för arbetet.  Tidigare forskning har undersökt frågan om hur sambandet ser ut mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy. Benlemlih (2019) undersökte detta på en amerikansk population, samt Samet och Jarboui (2017) undersökte detta på en europeisk population. Till skillnad från den tidigare forskningen har den svenska marknaden en uppsättning säregna karaktärsdrag. Bland annat är landet rankat som ett av världens mest hållbara länder, samtidigt som landets företag förväntas ha en lägre nivå på sin utdelningspolicy. Dessa karaktärsdrag kan innebära ett antagande om att den svenska marknaden skiljer sig från tidigare forskningsresultat i frågan om hur sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy ser ut. Studien har mot bakgrund av detta undersökt sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy med svenska stora aktiebolag som population. Författarna tror sig kunna bidra med en förbättrad förståelse för ett redan utforskat ämne genom att på detta sätt fokusera på en mer specifik del av tidigare forskningsfrågor.  Studien har använt sig av ett datamaterial från Thomson Reuters Eikon som sträcker sig över tidsperioden 2010 till 2019. För att definiera och kvantifiera hållbarhet har företags ESG-betyg använts, och för att definiera och kvantifiera utdelningspolicy har företags direktavkastning och utdelningsgrad använts. För att åskådliggöra hur sambandet ser ut för stora svenska aktiebolag har studien använt ett kvantitativt tillvägagångssätt. Med hjälp av en paneldata regression har studiens frågeställning kunnat besvaras. Studien har genom statistiska hypotesprövningar, och en teoretisk argumentation kring de tre teoretiska utgångspunkterna agentteorin, signalteorin och intressentmodellen skapat en bättre bild över sambandet mellan ESG och utdelningspolicy. Studien kunde påvisa ett icke-signifikant resultat för sambandet mellan ESG och utdelningspolicy, vilket indikerar att det inte förekommer en relation mellan variablerna.  Resultatet har diskuterats, och i ett försöka att förklara detta har de tre teoretiska utgångspunkterna använts. Utifrån detta finner studien att intressentmodellen och signalteorin håller till viss del, medan agentteorin förkastas. Slutsatsen lyder att stora svenska aktiebolag inte kompenserar sina aktieägare för hållbara investeringar, utan företagen följer istället en förutbestämd utdelningspolicy. / There has been a growing interest in the concept of sustainability in society, which is also reflected in how the research develops. It can be seen that new studies are continuously established with focus on how sustainability affects everything from us as individuals to society as a whole. Over the past decade this development in research has generated many interesting conclusions. Despite this, there’re still some knowledge gaps. The study has therefore used one of these identified gaps as the starting point for this study. Previous research has examined the question of what the connection is between sustainability and dividend policy. Benlemlih (2019) examined this in an American setting, and Samet and Jarboui (2017) examined this in a European setting.  Unlike the already examined settings the Swedish market has a set of distinctive characteristics. Among other things, the country is ranked as one of the world's most sustainable countries, while the companies in the county are expected to have a low level of dividend. These characteristics may involve an assumption that the Swedish market differs from previous research results in the question of what the connection between sustainability and dividend policy looks like. Against this background, the study examined the relationship between sustainability and dividend policy with Swedish corporations as  population. The authors believe they can contribute to an improved understanding of an already explored topic by focusing on a more specific part of previous research questions. The study used data from Thomson Reuters Eikon that spans over the period 2010 to 2019. ESG has been used to define and quantify sustainability, further on has dividend yield and dividend ratio been used to define and quantify dividend policy. To illustrate what the connection looks like for Swedish corporations, the study used a quantitative approach. The study's research-question could be answered by using panel data regression. Through statistical hypothesis tests, and a theoretical argumentation around the three theoretical points of departure, the agent theory, the signal theory and the stakeholder theory has created a better picture of the connection between ESG and dividend policy. The study was able to demonstrate a non-significant result for the relationship between ESG and dividend policy, which indicates that there is no relationship between the variables. The results have been discussed, and in an attempt to explain it, the three theoretical theories have been used. Based on this, the study finds that the stakeholder theory and signal theory hold to some extent, while the agent theory is rejected. The conclusion is that Swedish corporations  do not compensate their shareholders for sustainable investments, instead the companies follow a predetermined dividend policy.

Denna uppsats är en diskursanalys av berättelser från förskolepersonal som publicerats på www.forskoleupproret.weebly.com under hashtagen #pressatläge. I uppsatsen undersöks diskursen om stora barngrupper, samt de återkommande problematiska aspekter som uttrycks i berättelserna om stora barngrupper. I uppsatsen har en kombination av en kvalitativ och kvantitativ metod använts. Att kombinera dessa två metoder har medfört att vi genom den kvalitativa metoden kunnat studera språket och de symboliska innebörderna, samtidigt som vi genom kvantitativa metoden kunnat se vilka återkommande tema det finns i texterna samt vilka uttryck som varit dominerande i talet om stora barngrupper. Vid analys av materialet så har vi använt oss av Foucaults diskursanalytiska ansats, som även lett oss in på maktbegreppet och de olika subjektspositioner som blir synliga i berättelserna. Resultatet av vår studie visar att diskursen om stora barngrupper i förskolan skapas, upprätthålls och reproduceras genom talet om de problematiska aspekter som kopplas till stora barngrupper i berättelserna. I materialet framkommer ett återkommande tema om en ond cirkel som satts igång genom att barnantalet ständigt ökar samtidigt som personalantalet minskar. Resultatet visar även att pedagogerna i berättelserna positionerar sig själva som otillräckliga och oförmögna att förändra rådande situation. I flera av berättelserna positioneras barn i behov av särskilt stöd som (mer) resurskrävande, tidskrävande, barn som tar uppmärksamhet och att de är de andra barnen som blir lidande.

Denna uppsats syftar till att undersöka förskollärarens utmaningar i vardagen och hur de hanterar dessa för att skapa en tillfredsställande arbetssituation. Vi har valt att anta förskollärares perspektiv och genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Det empiriska materialet har transkriberats och använts för att göra en innehållsanalys där utdrag från intervjuerna presenteras i analysen. I analysen utgår vi från samhällsforskaren Thomas Brantes definitioner av professionsteorin och analyserar empirin utifrån begrepp som utbildning, kompetens, autonomi, förtroende och utbytbarhet. Resultatet visar att förskollärare trivs med olika aspekter av sitt arbete trots utmaningar. Förskollärarna upplever arbetsrelaterad stress och har olika sätt att bemöta och hantera stressen på. Bristen av vikarier togs upp som ett stressmoment och vi kunde dra slutsatsen att personlig lämplighet vägde tyngre än utbildning då vikarier framförallt har ett omvårdnadsuppdrag. Alla involverade i studien lyfte kollegor och ett fungerande arbetslag som en viktig orsak till trivsel på arbetsplatsen och därmed att förskollärare inom professionen endast delvis är utbytbara.

Bakgrund: I dagens samhälle ser arbetsmarknaden väldigt varierad ut när det kommer till vilket typ av företag en individ väljer att arbeta för. En stor majoritet av alla företag i Sverige består av små till medelstora företag med under 50 anställda. Det är i de flesta företags intresse att behålla de anställda inom organisationen, för att åstadkomma detta behöver de vet vad som motiverar de anställda i professionella sammanhang.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som motiverar individer i stora respektive små företag. Vidare kommer betydelsen av trygghet och säkerhet för individen vid val av arbetsplats att undersökas. Metod: Den metod som använts är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med anställda i små respektive stora företag. En abduktiv forskningsansats har använts. Totalt sett så utfördes sex intervjuer uppdelade på tre med respondenter i mindre företag och tre i större företag. Slutsats: Den slutsats som kan dras för denna studie är att individer i mindre företag motiveras av att ha en möjlighet att påverka och växa företaget medans de får viktiga erfarenheter för karriären. Individer i större företag drivs till större grad av att ha en säker anställning. Gällande trygghet på arbetsplatsen så fann denna studie att individer i små respektive stora företag har olika definitioner av vad trygghet innebär. Individer i små företag baserar sin trygghet till större del på de förmågor, erfarenheter och den kunskapen som de får genom att vara med och bygga upp ett företag. Individer i större företag baserar till större grad sin trygghet i arbetsgivaren och att denne alltid kommer att finnas där för dem och de förmåner som finns med att arbeta för ett stort företag. / Background: In today's society the labor market offers a great variety when it comes to what size of a company an individual chooses to work for. A large majority of all companies in Sweden today consists of small to medium sized companies with under 50 employees. It is in most companies interests to keep the employees within the organization. To be able to do this the company needs to be aware of what motivates the employees at the workplace. Aim: The aim of this paper is to investigate what motivates individuals working in small and large companies. Furthermore the importance of security related to the workplace will be investigated.  Methodology: The method used for this research is of a qualitative nature in the form of semi-structured interviews with employees of large and small companies. An abductive research methodology has been used. A total of six interviews were conducted. Three of the interviews were with individuals working for smaller companies and three were with individuals working in larger companies  Conclusion: The conclusion that can be for this study is that individuals working for smaller companies are driven by the ability to impact and grow the company while gaining knowledge of how to do this. The individuals working for larger companies are driven by having a secure employer. When it comes to the security of employment this study finds that people in small and large companies  have different views of what security means and what they base it on. Individuals in small companies base their security on their own capabilities, experiences and everything that comes with being involved in growing a company. Individuals in larger companies base their security largely on the organization that they work for and the knowledge that it will always have their back.

No description available.